MATKOMA DELUXE

Och så summerar vi Adventshelgen med årets Matkoma Deluxe.

Oh maj gådd vad kalkon man kan äta.

Även om min BrorLiten Markus nog tog rekord detta året.

Mat i massor, alla syskon och brorsbarn och deras pojkvänner (!!!) och moder och bonus-Dennis och ännu mera mat och skratt och kramar och asgarv ända ner i tårna och så min sambo Gunther som i en månad odlat mustach och därför bannlysts från allt fotoförevigande tills prostata-månads-supportandet gått över.

Nog för att det där mustach-odlandet var för en hjärtansvärd sak men när man ser ut som en tysk-B-films-rulle-spelande-Gunther så är det ju lite skönt när klockan slog 00 och han kunde ta fram rakhyveln.

Om man säger så.

Sällskapsspel och ännu mera mat och mys och prat och övernattning för att nästa dag fara hemåt i ljus efter att ha träffat vännerna Linda och familjen och sitta och prata över ostbricka medan barnen leker där dom sist slutade..

Adventshelgen, vår traditionsenliga Kalkon-ätar-helg.

Matkoma Deluxe.

Men oh maj gådd så gott det är!

BrorLiten

Merry Christmas...

Svägerskan Lotta, Moi och kära moder

Jag och StorBror, lika som bär :-)

Kram

Maja

ÅRETS FÖRSTA PEPPARKAKSBAK

Äntligen, det fungerar igen!

Hej och hallå alla ni som väntat.

BrorLiten räddade mitt hår från att slitas i ren förtvivlan, ni vet lite så där matadoraktigt som i Tjuren Ferdinand.

Nu fungerar allt som det ska igen och Ta-daaaaa vi börjar därför veckan med:

Årets första pepparkaksbak

 som gick av stapeln på Julias förskola dit vi alla var inbjudna, liten som stor.

Under julmusik och glöggdoft och alla barnens degpåsar med sitt namn på en stor röd lapp.

Jag älskar det där.

Det lilla extra.

Och en påse pepparkakor fick vi med oss hem.

Inte en ansenlig mängd vi kan bjuda hela grannskapet på då Alice tyckte att degen krävde en massa massa mjöl och då inte kunde kavlas och resten av tiden åt hon upp degbitarna och Julia tröttnade efter en liten stund och ville hellre leka med Alice.

En som njöt utav att ha lillasyster med sig att visa upp som en trofe och en liten som njöt till fullo av all denna uppmärksamhet som storasyster gav.

Kärlek så det pyser över. 

Till hemmet for vi efter någon timma, tände brasan och alla vackra adventsljusstakar, hoppade i pyjamas och körde mys och middag innan barnvakten Cia kom för två timmars barnpassning medan mamman åkte på ännu ett informationsmöte inför skolvalet.

Nu vet jag iallafall vart det ska sökas för Julias del.

Det är skönt.

Nu återstår bara att se om första valet blir det valda valet.

Man vet ju aldrig det, men hoppas, det får man ju aldrig sluta göra.

Natti Natt

Maja

IHM - BUSINESS BUSINESS, IGEN

Maj gådd vad klockan alarmerade tidigt idag, det var ju inte roligt det minsta lilla men ska man, tillsammans med ca 200 andra av samma sort, vara instämplad och redo 08.10 i Stora Staden så var det ju bara att ta sig upp...

Morgontrafik, köer, minusgrader...

Jag måste faktiskt få slå mig på bröstet en smula här och eloga mig själv, eloga är ju inte ens ett riktigt ord men låt gå för det, ni vet ju vad jag menar.

Att jag kör, oavsett väder (hittills) och oavsett väglag, jag kör, och jag uppskattar det, i min bil ska poängteras riktigt starkt, har svårt att ha samma säkra känsla i Jonas stora åk.

Hur som haver.

Den tidiga morgontimmen avverkades lyssnande på seminarium i

"konsten att sälja" men ärligt...

Redan självklara faktorer lite snyggare förpackade i affärsmässiga ord kan vi väl sammanfatta det hela men alltid roligt med nätverkande och alla dessa möten.

Dagen for i raskt tempo efter det, känns nästan som jag har fartränder i håret men livet levs snabbt den här veckan och på snudd lite svårt att hänga med..

Och nej, datorn är fortfarande icke brukbar i olika sammanhang.

Varenda sida jag går in på så strular det, ploppar upp annonser i vartenda litet hörn av skärmen och blinkar och "klicka på mig" och "ladda ner mig" och sånt gör mig lite smått galen.

Den måste funka.

Så, min bror blir en räddande ängel imorgon och lokaliserar det där lilla lilla tjuvprogrammet som installerat sig och sen, sen blir det bloggregn Guds både kan jag lova.

Tills dess:

Ta hand om er!

Maja 

DET STRULAR SIG LITE

Toddelioooo.

Joho då, jag lever i allra största allmänhet men har jättesvårt att blogga från datorn.

Hmm...

Så, tills det löser sig sitter jag och redigerar alla fina fantastiska foton från vårt Vernissage och från dagarna efter.

Jag lovar att bjuda er på dom, så snart min Blogger-funktion är på banan igen...

Maja

EN RIKTIG PANNKAKSDAG

 

 

Det finns bra sätt att spendera en dag, och så finns det dåliga.

Idag var helt klart en bra!

 

En massa timmars lek med kompisarna My Maja och så gästande Hugo, med pianospel och gosa-gosa sång, cykling, pyssel och ännu mera lek och tandfe som hälsade på och en väldig massa lekar däremellan.

När dom sätter igång finns ingen hejd på fantastin.

 

Som om inte flera timmars lek och prat var nog bjöds vi dessutom på en gigantisk hög med pannkakor som mamma Julia stått och stekt  allihop och, icke att förglömma, trollsnor som serverades till.

Grön grädde, om jag ska översätta så alla förstår och inte förskräcks en smula.

 

När bilen gick hemåt sent på eftermiddagen var det två halvsovande barn som satt bältade där bak med varsitt mjukdjur i famnen.

Det där mjukdjuret Pricken som Julia dyrt och heligt lovat, med blicken i hans, att hon ska sova och gosa med tills hon blir hundra, minst, och fortfarande kommer sova i vår säng.

Jodå. Lovat, det har hon.

Hon har också högt deklarerat att när hon blir mamma och får bebisar och sånt som  man får när man blir vuxen så ska hon nog faktikst ändå bo kvar här hos oss, om hon blir lite sugen på att leka med alla sina leksaker, fast hon är stor....och så tycker hon ju om sina rum.

 

Men idag, idag var en härlig dag med kompisar vi inte kunnat leka med på evigheter känns det som för sjukdomar och andra planer i agendan har funnits och så dagisdagarna och allt där emellan.

 

Men idag:

Pannkaksdag så det stod härliga till.

 

Maja

TÄNKVÄRT

 

 

                     Tänkvärt



Sluta be om ursäkt för det du inte gjort och var istället rejält nöjd över allt det arbete du gör!

 

 

Fick ett mail med dessa ord från en vän för några dagar sedan.

Tål att tänkas på.

 

Maja



FÖRBEREDELSERNA IGÅNG

 

Imorgon öppnar barnen dörrarna för sina familjer.

 

Vernissage minsann.

 

Ett härligt sätt att spendera söndagen på.

 

Medan Julia åkte med Adam på Friskis & Svettis familjegymnastik så packade jag bilen full och for mot lokalen som skulle ordningställas.

Bord bäras ut, 60 stolar bort, rithörna ordnas, exponeringsbordet med Mulle-lådan och Ice112 fixas,

Slänga på dukar, lägga upp alla festisar, jonglera fram vinglas och bubblig cider.

Upp med konstverken på väggen, ordna snyggt och reda och allt förberett.

Honärsbord för utdelningen, bort med saker i periferin som  stör.

 

Jag gillar när det är förberett dagen före.

I alla lägen.

Så man kan koppla av den där stunden innan.

Stunden före allt börjar.

När välkomsttal ska hållas och alla ska må bra.

Att ha allt klart.

 

Lite kvar att ordna är de, men det räcker med en liten stund före imorgon.

Och då kommer även dom andra tre tjejerna.

Tända marschaller, ställa ut Roll-upen, hälla upp i glasen och så det där mest fantastiska:

 

Välkomna alla gäster.

Träffa alla barnen.

Det är ju nåt fantastiskt härligt med det.

 

Så, nu kör vi Vernissage på söndags eftermiddagen.

 

Hur spenderar ni er?

 



 

Happy Lördags kväll sålänge.

 

Maja

MOROTSKAKA PÅ TRE MINUTER

Älskar man att baka men undviker stundtals dom lite mer krångliga tidskrävande bakverken är dte ju rena lyckan att hitta snabbrecept på morgonyougurten.

Recept på något av det godaste som finns OCH som dessutom då tydligen kan göras på tre minuter i en hederlig gammal micro.

 

Morotskaka!

 

Gissa om jag tänker prova!

 

Förövrigt gick fredagen ohyggligt snabbt.

Sovmorgon  passade tjejerna på att ta tills klockan stod på halv nio, långfrukost och morgonmysprat vid frukostbordet, slutfix inför söndagen och lek med dagiskompisen och grannen Vera.

 

En härlig, men spurtig fredag.

Lika bra att vänja sig.

Nästa vecka är ännu värre med Ledarskapskvällen, Infomöte på Julias nya skola.

(Ja skola! Helt galet, hon ska till hösten börja skolan!)

Och så tandläkarbesök, utbildning på IHM och så avslutar vi med kalkonmiddag i adventshelgen.

 

 

Men först:

Snabbelisnabb Morotskaka i Micro.

 



 

Lycka till!

 

Maja

SPÄNNANDE INBJUDAN

Alltid spännande att dyka in i helt okända saker med huvudet före.

Möta nya människor och byta tankar och ideér.

Tydligen vill man ha just mina tankar i utbyte så i veckan kom det en inbjudan jag gärna hoppar på.

 

Spännande.

 

Maja

VILKEN DAG

 

En tittut-dagens bakom kameran mitt i farten idag.

Herregud vilken dag!

 

Jag har shoppat för 100 gäster, haft samarbetsmöte per telefon, svarat på mail, telefonsamtal, sökt jobb, efterlyst roll-ups och haft feedback-samtal inför nya Strövargruppen som startar på söndag.

 

M-a-j G-å-d-d vilken dag.

 

Hur ofta handlar man 70 festis, 460 singoalla och ballerina kakor och en evinnerlig massa cider, marshaller, servetter mm?

 

Jo om man heter Maja, är en ambitiös och driven sektionsledare och barnledare, som fick snilleblixten under hösten att låta dom femton barnen i Familjemullegruppen skapa Höstlövstavlor som vi sedan gör en utställning med.

Då var tanken en liiiiten utställning i samarbete med det lokala biblioteket.

 

Någonstans där kom jag på tanken att hej, vi expanderar tanken lite.

Tänka utanför boxen och så bjöd jag in två andra barngrupper som också skapat tavlor ute i skogen med sina barn och så hepps hade vi 38 barn som skulle vara utställare och så skapade jag en inbjudan som gick ut till barnen och deras anhöriga och heppz är vi nu 99 anmälda....

 

Riks, Pressen, Styrelsen, Kommunen, anhöriga.

 

Vernissagen går av stapeln nu på söndag.

 

Så det har varit minst sagt full fart idag dom fem timmarna barnen var på förskolan.

Lunchen blev en stående kaffe vid diskbänken, och fyra skumtomtar under tiden jag svarade på jobbmail...

 

Och ja, det kan vara så att jag har tagit mig vatten över huvudet fullständigt men vet ni, det vet man ju inte fören man provat.

 

Kommer bli en helt fantatsisk söndag, det är bara v-ä-l-d-i-g-t mycket att rodda med innan vi är där.

 

Men, allt under kontroll och 99 gäster, det är ju ett angenämt "problem" kan jag lova.

 

Och barnens konstverk?

 

Herregud så fina!

 

Nu tar vi natt, sen en fullspäckad fredag.

 

Maja

 

DÖ SKODÖDEN EN SMULA

 

 

Det är så jag dör en liten smula, utan att stöta mig med någon för jag använder ordet fel.

Men ni ser ju.

 

N-i  S-e-r  J-u!!

 

Förbövelen vilka hiskeligt snygga stövletter från ZARA som damp ner i brevlådan.

Kolsvarta mocka, lite vida i skaftet och så där klackiga som fröken i huset tycker om.

 

Ja men ni förstår ju att jag på snudd svimmade en smula.

Ni vet så där ta sig för pannan och luta sig bakåt svimma som en gammal hederlig Garbo på 40 talet.

Så ungefär.

 

Det där med att klicke-li-klick-fynda för 275 kr, fint det.

Och ja, jag fick lätta upp ljuset lite så ni skulle få se alla dom fiiiiina detaljerna.

 

Maja

DET FÖRSTA DU MÖTER

 

 

Nu står den där.

Den där otroligt vackra gamla karmstolen vi räddade ur grannens garage när den skulle till tippen.

Lite sliten, lite trasig men för längesedan gjord med så mycket kärlek av grannens morfar.

Såklart den måste räddas.

 

Men så fick den stå ett tag, i vårt förråd, lite så där oälskad och bortglömd för det var så många andra projekt som ville ha tid.

Men så äntligen togs den fram.

Målades svart, sitsen fick det nya fina lite tjockare tyget av chenille.

 

Och så blev platsen självklar ganska direkt.

Hallen

 

Såklart den ska stå i hallen, där den där klumpiga opraktiska fåtöljen stått innan.

Såklart den här stolen ska vara det första du möter hos oss.

 

Så det gör den.

Står där.

Och den är skön, och vacker och praktisk och framför allt så hiskeligt gammal och engång gjord med väldigt mycket kärlek av en gammal man som var en morfar.

 

 

Maja

 

ETT RIKTIGT MULLEBARN

 

 

Gick igenom gamla bilder idag.

Från alla terminer med Mulle.

Hittade denna fina.

Jag älskar den.

 

Julia, inte dagen över tre år.

 

Och ni ser ju.

Den där nyfikenheten, luppen på magen, naturböckerna, så många det bara gick, i famnen och fjärilshåven full med insekter i handen.

 

Den där bilden är så mycket Julia.

Och jag älskar den.

 

Maja