Hej och Hallå!!
Vi utvandrade östgöttar är nu tillbaka från, ja inte mindre än, Östergötland.
I torsdags hade vi packat bilen full, milt uttryckt, för att i fyra dagar semestra i Jonas gamla stad Norrköping.
Eller som Julia säger.
- Nojjköpin föjsyven. (förtjyven)
Vi landade först hos farfar Kent och Gunilla där vi bjöds på god mat.
Det var deras hus vi skulle låna under lilla vistelsen.
Det var otroligt skönt.
Jonas delade då rum och säng med Julia och jag och lillskrutt låg i gästrummet.
Julia fick bla träpärlor som hon och farmor här trädde som halsband.
Torsdagskvällen hade vi lovat tillbringa med världens bästa farmor.
Den galna kvinnan överöste både Julia och Alice med fina presenter, pyssel och kläder och den omtänksamma farmorn hade köpt lite pyssel och bra-att-ha-saker även till mig.
Prova farmors nya bil måste man ju också göra, så vi vet att hon kör säkert hem till oss i lilla småstaden.
Julia tyckte den kändes helt oki.
- Den bjij pejfekt fajmoj!
Kvällspromenaden gick mot en lummig härlig och lite undangömd lekplats där självklart rutchkanan åktes, om igen...och igen..och igen....
- Kommer det nån unge snart?!?
Ja där kom hon!
Jordens bästa unge till på köpet!
Fredag.
Vi hämtade upp farmor och åkte till Gamla Linköping och Valla.
Det är verkligen urmysigt och perfekt för ben som vill springa av sig lite.
Inga bilar, massor att titta på, och upptäcka och det är så mysigt att bara vara där.
Mitt i en trädgård stod det några spelande musikanter....mer sånt, sånt blir man glad av.
Café i lummig trädgård där farmor bjöd oss på stooora kakor.
Julias chokladboll var större än hennes hand och min chokladbiskvi var så där perfekt.
- Finns de nån gjoda häj neje mamma?
Nej, nån groda fanns inte i den där brunnen, vi har en i våran :-)
Ser ni stenen och pinnen i Julias händer?
Det är hennes instrument.
Gnåde den som kastar dom, som pappa J höll på att göra...
- Vi komma, vi komma....
Raska fötter springa tripp tripp tripp...
Bestämda steg på fröken.
För vi var på väg till Valla och djuren.
Den här bilden är mest för att påvisa det eminenta skovalet på stora fröken.
Ingen tror mig väl om jag säger att dom är mjuka som ett par Ecco skor, men det är dom, jag lovar.
Mitt bästa skoköp ever..typ.
Mellan gamla stan och Valla området fanns det små getter och kossor.
Eller Mamma Mu som julia säger.
Min finaste stora unge.
Den lilla, hon bara sov, och sov och sov....
Väntar...
Till Valla behövde man inte gå, om man inte ville, och det ville vi inte att farmor och Julia skulle göra.
Mycket roligare om dom fick ta det tåg som man kunde åka för en tjugo-peng.
Fina pappa Jonas.
-Sej du tåget mamma?!?
Åh vad det var spännande för en liten julia att åka detta, och extra roligt att göra det med farmor.
Förväntansfulla resenärer.
Julia och pricken, snart bär det av.
-No hands...
Alla har vi våra sätt att uppleva skogens skönhet.... :-)
Tuppar och hönor fanns det....
Alice ville till slut också se vad det var Julia fick uppleva.
Det hon nog minns mest från Valla är:
RUTSCHKANAN!
Herregud som hon åkte, tack och lov för farmors tålamod där Jonas tryter och jag måste sitta och amma och inte kan springa med i hennes tempo.
Tillbaka mot gamla stan tog dom återigen tåget...
Jonas och jag vi gick med vagnen.
Kanin-mys och trött Julia.
Eftermiddagen bjöd på härlig sol så vi åkte hem till morbror Robban och Kristinas hus, dom var på semester och farmor var husvakt.
Vi grillade, jonas klippte gräs, Julia gick loss bland kusinen Agnes alla alla alla leksaker och mest myste hon med denna kaninen, hans öron var som Prickens, ni kan tänka er, hon snuttar ju bara med Prickens öron, och här kom en kanin, med öron en miljon gånger större än Prickens, jisses vilket Paradis!
Alice ömsom sov, ömsom kolla läget på omgivningen...
Utanför deras hus står ett stort körsbärsträd som bara bågnade utav körsbär stora som pingisbollar.
Jonas plockade säkert 4 liter...och inte ett enda finns nu kvar :-)
Körsbärs-pallare.
Julia hjälpte också till, såklart.
Sena kvällen var det när vi kom tillbaka till farfars hus, ungar skulle i säng och vi kunde läsa och prata i halvmörker ute på altanen.
Livskvalite stavas det.
Lördag.
Den här dagen var farfars och Gunillas.
Vi skulle tillbringa dagen ute i deras husvagn vid Arkösund.
På agendan stod grill och bad...
och fika...
Och härlig sol....
och massa bad ihop med farfar och pappa Jonas.
Rätt som det är hörs det får vattnet.
- Mamma, du äj en fegis.
Och så skrattade hon.
Erkänner, jag badar inte.
Inte alls gärna.
Och just nu är det skönt att kunna "gömma" sig bakom dom 12 veckorna man ska vänta pga infektionsrisken efter förlossningen. Tjoho!
- Men mamma, du äj en fegis...
Istället sitter jag som en strandraggare och är redo med handduk och badrock när lilla fröken badat.
Mamma-Julia-Mys!
Bjuder på dom här bilderna...
Gumpig, bullig överskotts-mage, naveln fortfarande töjd och det mörka strecket lodrätt ner fortfarande mörkt.
Jag bjussar på dom, tycker det är min fulla rätt att vara så här.
Lite mulligt-bullig.
Jag har fött barn ganska nyss.
Slimmad bikini-morsa får jag vara nästa sommar.
Finaste lilla Alice, som trots att hon enbart vistas i skugga visar tecken på "färg".
Hur tusan skyddar jag hennes hud, kan ju inte smörja in med solkräm, det rekomenderas ju defenitivt inte.
Farfar Grillmästare.
Julia var fashinerad utav husvagnen.
Det var superspännande att vara där inne.
Toaletten var nog mest spännande.
Den såg ut som en vanlig, fast var vriden.
Superknasigt tyckte hon och ville se den om igen...
Förutom att ständigt titta på toaletten var såpbubblekonst återkommande.
Jag vågar nog inte ens gissa hur mycket såpa vi gjorde av med den dagen.
Många bubblor blev det.
Det var skönt att vara där ute, vädret toppen och Julia njöt av allt det lite nya och annorlunda.
Att man hade ett tält framför husvagnen, och en altan, det tyckte hon var bra tokigt.
Sent åkte vi hem mot stan igen, julia fick med sig en sommarpeng i en fin liten plånboksväska som hon ska köpa glass och någon sak för så vi tar med pengen till djurparken på torsdag och ser vad hon hittar....
Söndag.
Hemfärd.
Nu skulle bilen styras mot småstaden och hemmet och lilla Simon som varit ompysslad utav snälla grannarna Cia och Gunnar som också är husvakter när vi är borta, och viceversa.
Men först ett snabbt sista-besök hos farmor för lite fika och kramar.
Och goda bullar...
Och ännu mera presenter.
Omtänksamma farmor, som visste jag var på jakt efter olika strössel och spritsar till alla kommande kalas och cupcakes-bak.
Gigantiska strösselburkar hade hon varit och köpt, tack, tack tack.
Efter kramar och inpackning i bilen styrde vi kosan hem, med en liten avstickare i Skövde för att hälsa på min fina lilla bror och hans Lotta.
(han med armen)
Där bjöds vi på ännu mera mat.
Grillade cevapper och hembakade bullar.
Om vi blivit bortskämda dessa dagarna?
Vi ropar ett stort Jaaa!
Tack alla snälla rara för mat och husrum, aktiviteter och utflykter, presenter och omtanke och härliga sällskap!
Ingen nämd, ingen glömd.
Kramar, Maja
