torsdag 10 september 2009

Familjedaghem



Dagisångest.
Jag har redan känningar av dagisångest och det är ca året kvar tills hon eventuellt får en plats.
Jag vill inte.
Att Julia klarar det har jag inga tvivel på. Men jag?
Hur klarar man en hel dag, fleeeeeeeera timmar utan dom obligatoriska kramarna, dom geggiga slemmiga pussarna, bananluktande händerna och den där ljuvliga lilla människan som jag älskar över allt annat??
Nä fy och usch jag vill inte.
Dagis....bara ordet är ju hemskt fult.
Lite glad blev jag då jag igår fick reda på att det faktikst fortfarande existerar dagmammor. Jag trodde de var en utdöd sort.
Varför jag inte hittat informationen om det förens nu är för att det heter inte dagmammor, det heter Familjedaghem. Hör ett så vackert ord. Mycket bättre än DAGIS.
Så nu ska jag ta reda på allt om detta. Var dom finns. Hur det fungerar.
Dagmamma är personligare, iallafall är det min erfarenhet då jag alltid varit hos en. Först Mamma L som tyvär dog i cancer,hon hade världens bästa lekstuga,ett spännande loft och vi brukade göra pärlhalsband vid hennes köksbord...sedan hos min kära Mamma Gittan.
Dit man kom tidigt innan mamma åkte till jobbet. Kurt, Gittans man hade inte ens åkt med sin lastbil många av gångerna och hans kylväska med lunchmat i stod alltid på en pall vid kylskåpet i köket. I skåpet bredvid kyl och frys hade Gittan alla våra pysselsaker och pennor och papper. Jag lärde mig skriva skrivstil hos Gittan. Jag och Yvonne. Hos Gittan fikade vi vanilj wafers på den lilla farstukvisten vid "fin-ingången" när det var fint ute. Och hennes stuvade makaroner var dom bästa.
Om vi inte var så många barn så fick vi vara på övervåningen och prova hennes skor. Hon hade fina skor. Vi lekte lekar i deras stora hall. Kurts arbetsrum var på dagen vårat lekrum. Skogen med som fanns utanför. Det var liksom alltid roligt och personligt, som hemma fast ändå borta, fast ändå inte. DET vill jag att min dotter ska känna. Att hon om 30 år ska sitta och minnas stora delar av hela sin dagmamme-tid som något bra. Hur många dagisbarn gör det?
Dagmamma..ett år kvar, hua.
Kram Mamma

Lugn stund

Har man sällan som småbarns mamma och hemma på heltid.
Så denna koppen kaffe, runt elva tiden när Julia sover middag,köket är städat, sängarna bäddade, allt plockat och eventuell tvätt instoppad i maskinen, jar har fått duscha i lugn och ro och solen värmer sakta men säkert ute på altanen, den här stunden smakar kaffet som allra godast!

Kram Mamma

Efter regn kommer solsken, efter feber kommer promenad

Efter att vi haft sjukstuga i några dagar så fick Sessan ge sig ut på promenad, väl inpackad gick vi promenadvägen ned till sjön. Man blir så bortskämd. På en kort gång på ca fem minuter har vi världens vackraste promenadväg med hela sjön som brer ut sig intill, men guppande båtar som guppar vid alla dom små bryggorna som folk lagt ut efter kanten, solen som speglar sig i ytan och allt roligt som finns att titta på. Har vi tur så kommer det alltid någon häst och går förbi, och hundar möter man nåstan alltid. Det är otroligt vackert och härligt. Julia blev dock matt och somnade som en sten efter en stund och när hon vaknade var hela huset fullt av ungar, Minna med Jamie och Caitlin hade kommit förbi på en liten fika och gud så glad Julia blev för sällskapet. Ja mamma med såklart :-)
Kramar M


Promenadklädd i sin nya mössa och gå vänliga skor.


Fast mössa är ju aldrig uppskattat..


Så inte idag heller..


Fast får jag föröska ta på mig den själv, då vill jag ha den.


Äsch, vi struntar i mössan mamma :-)

onsdag 9 september 2009

Oj vad tiden går fort!


Rätt som det var så knackade det hårt på dörren och där utanför stod en liten tjej Helen från blomsteraffären Rallar-Rosen här i Lerum.
Ett blomsterbud på tisdag?
Från Vem? För Vad?
" 2,5...Älskar Dig Över Allt Annat" stod det på kortet. Och Boven var sambon.
Javisst ja...det var ju den 8 september, två och ett halvt år sedan den där torsdagen på bron vid Drottningtorget, kl 18.
Tänk vad tiden går.
Tänk vad som skett på dom här åren.
Tänk vad det är som knallar omkring på ostadiga ben i vårat kök, i vårt hus, i vår nya stad, Lerum.
Helen passade dessutom på att välkomna oss till samhället, hon bor i timmerhuset nere vid sjön.
Och blomman är jättefin, jag älskar såna, såna som inte dör efter en vecka. Som orkiden på morsdag, som nu står i Julias fönster, den lever fortfarande. jag kasnke har lite gröna fingrar ändå när allt kommer omkring.
Kram Mamma

Kamomillastad




Jag har ju letat upp mina gamla kassettband i förrådet, sen jag var barn. och är man sjuk vill man höra allt man bara kan. Sagor, sånger, allt allt...
Det har varit Monchicci (minns ngn dom små söta aporna och Tant Minells goda körsbärsmums?) och så sångband..
Men den som är mest poppis hos fröken Julia är berättelsen om Kamomillastad.
Det bästa är att hon kan sitta och bläddra i boken under tiden och bläddrar och tittar, det gör hon, och gungar i takt med musiken när dom sjunger.
Feber höll i sig även under tisdagen men låg lite lägre framåt eftermiddagen så hon sov tom ute på altanen och idag onsdag verkar hon lite piggare och mindre gegga i näsan men hon får vara inne en dag till innan vi ger oss ut i lekparken. Enda utomhus aktiviteten som skedde igår var när vi mötte pappa fullt påpälsade på gräsmattan när han kom från jobbet med dom två stora fina krukorna han köpt som vi ska ha vid vår entre....
Kram Mamma

Ps, det bästa med att vara lite sjuk är nog ändå att få sitta i pjamas och mysa långt fram på förmidddagen tycker Julia...

måndag 7 september 2009

Våran entrehall.



Så här ser tapeten ut som vi valt till hallen där nere.
Varenda vägg kommer att prydas av den, skoskåpet ska tapetseras så det smälter in, det kommer vara vita möbler och hyllor, garderoberna är och förblir vita, trappen renoveras vit med eksteg och golvet svart-grått.
Har bara inte bestämt mig för (då jag har fria tyglar i hallen pga en deal Jonas och mig emellan) om jag ska klä fåtöljen i matchande röd, eller mörkgrå med svart mönster..
/Mamma

ps, bilden är snodd.... :-)

Vår vackraste Lilla prinsessa är sjuk...



Sjuk är våran lilla sessa.
Hon har snorat sedan i fredags och värre blev det i lördagskväll då geggan hängde konstant ur näsan på henne.
Igår vid läggdags var febern 39,1.
Imorse 38,7 för att vid lunch raskt ha knatat up till 39,4 och där är vi nu.
Hon är så trött och ledsen.
Vill bara vara i knät dom korta stunderna hon är vaken. 1,5 timmas pass orkar hon hålla ögonen öppna, sen sovs det i 45 min till en timma. Just nu är det en sådan stund igen. Hon sover i vagnen, inomhus, det är hennes favorit. Vaken som sovande är det nappen och pricken som är dom ständiga följeslagarna.
Vakna stunderna lyssnar vi på sagor och äter lite smått och dricker massor.
Tandläkarbesöket som skulle ske idag för henne sköts upp till oktober.
En hängig fröken är det vi har. Som bara gråter ledsamt, sitter i famnen med huvudet lutat mot bröstet och säger "mammmmmaaaa" med näsan full av gegga.
Stackars liten.
Puss Mamma
Igår kom Olivia med sin mamma Johanna (pappas fd kollega) och pappa Johan hit och fikade och lekte. Julia var inte riktigt i sitt esse, näsan har sedan i fredagskväll varit full av vitt gegg som bara rinner hela tiden och gör henne inte alls så pigg och alert.

Helgen var ju annars en helg full av aktivitet, eller det är det ju hela tiden här hemma. Med hus står vardagen sällan still. Det finns alltid saker att göra, speciellt som vi bara bott här i drygta två månader och snart är höstrusket över det lilla "samhället" och innan dess är det massor som måste fixas inför vintern.

Vi fick hem tre kubik med färdighuggen ved som pappa Jonas staplade i garaget och lite i gillestugan, som just nu och drya året, minst, framåt bara fungerar som avlastningsrum. Han har även borrat upp ett stort hål i väggen och satt in den saknade ventilen i skafferiet/köksingången, bytt ett fönsterfoder (heter det så, planken runt fönstret på utsidan??) som varit trasigt, och passade även på att måla allt då fd ägarna varit mer än lovligt slarviga med det mesta dom tagit för sig....tagit för sig vad det gäller utomhusbelysning hade dom inte alls så det har Jonas nu fixat det sista på, så nu pryder än så länge riktigt fin belysning bå¨de vid stora entren och uppe på altanen, jättefint på kvällen...

K-rauta fick sig ett besök och vi har nu köpt tapeter och färg till arbetsrummet/gästrummet, plus beställt tapet till hallen där nere.
Bänkskiva är okcså köpt och monterad i tvättstugan så är det så gott som klart förutom skåpet som skall upp på väggen...

/Mamma






Äntligen klar!

Äntligen är den klar! Julias bokhylla som jag målat vit, fyra lager lack krävdes det men nu står den där den ska och alla leksaker inplockade.
Dom får inte, och ska inte, stå kvar där hela tiden, tanken är ju att Julia SKA dra ner dom, leka med dom, tanken att inte skaffa förvaringskorgar var ju för att hon ska se alla sina saker, kunna bestämma själv vadhon vill plocka med, inte att jag ska föröska lista ut vadhon pekar på...Så gumman, slit ut, riv ner, vi plockar ju in sen!
Det var iallafall ett par stora ögon som kom i sitt rum när allt var på plats och sen var det nyfikna händer som gick där och plockade.Härligt!
Ett steg på vägen mot ett färdigt rum...
Kram Mamma





Julia ritar






Regn ute i fredags bidrog till att fram åkte stora vaxduken och mamma letade upp alla kritor nere i sitt hobbyrum.
Stora papper och så fick jag kladda och leka hur jag ville.
Det bidde lite färgkluttar lite varstans och kritorna smakade gott...
Kram Julia

fredag 4 september 2009

Hipp Hipp Hurra för Edwin 1 år...i efterskott.

I fredags passade Edwin på att bli ett år, stora killen. men vi hade ju dragit till Norrköping för bröllop men fick kalas och chans att fira Edwin igår, för firas, det ska man när man fyller ett.
Julia hade köpt två st stora "pekböcker" och en FIX pikébodie till sin kära Edwin.
Det bjöds på bus, nyfikna barneskapader (julia hittade deras papperinsamling och lyckan var gjord), tårta , kakor och kex och vindruvor till barnen. Julia ÄLSKAR vindruvor och mumsade och åt. Slocknade som en sten i bilen och hade tom fått dela ut några pussar och mys på Edwin. Söta ungar. Deras kompis Elias och hans mamma Annakarin och pappa Marre hade också kommit dit och såklart Edwins mamma Jenny, pappa Erik och bröderna Simon och Sebastian, fullt hus!
Kramar Mamma


Julia gör konster och Edwin hittar sin Bumbo...


Julia och Edwin har fått mamma Jenny att läsa..


Elias utforskar på gående ben.


Julia hittade ngt på golvet och Edwin busar..


En gaffel var det hon hittade, jippi...


Födelsedagsbarnet


Tre Våpiga Mammor..jaja, vi försökte men tja Tre Mammor då :-)


Paketöppning


Fika...Jenny, Annakarin och Marre och Elias i knät.


Edwin i sin fina kalashatt.


Elias och Julia fick också fina kalashattar, och goda kex med smör och till Julias lycka, vindruvor.


På något sätt lyckades fröken upptäcka deras papperinslamlingstunna....tömma den, genom att ge ALLT i den till Jenny och sen vet jag inte hur hon hamnade i den..


Världens sötaste lilla Pop-Up gumma..


- Var tog alla tidningar vägen jenny??


-Ha! Jag hittade dom igen, under Edwins stol!!

Bananmonstret

Vi hade ju lyxen idag efter att ha varit på kalas igår, att vakna kl 08 (kanske berodde på att Julia somnade kl 22...) Till frukost blev det då banan och yougurt, och obligatoriska osten såklart för fröken. För att hon överhuvudtaget skulle vara intresserad utav någon frukost alls så fick hon äta på egen hand..jag tittade bort i tre sekunder och jaha, då satt där ett monster fullt av banankladd...hujedamig. /Mamma

video

torsdag 3 september 2009

Ute och går med dockan...

Julia brukar ta vagnen och gå ut och gå, hon lägger dockan, eller pricken, eller tja, vad som för dagen känns rätt...och så vinkar hon och går... Ibland är det dock en massa dumma köksskåp i vägen och då får man hjälpta till efter att hon själv kämpat lite... Kram Mamma

video

Det damp ned ett vykort....




Idag när Julia och jag tog våra små fötter och knallade till våran röda brevlåda så låg där ett kort till lilla Ljuvliga Julia, från mamma Gittan!
Ja alltså...för er som inte vet, så mamma Gittan är min dagmamma som jag hade när jag var liten, från att jag var 7 år och tills jag blev "nyckelbarn" vid elva tror jag det var. Och min mamma Gittan är fortfarande en stor del i vårat liv, fastän vi inte ses så där himmelens ofta som man skulle önska så vet jag att hon finns där.
Och sist vi sågs var ju när hon och Tindra Tuss, min icke-blodsiga syster, kom på Julias namnkalas!
Julia blev strålande gladöver kortet, hon älskar post, och att varje dag gå till brevlådan..
Kramar Mamma

En hel dag med Vera och Alva och pusskalas med Kajsa




Igår kom Vera och ALva och plockade upp mig och Julia, in med vagnar och barn i bilen och iväg till Alingsås för shopping och fika och spankulernade.
Superhärligt och regnet höll upp hela tiden.
Vi hittade mer av det tyg jag ska sy en kappa av till Julia, (det rosa med grå kvistar) och så ett knall cerist velourtyg till mysbyxor och ngt annat. Vi hittade ett par supercoola fodrade jeans med muddar och rosa stickningar, ett par mjuka grå mys och en superfin mössa i samma färg som kappan blir. Åh sicka "fynd" :-D
Vi fikade och tiden bara rann så heppz var det dax att hämta Kajsa på dagis så vi fick tänka om våran tidsplan och hänga med till dagis, hämta Kajsa och sen hem till Vera, invänta Alexander som kunde passa Kajsa medan Vera körde hem oss. Vi hade ju nämligen tre barn, men bara två barnstolar...

Det utbröt ett stort puss och kramkalas mellan Kajsa och Julia. Dom stod och höll om varandra, klappades, skulle pussas med öppna munnar, Julia körde in huvudet mot Kajsas kind och skulle mysa hela tiden, och Kajsa svarade med att pussa och pussa och Julia pussades tillbaka, och kramades...Tanten i affären sa att det var längesen hon sett så pussiga och söta barn! Åh om jag hade haft videokameran!

På ngt sätt tog nog allt det där pussandet musten ur fröken för inatt vaknade hon inte i två-tre timmar och hon sov ända till halv 8, underbart!

Ikväll ska vi på kalas för Edwin som fyllde ett i fredags. Tjohopp!
Kram Mamma

tisdag 1 september 2009

Målarmästare i bild...





Målarmästare Julia

Johodå, hon kan min lilla Sessa. Idag fick hon en pensel och hjälpte mamma måla bordet som bara står ofärdigt (såååååå mycket annat som mamma också tagit på sig att måla jue) Och som hon målade...men helt plötsligt så fick hon penseln i ögat, då var det inte lika skojsigt längre... (videon) kram Mamma och tusen tack för hjälpen lilla gumman!
video

Tiiiiiiisdaaaaaag

Man kan ju skriva så käckt att " Åh min morgon började så ljuvligt när solen gick upp kl 06 över trädtopparna och fåglarna kvittrade och näktergalen gol.."
Det tänker jag då rakt inte göra.
Min morgon började när natten slutade, dvs när Julia kl strax efter 02 inte ville sova mera.
Eller fel. Hon ville men kunde inte men somnade strax före fem.Och då är det morgon.
Sen avlöpte morgonen:
0645: Julia står upp i spjälsängen och protesterar högljutt över att hon är där och jag där jag är (i sängen).
0658: Ger upp...efter att ha överöst henne med 1: min avstängda mobil. 2: Fjärrkontrollen till lamporna. 3: Tre st cd fodral. så ger jag upp och inser att blöjan är det som stör henne. Eller så var det gos. För väl i min säng så är det kletiga pussar, dansk skalle och ett evigt kläng av pricken som jag tydligen ska ha i ansiktete, oki...jag skulle visst pussa han.
0715: Påklädda med pjamas, bytt blöja, plockat upp alla utkastade blöjor på golvet i badrummet då Julia medan jag kissade passade på att "städa"...
Sätter Julia på lekfilten i köket med Pricken och snutten och en bok medan jag laddar vällingflaskan och kaffebryggaren, idag behövs mycket kaffe. Eller det kanske inte är så bra mot slemhosta, jaja...skitsamma.
0720: Uppkrupna i schäslongerna i vardagsrummet för bokläsning och vällingdrickande och ett litet ynka hopp om att ungen ska somna om så jag får ta igen min vakna natt lite..icke.
0745: Tröttnat på att fröken Fräken leker ål och äröverallt och ingenstans och tagit sig ned på golvet innan jag hunnit blinka och på pinnande ben (kryp) är framme vid kaminen. Alltså, vår ved kommer i helgen och då ska det eldas, hiskeligt dumt att vänja henne vid att vid en kall kamin är det oki att leka, för endera dan är den skållhet..
0815: Hela köksbordet fullt av frukostmat, Julia vill ha allt som jag ska ha men nöjer sig till slut med smörgåsrån med leverpastej, ostskivor och sin välling.
0830: Lyssnat på Barna i Bullerbyn två gånger, börjar kunna den där falukorvsvisan nu och skomakare Snäll och sovning på höskullar.
09 någonting: Plockar, tar på Julia kläder, bäddar, läser mail, dricker en kopp kaffe till, läser Traktorboken, Bläddrar bland alla foton som är hennes att leka med för att läsa sig namnen på personerna, får henne att sova..
0930: Äntligen en dusch, borde passa på att sova men herregud, det är mera lyx att ifred få tvätta håret!
Fixar Julias lunch, potatis och dillköttet som farnor skickade med och som vi åt igår men fick rester till Julia, bakar scones, viker tvätt från igår kväll och skruvar upp en hylla i sovrummet, till sambosn förtret med gipsskruv, jaja...han ska få borra, borra är toktrist men nu är det måttat och förberett iallafall.
Julia och jag går ut och går efter lunchen, ned till badplatsen, förbi sjön,postar kuvert till farfar och Veronika, plcokar kottar, inget goda tyckte Julia, plockar kvistar, ännu äckligare,såg en splaschad groda, uäck tyckte mamma, såg en kolosalt stor snigel, svart, tur, det var inte en av mördar-sort, dom vill vi inte se, snokar och gluttar in i andras trädgårdar för att se hur dom gjort med marksten, träd och buskar, alltid får man något uppslag. Konstigt, inga barn ute idag, alla kanske ärpå dagis...Vi skulle ju åkt ned till Kyrkans alternativ av Öppen Fösskola idag men vi tar det nästa tisdag, idag tröt energin.
Nu sover hon igen efter promenaden och jag ska börja sy på Louise brudnäbbsklänning och kanske dockkläder till Julias docka. Visst ja, tvätta en maskin var det önskemål från herrn också.
Svårt att få dagarna att gå är det inte.
Om hon bara kunde sova hela nätterna också så skulle allt vara frid och fröjd.
Gäääääääsp.
Kram Mamma

ps: Igår rekord i stegtagandet. 9 Stycken, eller fler, som mest med pappa.