PRIMA BALLERINA I DUSTY PINK

Det böljar av fluffigt stort ballerina tyg i den där kjolen jag hittade i en storkedjas utbud.

Underbar tyll, och en matchande liten kofta.

Ett var.

Redo för höstens kalas och mysiga gå-gort-stunder, eller Välkommen-hit-kväll.

 Dom växer så man nästan kan höra det i skelettet på dom och efter flytten vet jag inte hur många tusenlappar per barn jag spenderat på nya kläder för allt är för kort, eller för tight.

Å andra sidan brukar jag inte grimasera illa åt att behöva handla och lite nytt i garderoben blir vi alla ohyggligt glada utav.

(Säger undertecknad som klickat hem både Marlene Birger lång pennkjol i skinn och hennes omskrivna tighta skinnbyxor och gick en aning bazzoka på Hunydoreys Outlet online only for Members, jo man tackar ja....)

Så, om det var två glada barn som fått mer eller mindra hela garderoben utbytt?

Det kan jag intyga.

Kram

Maja

KOMMA TILL RO

 Det där att ha en soffa i den öppna planlösningen som köket utger är så otroligt mysigt.

Jag har alltid vart emot det men inser tjusningen när jag upptäcker hur närvarande vi alla är, hela tiden.

Där, där det händer.

Där vi oftast alltid är.

I köket.

Och där, den där lördagen efter långpromenaden med fika nere vid sjön medan regnet for runt våra regnklädda kroppar, och i väntan på F, så slocknade LillFis.

En utav mina fina två.

Och ja, jag vet att många har lust att påpeka flera saker om att nappen fortfarande finns med.

Men just nu, och i det som vart, och fortfarande är, så är nappen en stor trygghet, tillsammans med följeslagaren vovven och snutten.

Så tills allt landat.

När allt är landat in i det nya livet, tills dess får nappen vara kvar sålänge som Hon vill.

Kramar

Maja

DET DÄR MED ATT ÄNTLIGEN FÅ TRÄFFAS

Med förväntan hängande i luften och två barn som knappt kunde sitta stilla utan att var femte minut fråga om dom inte kom snart..Dom där dom väntat på att få träffa så länge.

Dom där som dom tycker det är högst orättvist att bara jag fått träffa.

Vilket är precis samma ord som hörs i det andra hushållet också så den där förväntan och nyfikenheten har vart ömsesidig.

Just den där torsdagskvällen skulle vi bli fler till middagen.

Alla barnen. Och så vi två.

Vi två som hittat och funnit mitt i livet som det heter.

Även om jag hoppas att båda två har betydligt mer än bara halva livet kvar.

Det blev kväll och stora bilen rullade in på uppfarten och ut kom dom.

Äntligen.

Och vet ni.

Det var så otroligt bra. Det blev så otroligt bra.

Och medan vi stod här nere och lagade maten hördes prat och babbel och lek från ovanvåningen-

Dom där ljuden som landar mjukt i ett sockervaddsluddigt mammahjärta den där torsdagskvällen som blev senare än vi tänkt.

Men leken slutade aldrig.

Så vi kom ut hela, på andra sidan.

Men egna barn och förmånsbarn.

En ynnest som landade med tacksamhet i kroppen när vi stod där i månljuset och vinkade av dom tre för färden till andra huset.

Det gick bra.

Men vi hade aldrig tvivlat.

Det är fyra fantastiska barn det där.

Kärlek

Maja

NÄR KÄRLEKEN ÄR TRYGGHET OCH DET STÖRSTA

Vi är här.

Äntligen här.

På plats.

Vi är tillsammans.

Vi är lyckliga och kompletta.

Jag har mina underbaringar hos mig, närmast hjärtat och en armlängd bort.

Där dom hör hemma.

Älskar er.

Villkorslöst och bottenlöst.

Kärlek

Mamma

DET DÄR MED CYKLOPET..

Lycka att kunna plaska sig trött i poolen med cyklop på nästippen.

Och Alice som tjoar hur bra hon kan simma och gör crowl (stavas det så?) tagen med ett leende stort som universum är brett.

Lycka att ha mina små.

Kram

Maja

BÄTTRE SENT ÄN ALDRIG - MIDSOMMAR

Finaste skrotarna, mina underbaringar....

Kärlek

Mamma

ÄNTLIGEN SJU

Så kom dagen.

Dagen då Julia äntligen fyllde sju.

Dagen hon längtat efter och då hon skulle få sitt alldeles egna rum.

Och de fick hon.

Rummet som jag stängt till under två dagar och nätter och fixat med och som jag absolut kommer visa er så snart jag kan...

Och det var en tagen, och lycklig Julia som äntligen fick öppna dörren till sitt alldeles egna och fixade rum, som blev så mycket finare än hon trodde att det skulle bli..

Så Storskrot blev äntligen sju, min lilla älskade fislotta fick blåsa ut sina sju ljus på tårtan och fick sin frukostbricka på sängen och sång vid bordet av dom som kom och firade idag.

Underbara ungen min.

Bli aldrig stor.

Eller sträva aldrig efter att du ska bli större snabbare än att det ändå sker av sig själv.

Jag önskar dig att få vara barn på ett barns vis så länge det bara är möjligt.

Jag älskar dig

Mamma

ÄNTLIGEN VID USPEN

Åh äntligen vid Uspen med barnen!

Sommarlov och här har vart  tyst som muren.

Varför kommer på pränt inom kort..

Men idag for vi äntligen till Uspen jag och barnen, och tog det där sjöbadet vi väntat på hela veckan eftersom det verkligen inte visat sig varm sol på hela veckan.

Så barnen har avverkat kompislek på kompislek och haft övernattande kompisar så det har legats och viskats och berättats små söta spökhistorier tills ögonen blundade.

Så där jättevarmt var det inte och vi hade hela den fina fina sandstranden för oss själva.

Imorgon får vi med oss kompisarna Unna och Kim med mamma Anna minsann.

Underbart för alla och envar.

Önskar alla en skön fredagskväll, jag vet ju att många börjar sin semester idag så njyt av kvällen.

Kramar

Maja