söndag 29 juni 2014

DET DÄR MED LERA OCH BYGGE AV CARPORT


Det tar väl inte så lång tid var det någon som sa.
Gräva lite, platta lite, plinta lite, gjuta lite, snickra lite, måla måla klart att flytta in.
Eller?


Hela framsidan är tydligen byggt och skapad av lera.
Vatten flyter fram när han gräver och mer gegga blir det.
För den insatta så vet man vad det betyder.
Lera + plintar = det sjunker.
Som Titanic kommer garaget att sjunka.



Så.
Nej.
Det kommer inte ta en kvart att bygga.
Inte ens han med händigheten rätar ut sina ena frågetecken där ute där han kliar sig i huvudet, ringer samtal och justerar kepsen.


Julia kom med den fantastiska lösningen dock.
Vi väntar till solen kommer.
Då torkar vattnet upp.
Och då kan vi bygga.

Så.
Snälla rara du där uppe.
Kan du låta solen skina hela jäkla sommaren tack.
Evigt tacksamma så bygget blir klart.

Kram

lördag 28 juni 2014

LYCKA I GYTTJEPÖLAR


Där vi trista tråkiga vuxna mest ser trubbel och kladd ser barnen som jordens roligaste geggigaste lekplats där man kan göra massor av saker.




Och just nu, med regnet som står som ett skyfall och hela uppfarten, som visade sig bestå av lera under allt grus, numera är uppgrävd så gissa om det är två lyckliga kladdiga geggamojja barn som far omkring där ute.



-Pappaaaaaaa!  Va?! Har du s-e-t-t så mycket geggamojja?!?



Jag kommer ju ihåg det där själv.
Hur härligt det var.
När klädd från topp till tå  galonkläder och min rödrutiga sydväst gick till dom största vattenpölarna uppe hos bästisen Cilla, fick med oss hennes kusin Petra ut och tog deras röda plåtskottkärra och gjorde geggamojja.
Hur vi la oss i vattenpölarna och gjorde änglar med kroppen tills vi kände att vattnet sipprade in i nacken.
Och hur arg pappa alltid blev på det där.
När man kom hem som en stor gyttjepöl, leende och själaglad.
Och hur vi gjorde det igen och igen, trots att jag visste hur argt det skulle bli hemma.


Så när barnen blir smutsiga och geggiga så säger jag ingenting.
Den där lyckan i ögonen och orden är värt tre maskiner extra tvätt.
Så.
Det blandas gegg och kladd och lera och plaskas och hoppas omkring så det skvätter på den nymålade husgrunden.


- Kolla mamma!! Wow asså, hela stövlen sitter fast!!!



Mmmmm....och här ser ni vad vi tampas med varje dag.
Trippande på lastpallar för att ta oss över avgrunden och komma till bilarna.




För.
Geggamojja barn är lyckliga barn.
Och kladdiga barn går att tvätta.
Även om man stundtals skulle uppskattat en högtryckstvätt....

Kan dock avslöja att ja, när jag fått av dom alla kläder i en stor kletig hög nere i hallen så var det två troll som snabbare än kvickt åkte in i duschen.

Kram

torsdag 26 juni 2014

BYGGET PÅBÖRJAT


Byggstart.

Liten snickare i bak-och-fram vända snickarbyxor med lilla verktygslådan käckt i handen.

Blir spännande det här.




Med plasthammare och plastmuttrar satte hon igång.
Det kan ta lite tid innan carporten står redo att husera två bilar men hey, det är ju sötaste snickarn i stan vi har.

Kram

söndag 22 juni 2014

MIDSOMMARAFTON I PICS


Och så har vi firat midsommar.
För första gången på väldigt länge utan det minsta regnstänk dessutom.

Dagen "började" kl ett och slutade kl 02 i taxin hem, det måste man ju ändå summera som en väldigt bra midsommarafton ändå :)







Hur sammanfattar man dagen då?

Skratt, sång, en väldigt massa gott vin och champagne.
God mat, jordgubbar, glada barn, lekande barn, sovande barn.
Skratt, skratt, skratt.








Mmmmm.....det där är mitt elixir, att borra ner näsan djupt i barnens nackar. 


Som sagt, en massa skratt....



Och klättring på pappa Per.....


Och för att riktigt göra honom vinkel-hakig adderar vi ytterligare ett barn i hopen, Alice.
Herregud, dom tjöt av skratt och han bara lät dom hålla dom :)




Och så har vi tårtmonstret själv.
Alice.
Det fanns två stora jordgubbstårtor till oss alla 16 eller vad vi nu kan ha varit...
Alice åt nog upp en halv på egen hand.






Goa Goa Emma...
Och bustroll.
Ihop blir Emma och Alice som bustrollens nummer ett.
Dom går där och druttlar, och leker, tar varann i hand och styr mot nya hyss och bus och det är fint att se det, det där Tycka-Om...



Mitt i champagnen hojtades de från altanen att alla skulle komma springande.
Det var nåt fenomen på gång...
Som jag faktiskt först såg nu när jag fick se bilderna.
Jag skyller på det där goda bubblet att jag inte såg det där och då när det skedde.






Jag vet inte riktigt vad som skedde men Emma var liksom inte helt nöjd med att Krister aldrig, a-l-d-r-i-g ville släppa ifrån sig gungan...
Han skyllde på att han skulle testa upphängningen..nja, jag vet inte det ja :)



Så, en Midsommar till ändå.

Den bästa på flera år.

Alla faktorer fanns där och alla dessa underbara barn.
Och sol.
God mat och skratt så håret krullade sig.
Allt prat till långt in på nästa dag.

Och inte ett regn i sikte.
Då får det vara värt att man dagen efter, och tom två dagar efter fortfarande lider av sviterna lite.
Av för lite sömn.
Och goda drycker.
Skrattet sitter ju kvar i magen och mungiporna och sånt är alltid värt en massa.

Kram

Ps, några av bilderna är knyckta, helt lovligt, utav Per.