Att ha en morgonsessa i pyjamas

 

Dagens morgonsessa i pyjamas och krona och mormors halsband.

Slängpussande åt alla som ville.

 

 

 

Idag förbereds det för midsommarfest för en härlig skock invanderande vänner med barn.

Ska bli fantastiskt roligt och jag vill ju gärna tro att vädret ska vara med oss hela dagen.

Stång fixad men ska kläas imorgon, plockas björkris, blommor och åka och storhandla.

Här ska ordnas delikatesser för öga och gom.

Ögat vill också ha det vackert minsann.

Och storhandla, till skillnadmot många andra så älskar jag det.

Tycker det är fridfullt att gå där med överfull vagn och botanisera, bara jag har en lista så inget glöms.

Ikväll förbereds en del men imorgon sätter vi gästerna i matlag :-)

 

Nu tar vi torsdag.

I gassande sol.

Yiha!

 

Maja

Att ha huset fullt av älvor

 

Fikadags igår.

Lilllördag och chokladmuffins.

 

 

Vi hade huset fullt av älvor, stundtals inne men även ute.

Det flög och flaxades och ritades och skrevs och lästes och lektes och ja allt det där vanliga som brukar ske när huset blir fullt av älvor.

 

När kvällningen kom var två tjejer sååååå trötta att dom nog egentligen skulle kunnat somna stående men stretade emot lite men föll i djup sömn till slut.

 

Lill-lördag.

Härligt.

Maja

 

 

Att ha en vanlig dag

 

 

Välkomna hit!

 

En sedvanligt softande tisdag spenderade vi igår.

Ute på altanen, läste sagor, pysslade och byggde lego.

Vattnade och vattnade och vattnade och gjorde allt det där vi tycker om.

 

 

 

 

 

 

 

 

När kvällmaten var uppäten och klockan ganska mycket tog vi ändå badkläder och morgonrockar och gick ner för ett kvällsdopp innan pyjamasar påkläddes på sandstrand.

Bo vid sjön.

Fint det.

 

Ps. Roliga uttryck blandas frisk här hemma.

Ord Julia har hört halkar in i dom mest tokiga sammanhang.

Igår blddrade vi i ett reklamblad för solkräm.

- Aaaah mamma, där såg jag något som verkligen fastnade min blick...

 

Maja

Att fira kompisen Adam samma helg

 

Huvudpersonen Adam

 

Helgens andra kalas gick av stapeln bara några hus bort och till skillnad mot gårdagens kalas hos Robin var det här bara tjejer och Julia som alltid får bestämma själv om man ska vara med eller inte sa bara.

- Idag kan du gå hem och ta Alice mamma, jag klarar mig hos Karin...

:-)

 

 

Det bjöds på hamburgemeny och glasstårta som ett tåg, och lekar, skattjakt och gissa-vad-det-är-i-skålarna.

- ja det var oboy....kokos....och så vet jag inte mer, jag smakade kokos fast jag trodde det var strössel :-) 

 

Fiskdamm och ivrig kö efter all hinderbana och skattjakt.

 

 

 

Full fart i hinderbanan.

 

 

 

 

Det var slalom och genom buskage och in i tunneln...

 

Full fart på härliga ungar och ja, Adam fck sitt efterlängtade tjejkalas.

 

Jag och Alice trippade dom få husen bort när det var si så där 45 minuter kvar eftersom Karin tyckte jag iallafall skulle komma och dricka kaffe och det gör man ju så gärna..

 

När söndagskvällen kom kan vi lugnt säga att ja, helgens fartiga aktiviteter men Mulle och två kalas verkligen tog musten ur fröken men härligt, det var det :-)

 

Maja

Att fira kompisen Robin

 

Det första utav helgens två kalas och det stod

Klä gärna ut dig

på inbjudan och sånt är vi ju inte sena på att anamma såklart.

 

 

'

 

Julia valde själv och förvandlade sig till en älvprinsessa med tyllkjol utanpå spetsklänningen, trollspö fullt av älvstoft, älvvingar där bak och prinsesskrona på huvudet.

 

Hon var (är) så fin så fin så fin och hon kände sig som den finaste av alla sa hon.

 

 

 

Väl framme hos Robin väntade både spöken, Dart Weider, Jorden, Pirater, Sjörövare och gud vet allt och förutom Julia var det bara en tjej som hette Tyra så dom tydde sig till varandra för pojkarna lekte så mycket krig tyckte Julia och sa tom ifrån då dom höll på att när-attackera och skrika

- jag ska dödaaaaaaa dig...Pang Pang!

 

(fast där klev till slut både jag och en annan pappa in och krävde stopp.

Att man för det första inte siktar på någon, och för det andra aldrig aldrig skriker Jag ska döda dig)

 

Fantastisk dag blev det utomhus där mamma Therese och pappa Markus grillade korv och bjöd på tårta innan presentutdelningen där man anade temat Dinosar.

Robin älskar dinos.

 

Grattis Robin.

Även fast det är imorgon tisdag du fyller.

 

Maja

Att ha en egen byggare Bob

Att skapa tavlor ute i skogen

 

Lördag och det betyder varannan vecka att det är dags att packa ryggsäcken och dra till skogs tillsammans med fina Stina och hennes skogsbarns-grupp.

 

När samlingen var avslutad med sång och ramsa hade ugglan en liten hemlighet.

Bakom skynket dolde han sin egen atelje.

Sin fina skogsatelje.

 

 

Vad Alice väst dolde vet ingen.....men jag tog ännu en fästing på henne på kvällen..

 

 

 

Barnen fick papper och sen började arbetet med att göra sina egna tavlor att själva hänga upp i den stora ateljen Skogen.

 

När allt var lagt på plats la vi en transparant plastfilm med lim över alltihopa.

Fantastisk smidigt om än en smula hummande och trixande innan den var på plats.

 

Och

Ser ni

Våra nya tröjor jag ordnat åt oss.

Åsikter kan man ju dock ha om vita bomullströjor när man vistas i skogen..

Men oki, dom var sköna och budskapet gick fram.

 

 

Alla barnens tavlor blev så hiskeligt fina och även dom minsta barnen var även dom delaktiga i det hela.

 

Kompisen Adam med sin fina skapelse.

 

Fina Ledar-Stina

 

Efter matsäck och bokläsning och bokkoll önskades sånglekar och Alice hakade på

Vi leker Träd där ugglan har sitt bo...

 

Härliga skogstimmar.

Och promenaden dit och hem.

och att vi hemma välkomnades med att inte ha något vatten alls.

'Fast det hade visst inte hela komune så vi var ju inte ensammna om bedrövelsen men det kändes lite viktigt då Alice doppade händerna i lite oljegegg på vägen och jag och Julia skulle hasta oss fina för att åka på kompsien Robins fyra års kalas.

 

Men, det var ju bagateller.

Kan man tycka.

 

Maja

Att förbanna råddjuren

 

Att stormen passerade oss gick knappast omärkt förbi inatt.

Men att råddjuren passerade och klampade/trippade/dansade upp på vår altan och smaskade i sig, joho då, jag kan riktigt se hur dom kalas-smaskade i sig alla våra vackra vackra uppodlade på anabola (kan man tro) penseér.

Inte lavendlarna eller växtgräset nej gud-bevars utan dom prunktande penseérna.

Dom som jag ler åt varje dag.

Jag som avskytt färgade blommor.

Var dom tvungen att mumsa i sig allt till midsommar?

Vi ska ha en väldig massa festligt folk här då.

Var dom bara tvungna?

 

Skämmes.

 

Maja

Att inte vilja

 

Gårdagen var full av frågor.

Funderingar.

Alla intryck från besöket på sin nya förskola skulle ventileras.

Pratas om, undras om.

Och mitt i allt märker jag, hur fundersam och stundtals orolig, men ändå lite förväntansfull, är.

Hon ville hela tiden se mig igår, vara där jag var, ropade på mig så snart jag gick till ett annat rum eller försvann ur sikte.

Sitta i knät, sitta i famnen, fråga om hösten.

Kommer vi ses?

Skulle jag inte få träffa Alice, sa fröken så?

Hur ska alla barn få plats i den där lilla sagosoffan mamma?

Får mina höga gummistövlar plats i gummistövel facket?

Hade dom toaletter?

Tror du hon min fröken Pia orkar lyfta mig i famnen.

Vart kommer du vara där på min förskola mamma?

Tänk om dom inte kan sångerna som vi brukar sjunga?

Ska jag äta där?

 

Och så mellan varven gråten, den där gråten som tar tag i mig som en storm, när hon borrar in ansiktet mot nyckelbenet på mig och vägrar släppa.

 

Att hon vill ha sällskap i sin säng när hon ska somna och ligger gnyr och vill suga på tummen.

Ja säger ni, hon kommer stormtrivas.

Och vet ni, det har jag inga tvivel om.

Men vägen dit känns lång och kantig.

 

Och att dela på dom där två tvillingarna känns ännu mera kantigt.

Dom där ler-och-lång-halms-tjejerna jag har.

Som är vana.

Vid varann, på gott och ont.

Alice som gråter och ropar efter Julia om hon så bara går en stund till Ines eller Vera några hus bort.

- Jujja...koooom.....hem...Jujja hem!

Som sagt, lång och kantig väg.

 

Maja

Att ha livat en tisdag

 

Förmiddagen fördrev vi med att måla, läsa och skriva upp frågor som vi ska ha med imorgon när Julia och jag ska på lite inför-besök på hennes avdelning till höstens förskolestart.

Jag har självklart en massa frågor, om egentid och egna stunder, om ateljen och rutiner, om hur ofta dom är på utflykter och sagoläsning och kreativitet, om bakning och hjälpa till i köket och ja allt sånt där som Julia är van att få göra, och som hon älskar.

Julia skrev också frågor som vi ska ta först.

* Finns det toaletter om jag blir kissnödig.

* Har ni vardagsrum för vi brukar läsa saga där.

* Får jag träffa Alice, min lillasyster, på dagarna.

Den sista fick mig att mjukna i knäna, lilla gumman....

 

När lunchen var över och Alice tog vilan kom Adam, Elsa och pappa Daniel.

Elsa denna helsköna dam med det mest fantastiska minspelet och ljuden man kan tänka sig, som älskade badet där hon och Alice satt i skuggan...

 

Alice ser lätt trumpen ut men det var hon då rakt inte.

Dom körde dockvagn, gav varandra ankorna, bytte Puh mot Nasse och tvärt om och skulle kramas.

Alice som är lite svårfotograferad dom här varma dagarna då hon helst springer runt Na-Na, dvs naken...

 

Adam och Julia...

Dom lekte dinousaure-utrotare, stångades i nån lek som innehöll en boll, lekte kurragömma, hoppade på studsmattan så magarna studsade och fikade mellanmål vid vita bordet i skuggan.

- Nu maja är jag så mätt i min mage att de inte får plats mer.

Tänk er den meningen på lite släpig småländska :-)

Fina Adam!

 

Fröken, som man mest ser ryggen på ibland.

Alltid fart men idag har hon varit intill mig som ett litet plåster.

Vi rensade tistlar, då satt hon intill.

- Mamma, visst är det väl helt fantastiskt att vi gör saker tilsammans, det blir ju roligare då, eller hur...Och snabbt går det, fast jag mest tar dom små och du dom stora.

 

Vid nattningen var jag tvungen att ligga hos henne tills hon somnade, hålla handen och stryka kinden.

- Jag älskar dig mest mamma...

Fast jag har fem kärlekar i kroppen.

Min kärlek till Pricken...till mamma...till Alice...och till pappa och så till mig så klart.

Mamma, du kan väl allid ligga så här och hålla om mig?

 

Jag märker tendenser sista veckan, att ena stunden är hon stora tjejen, och nästa vill hon ha tilbaka sina nappar och vara liten och inte behöva gå på dagis.

Suga på tummen, suga på täcket, sitta i famnen eller bli buren.

Och vi tog sista krumelurpillren för någon dag sedan.

Hujedamig vilka krokodiltårar det kom då.

 

Men det blir bra imorgon.

Hon och jag, trygghet, i lugn och ro få prata med en utav hennes blivande fröknar, se lokaler, höra henne berätta och framför allt, att Julia får ställa frågor, sina frågor, sina tankar.

Att mamman avskyr det hela med hela kroppen sin, det är bara att trycka undan i ett hörn.

Vad det gäller Alice har vi ännu bara fått samma startdatum som Julia men ännu inte vilken avdelning...och då blir det en vända till.

 

Maja