EN DAG VID STALLET

 

 

Det finns väl få saker som framkallar kärlek hos barn som djur med päls gör.

Så när vi välkomnades att hälsa på vännernas häst Tytte och hans stallkompis Illenta så blev dom där barnkropparna en smula sprattel-lyckliga.

 

Och vilken dag vi fick.

Vackra färger, höstkyla, solsken när vi åt matsäcken mitt bland höstlöven och så två fina hästar som barnen borstade och gjorde så fina som dom kunde innan dom fick sadla, sätta träns och rida runt i paddocken.

 

Bättre stalldag kunde vi nog knappast önskat oss och trots att Alice tyckte att det räckte med ett varv på hästryggen så red Julia desto fler och jag vet att Alice var mer än nöjd ändå.

Den där anspänningen i kroppen var mer än nog för lilla loppan medan Julia nog kunde suttit kvar än om inget hindrat henne.

 



 







   

 



SORG

 

Det blev ingen bild idag.

Jag visste inte vad för bild som skulle göra rättvisa.

Göra rättvisa för det tragiska och fruktansvärda.

 

Idag begraver min barndomsvän F sin man.

Hon förlorade honom i en singelolycka på motorcykeln, alldeles nära hemmet.

Alldeles nära avfarten hem.

Där dom nyss reparerat vägen.

På väg hem.

 

Idag begravs han och det finns väldigt lite ord att säga.

För vilka ord kan plåstra om.

Vilka ord kan trösta när sådant händer.

Mer än att ständigt visa att jag finns när hon behöver.

När vardagen ska rulla på fast allt är omkull kastat och inte alls som vanligt.

Jag kan inte ens föreställa mig.

 

Två små barn har förlorat sin far.

F har mist sin man.

Och inget är som det borde.

Mitt i livet.

Det finns inte ord.

 

Idag tänker jag på dig fina F.

 

Maja

ALL-IN PÅ RANDIGT

 

 

Jag skriver under på att jag har en smula dille på kuddar.

Och en smula dille på att puffa domsamma.

Att tycka att soffan blir en väldigt tom soffa utan en massa kuddar skriver jag också under på.

 

Men det där med kuddar är ju ingen lätt historia.

Små stora fluffiga inte för mönstrade men heller inte helt anonyma.

Att sedan mannen i huset gör sitt allra yttersta för att attackera dom som brukar ligga där, och på något sätt alltid lyckas minimera dom och få dom att likna små knölar där i soffan, det gör ju att valet av kuddars förmåga att fluffa upp sig på egenhand blir en väldigt viktig faktor i kudd-letande.

 

Vad är det nämligen med män och soffkuddar?

Måste man gå till attack för att dom är mindre och lite fluffi-duffiga eller är det bara att dom anser att en liiiiten knölig ihoptryckt historia blir bättre att vila kroppen mot än en stor och fluffad?

 

Nåja.

Jag fluffar vidare.

Kuddarna jag shoppade till utomhusmöblerna fick idag flytta in.

Inte kan jag låta något så fluffigt och randigt och lagom stort ligga i en låda 6 månader om året och falla i glömska.

Jag kanske inte ens uppskattar randigt till sommaren.

 

Så.

Nya kuddar.

Nytt fjäder-fluff att luta kroppen mot.

Och självklart, den lilla katten på sin egen lilla primadonna-pall.

För vad var det Ernst alltid sa.

- När en katt lägger sig i ett rum är det väldigt lite för en inredare att göra....

 

Ja, nåt sånt.

(förutom att dammsuga den där pläden jämt jämt jämt....)

 

 

 

Maja

 

 

VARA EN SMULA SERIEFAST

Hooked.

 

Jag är helt insnuvad på denna serien.

Scandal.

 

Nån som ser den?

 

Jag älskar intrigerna, handlingen, dom snabba klippen och, o-c-h garderoben Olivia Pope är utrustad med.

Jag ä-l-s-k-a-r välskräddade kläder och har en förkärlek för det mesta som Karen Millen's designer får till på skissblocket men iallafall.

 

Scandal.

 

Usa är inne på säsong tre och här kan man hålla samma tempo som amerikanarna, om man nu inte orkar hålla sig tills den startar upp i sverige igen....

Och det kan man ju inte.

Inte jag iallafall...

 

Maja

PICS FRÅN LEKRUMMET

Det har ju varit lite remake här hemma och lite montera möbler och lite sälj av det gamla och lekrummet fick sig ett lyft och blev så där som det var tänkt att det skulle bli, från början.

Den där visionen man alltid sitter inne med hur man skulle vilja att det såg ut och fungerade och nu, nu gör det det.

 

Rummet är komplett, så när som på en spegel Julia tittat ut och en liten hylla för alla prinsesskronor.

För så ska det tydligen vara.

Säger hon.

Så man kan välja.

 

Rummet har alla funktioner det ska ha och den där känslan är äntligen komplett.

Harmonisk.

Det är färg och form om man ser alla leksaker där i vitrinskåpet och det bjuder in till mera leklust.

 

Nya klädskåp har det blivit med mamma Finess finurliga vilja att göra om saker.

Klädskåp, vitrinskåp, same same but different.

Ut med hyllplan in med teleskoprör.

Man ska aldrig sluta ha ideér.

 

Så, idag bjuder jag på bildregn från barnens lekrum.

Det blev en hel del.

Som vanligt.

 

Och rummet?

Vi älskar't!



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Klädskåpsdörrarna ska få tygklädd insida så man inte ser alla kläder som hänger där men Julias val är specifikt så tills dess får kläderna bli en extra färgklick.

 

Skåpen här härifrån och heter Annika.

Vi har ett till leksaker och varsitt till tjejernas kläder.

Dockskåpet är dansk och köket har vi gjort själva.

Spisen har barnens morfar gjort, till min storebror, så den är dryga 40 år gammal och stil going strong.

 

Maja

EN BURK FULL MED LEDTRÅDAR

 

Vem önskar sig inte en burk full med ledtrådar och hemligheter.

En rosaskimrande liten burk full med pärlor på locket och runt om och inuti döljer sig svart sammmet.

En burk som verkligen tycks rymma hur mycket som helst, för ledtrådarna, dom var en smula osynliga men den förtrollade fen, hon såg dom.

 

Den där tyllkjols-klädda fen men trollspöet instucket under armen så hon skulle veta vart hon hade det.

I prinsesskrona och leopard byxdress och änglavingar på ryggen.

 

Jag slutar aldrig att bli så där tagen av allt det där fina som mina två ljuvlingar visar mig varje dag.

Allt det där nyfikna, påhittiga och lekfulla.

Och alla dom ledtrådar som ryms i en liten burk.

 

Vart ledtrådarna ledde?

Det vet ingen, dom bara fanns...

Och som så många gånger förr, det är inte målet som är det viktiga, det är vägen dit som är den spännande.

Leken, påhittandet, det finurliga tänket.

 

 



 

- Kolla mamma, den är helt full av hemligheter!

 

 

 

Och den där burken, den rymmer en massa andra saker också, från en dag till en annan.

Pussar, mammakärlek och botemedlet mot mammasaknad.

Finurlig liten fin burk det där.

 

Maja

 



DEN DÄR KREATIVITETEN

Det är ju inte bara jag som har en kreativ ådra i mig som måste få utlopp mestadels hela tiden, så har även dom två små barnen.

Det ska pysslas, målas, skapas och leras och finurlas och kommas på saker.

 

 

Det som ligger högst upp på tio i topp listan är att måla med riktiga akvarellfärger.

Stora stora tavlor som mamman ramar in och sätter på vägg.

Just nu har jag lagt in beställning hos Julia om tre stycken till tvättstugan.

 

Så vad passade väl bättre att göra när sjukstugan var i sitt esse än att smygstarta med beställningen?

 

Vi får väl se när jag får mina tre tavlor levererade så tvättstugan får sitt ett minilyft.

 

Färger, penslar, färgtråg och special-akvarell block är allt från Biltema och fungerar alldeles utmärkt till barnens skapelser.

Om nu någon skulle vilja testa...

 

Maja

SKÖRDA DET LILLA INFÖR VINTERN

Av den där lilla lilla knölen vi fick av Cia förra året och som under hela vintern och våren stod under en betong-blandar-hink så blev det en hel del rabarber, trots allt.

Trots råddjurens framfart i landet och att jag mitt i allt flyttade den till nya planteringslådorna när det gottat till sig som mest.

Men dom tog sig och av det som nu efter sommarens pajer blivit kvar var det ju bara att ta in, skära upp och frysa in.

Redo att plockas fram i vintermörkret för kräm, kompott eller paj.



 

Maja