ALICE STORA KALASDAG

Så firades hon stordådigt.

Med paket pch pompoms i taket och en mängd paket från alla som kom.

Några som kom redag i fredags och dom sista som kom på lördagen lagom när dom grillade cewvapperna låg klara på grillen.

Jag har ju fallit totalt för detta med pompoms och honeycumbs.

Skulle kunna fylla hela taket utan problem.

Kusin Agnes...

Alice, som välkomnar sina gäster.

Som älskar just ordet Gäster.

Som plingar i koklockan när alla ska välkomnas till bords.

Som själv höll sin kalasskål och förklarade att när man skålat ska man dricka.

- Luftskål!

Det här med att fylla år är stort.

Att firas och ha sin dag.

- Idag är det jag som bestämmer, bara jag, för det är min dag idag!

Så. 

Det var ömsom sol och ömsom moln men barnen tillbringade tiden ute och inne och pysslade och lekte och åt en mängd tårta och godis från fiskdamemsn fiskelycka.

Dom där smörbullarna man får ett litet ha-begär efter....

Det blev en jättehärlig dag för Alice.

Hon sa det flera gånger.

Men önskade att det vart fler gäster.

Det saknades några av våra äldre och syskon.

Men hon fick en bra dag.

Och hon var lycklig och det är ta mig tusan det viktigaste.

Kramar

Maja

GOLFKUL FÖR JULIA PÅ ÖIJARED

Söndag och äntligen dags för Julia att få börja på Golfkul uppe på pappa J's klubb Öijared.

Som hon längtat.

Och så sportigt fin hon var (och kände sig) när hon och J for iväg där mitt i Alice frukost-bricke-firande på söndagsmorgonen.

Det bästa är ju att också kompisen W är med i samma grupp om 11 barn med golftränaren Pia som torde vara den mest pedagogiska inom sporten om vi ska lyssna på Jonas.

En härlig morgon fick dom.

Och japp, till skillnad mot det mesta annat hon testat på så vill hon fortsätta.

Kram

Maja

DOM FINASTE JAG VET

Mina finaste skatter all time.

Kalasklädda för Alice födelsedagsfirande.

Sina How to kiss a frog och dom där guldiga sandalerna.

Och en där väntan på alla gäster som inte redan kommit dagen innan.

Lördag och hennes släktkalas.

Kusiner på plats.

- Vilka är mina gäster, frågar Alice.

- När kommer mina gäster?

Idag är det måndag och jag har packat stora resväskan till mig själv.

Tog lite sovmorgon och myste extra länge med barnen. Åt frukost hemma i sängen och lämnade på skolan lagom till att klassen skulle börja strax efter kl åtta.

Ikväll träffar jag dom en kort kort stund innan jag åker tillbaka till flygplatsen och checkar in för flight mot Arlanda.

Resten av veckan tillbringar jag på Aaronsborg, tämligen slängt , men vackert, ute i skogen.

Introduction utbildning för jobbet tillsammans med flera andra som inte jobbat så läntge dom heller.

Cross utbildningt mellan funktioner.

En salig blanding av männiksor och mixar och det kommer inte finnas tid för så mycket annat än jobb och att skapa nätverk.

Ser verkligen fram emot det men det är tufft att vara ifrån barnen så länge.

Men Alice har gjort ett halsband med hjärtan.

När jag saknar ska jag trycka på hjärtana och poff så kommer kärlek till kroppen.

Det skulle fungera när jag saknar Julia också lovade hon.

Underbara unge.

Som imorse låg där i sängen på ena sidan och Julia på den andra, som promt ville att jag skulle säga godmorgon och pussa varenda millimeter av hennes goa fötter.

Som helst av allt vill ha dom mot mina kinder.

Och Julia som ville hålla handen och försäkra sig om att jag ringer varje kväll.

Att hon får sova i min säng och att jag kommer hem lagom till fredagsmyset.

Herregud.

En vecka,

En arbetsvecka ska jag vara borta.

Från dom jag älskar mest i hela världen.

Kramar

Maja

NÄR MAN BLIR LITE STÖRRE

I halva munderingen av det som låg i dom rosa fina paketen....

(klänningen jag köpt måste bytas till större storlek, annars hade vi haft en komplett Elsa här idag kan jag intyga)

Det har längtats efter den här dagen när hon skulle bli lite större.

Lite större och närmare storasyster och start i skolan.

Att bli fyra.

Inte riktigt en hel hand men nästan.

Men att bli fyra medförde lite andra tankar hos Alice,

Tankar om det där som alla tjatar om.

Det där om att när man blir fyra måste man sluta med napp.

Så idag har fröken ihärdigt sultat och snuttat.

Som att det var livets sista dag men den där snutte-pluppen.

Trots att jag lovat och bedyrat att jag tvingar henne inte.

Oavsett vad andra säger och tycker så tvingar jag henne inte att sluta.

Det blir sällan bra.

Och jag har aldrig sett en sju åring med napp så någongång kommer hon sluta av sig själv.

När hon är mogen.

Så, som Elsa har hon lekt idag.

Med handskar och Krona och det magiska spöet.

Hon fick ett par blå ballerina skor jag hittade i gömmorna då hon med trunpem min förklarade att hennes fötter minsann inte kunde göra is när hon stampade i marken som Elsa gör.

Hon måste, m-å-s-t-e har ett par blåa skor.

Måste.

Vilken tur att det fanns i gömmorna...

Alice dag.

Fina hjärtat.

Som vi sjungit för även idag.

Och som uttryckte sig som bara Alice kan, när vi satt i solen och åt den där fina lilla rosa prinsesstårtan.

- Mamma, tack för en härlig födelsedag.

Den härligaste dagen. 

Tack mamma...jag älskar dig, du är min bästa vän.

Om jag inte dött sockervadssdöden innan så gör jag det varje gång hon yttrar sig så där.

Det där fantastiska mjuka och allt igenom snälla och tacksamma.

När dom där små mjuka hönderna läggs runt mina kinder och hon pussar mig med mjuka smack på munnen så dör jag en smula varje gång.

Varje gång.

Det var viktigt att dagen blev bra för henne.

Och jag gjorde allt jag kunde för att den skulle bli det.

Den var viktig.

Hon har längtat så länge.

Även om dagen var förenad med skräck och tron om att nappen försvinner.

Älskade Alice.

Sluta aldrig vara Alice.

Kärlek

Mamma

DÅ ALICE FICK SIN FRUKOSTBRICKA

För fyra år sedan, kl 0824 föddes äntligen Alice.

Hon visade redan då tendenser till att vara den där bestämda orubbliga fröken bara hon kan vara efterson hon då rakt inte tänkte födas när vi andra hade tänkt utan stannade promt kvar i 13 dagar extra.

Hej och Hå sa mamman och så fick läkarna bryta nyckelbenet på henne för att hon överhuvudtaget skulle ha en chans att till slut komma ut efter flera timmars försök.

Så ja.

Jag borde vetat redan då att denna fantastiska unge skulle bli bestämd.

Och så full av kärlek att det svämmar över.

Igår före läggningen berättade jag att inatt är din sista natt som treåring.

Imorgon varknar du och är fyra.

Det tyckte hon var fantastiskt men undrade sen lite oroligt om det skulle göra ont.

Jag lovade att det gör det inte.

Det bara sker.

Då blev hon lugn men ville somna med min hand i sin.

Imorse, nästan samma tid som hon föddes då för fyra år sedan, tog vi frukostbricka och presenter och sjöng Ja Må Hon Leva...

- Åh det här är min härligaste dag mamma, min fina födelsedag!

Det var idel Frost saker i paketen och ingen var lyckligare än Alice.

(som större delen idag haft handskar på sig och stampat fram is med foten, precis som Elsa)

När man fyller år får man pannkaka och jordgubbar på sängen och man får äta lite som man vill...

Det anammar gärna Alice som blev en smula trött av allt firande.

Men sen måste man ju få prova sitt nya kit...

Och posera som den prinsessa hon är...

Jag vet du rakt inget barn som är så tacksam som Alice är.

Jag satt med henne i rummet och monterade hennes nya sparkcykel och där ligger hon och stilstudien på henne gjorde mig både varm och fnissig på samma gång.

Älskade unge...

Men ni vet...

Att fylla fyra tar på krafterna. Idel spänningar släppte och vi drog ner rullgardinen igen.

- Jag blev så trött så trött...

Det här var en härlig födelsdag men nu vill jag vila...

Alice min fina Alice.

Du gör livet rikare varje dag.

Vareviga dag och jag älskar dig högt och låg och ända upp i rymden.

Allt jag ger får jag dubbelt tillbaka.

Du är den kärleksfullaste lilla varelse jag vet.

Älskar dig hjärtat.

Mamma