fredag 3 april 2015

NÄR PÅSKHAREN FAKTISKT VARIT HÄR...



Glad Påsk på er allihopa måste jag ju börja med att säga.

Har alla fått påskägg?

Alla ätit godis?

Alla sett påskharen?

Nä, trodde väl det.

Han är ju som en än mer osynligare variant än jultomten och hur mycket vi än stod och spanade och lyssnade så såg vi honom inte.

Barnen förklarade att det var för att när vi åt frukost, och hade full koll genom dom stora altandörrarna, så befann han sig i Kina och delade ut påskägg till alla barnen där, och dom är ju så hiskeligt många som Julia sa så det tar ju en stund.





Men den där påskharen, alias Mamma, as usual, kunde tillslut smyga sig ut upp i skogen och varsamt placera ut korgen och alla äggen lite här och där.






Sen bar det av.
Barnen som varit ohyggligt sjuka hela veckan var glada för lite frisk luft och hade funderingar om vart han kunde tänkas ha gömt äggen...








- Mamma, det står en korg här...med två harar på på...Är det från påskharen??








- Mamma, vi fick varsin vuxenväska!! Som du!





Så, dom hittade korgen jag planerat och placerat och dom hittade alla äggen..

Vad var det i allt då undrar alla nyfikna själar, och undrar ni inte så klicka er vidare :-)

En väldig massa playdoo lera som fattats i huset ett tag.
Nu finns det lera för ett halvår framåt i alla möjliga färger och stora burkar.

Och jordens sötaste tights med "fototryck" av både hare, kanin, katt och hund.
Jag ogillar ju starkt allt med tryck egentligen men dom här dog jag sötdöden utav när jag hittade dom.



Och så vuxenväskorna, dom sötaste jag sett, som tom hade små kaniner på sig, 
och som dom burit på hela dagen. 
Packat med saker som är otroligt bra att ha med sig när man åker eller går någonstans.
Solglasögon, en liten bok om man frå trist och tråkigt, ett läppglans, sina nya nagellack så man när som helst kan lacka naglarna, det var viktigt tyckte Julia och Alice säger ju inte emot sin syster råd utan stod där och nickade lydigt..
En Walkie-Talkie har dom också packat ner, ifall dom kommer långt ifrån varandra så dom hittar tillbaka, och så plåster.
Man kan inte gå någonstans utan HelloKitty plåster.
Det visste ni säkert redan, såklart...

Och godis..
Det fanns såklart en väldig massa godis men det är ju så självklart en dag som denna.

Dagen när Påskharen äntligen kom.

Glad Påsk allihopa.

Kram

Maja

VÅRT SOMMARBARN


Minns ni vårt "Sommarbarn" Johanna?

Hon som vi liksom av en slump och tillfällighet träffade och hittade i grannhuset några steg bort i sommras.

Hon och Julia som växte ihop som ett gummiband och som jag kallade vårt sommarbarn.
Som det var en stor sorg att sedan behöva säga hejdå till och inte se på länge då mamman och mannen några hus bort tog en paus.

Gissa vår lyckan, ur flera perspektiv, när mamma S hör av sig för någon dag sedan och berättar att dom förösker igen, att dom är redo igen.
Och med det kommer Johanna till oss som en ren och skär bonus.
Igen.

På söndag får vi träffa henne igen.
Den där härliga ungen med dom starkaste kramarna i hela världen och med ett sinne och överlevnadsinstinkt som Pippi Långstrump.

Om vi tänker krama ihjäl henne?
Det kan ni räkna med.

Kram

Maja

NÄR MAN HITTAR NÅGOT FINT I GÖMMORNA


Jag kommer ju inte åt en hel del av alla mina tagma foton på barnen just nu.
Dom ligger ju fortfarande i min krachade dator.

Så därför blev jag så där varm och sockervaddsmjuk i hjärtat när jag hittade dessa på minneskortet i kameran.

Min fina fina Sessa.

Herregud så jag älskar den ungen.

Det finns en sång av Ellie Goulding  How Long Will I Long You..

Barnen och jag har ramsor och gester som bara är för oss.

Denna sången är en sådan.

" Hur länge kommer du älska mig..så länge stjärnor finns...och dom finns alltid mamma även när man inte ser, så finns dom alltid...."

Sockervaddsludd i hjärtat. Så där fluffigt av så mycket kärlek att det knappt får plats.

Min fina tjej.














Alltid Kärlek

Mamma

tisdag 31 mars 2015

PÄRLHÖNSFJÄDRAR


Det har sina fördelar att ha en vän som föder upp höns.
Och inte mindre än min absoluta favorit pärlhöns.

Finns det något vackrare säg?

Så den där lyckan när man får en hel papperspåsa full av steriliserade fjädrar, handryckta utav vännen själv, då börjar processen.

Vad ska jag göra??


Det kan knappast ha undgått någon som åtminstone nångång i veckan passerar ett skyltfönster i en inredningsbutik att just pärlhöns är på modet.

Man kan ha det på allt.
Lampskärmar, klistra det på stora ägg och ha som prydnad eller på ljuslyktor...

Så jag plockade fram en gammal oanvänd vas och letade fram limstiftet i barnens pysselskåp..


Tada!



Efter tio minuter var det klart..

Lite kladdigt för fjädrarna var så där duniga men nu kliar det i fingrarna att ta mig an något mer...

Ett stort påskägg, det dräller av dom i förrådet där nere...

Eller göra en lampskärm...

Man kan ju inte låta en hel papperspåse vackra fjädrar gå till spillo menar jag..

Önskar alla en fantastisk dag.

Kramar

Maja

Ps, uppdatering efter att jag träffade Therese i affären..
Det är ju inga pärlhöns, det ser ju jag också, det är en vanlig ruff-tupp.
Men en snablarns fin sådan om du frågar mig :-)

måndag 30 mars 2015

DOLLY - HOW TO KISS A FROG


Den ljuvligaste klänningen jag skådat på länge.

Klickade hem den från Babyshop.

En Dolly Dress från How To Kiss A Frog.

Bara namnet gör min glad.

Hur man kysser en groda.

Alice tycker det är fantastiskt roligt att den heter så.







Det var en trött kalas Alice som motvilligt gick med på att bli fotograferad efter kalaset bara för jag vill visa klänningen.

Klänningen som är tjockt fodrad, vid så man kan snurra runt i dans och klädda knappar vid axeln där också långa knytband sitter för att knyta rosetten.

Helt ljuvlig och en sån som man blir en smula försälskad i så snart man fick den i famnen.
Och Julia då, tro inte hon blev utan.

Såklart båda ska ha en Hur man kysser en groda klänning.

Kramar

Maja

söndag 29 mars 2015

ÅRETS BARNKALAS DELUXE


Hej söndag och sommartid.

Årets barnkalas de lux ägde rum igår.
Tillika Alice första förskole-kompis-kalas sedan hon började på Lilla Skolan si skogen.

Matilda fyllde fem och utomhuskalas stod på den otroligt fina kalasinbjudan som damp ner i brevlådan för någon vecka sedan.



Och vilket kalas det bjöds på.

Ni som känner mig vet min ambitionsnivå när det kommer till firande och fester.
Ta det gånger tio så förstår ni..

Det var lekar, tipspromenad, grillad korv och smarriga bakverk, det var göra små troll-kompisar i riktig lera som sedan gavs till trollen, jodå T-r-o-l-l-e-t, som satt nere vid sjön, lätt gömd och som det tog ett tag för barnen att se...







Ett troll som under snälla lugna former fick barnens alla egengjorda figurer för att rask dra en trollformel och lova barnen att han istället trollar fram påskägg dom fick leta efter...





Åtta barn med vårspring i benen rusar runt och letar efter sina godisägg och Lycka stor när man hittade varsitt...



Sen satt dom där, i vårsolen, och smaskade...






Barnkalas de lux var ingen underdrift och Alice vet jag inte hur många gånger hon tog i hand och tackade för ett roligt kalas.
Tackar-tackar, sa hon och knallade till både Matildas mamma, pappa och mormor.
Tackar - tackar..

Och ni ser ju, det år ju ingen nöd på dom där två.
Bästisarna i vått och torrt.
Alice och S.
Till den där två-samheten hör öven Otis, men han var inte på kalaset.
Dom där ler och långhalm.

Tryggheten i att ha vänner.
Och som fröknarna säer.
Man behöver bara leta efter en utav dom, för då är dom andra alldeles intill.
Tre gummiband.
Tre trygga gummiband,

Och kalaset igår.
Jag har svårt att smälta sånt.
När ett kalas drar ut nästan en timme i tid för att barnen intog studsmattan i vårsolen.
Och mammor och pappor hade så mycket att prata om.

Kalas de lux.
Vilken lördag.

Kramar.

Maja