tisdag 23 februari 2016

WILD FÖR DAGLIGA RUNDAN



Hittade av någon anledning till Modesto och blev direkt en aning småkär i Saint Tropez nya tränings-set så ja, efter att ha tindrat lite med ögonen mot mannen så klickades det hem.
För ni vet ju hur det är, likväl som kläderna gör mannen, gör kläderna träningsrundan en aning roligare om dom är så där snyggelusnygga.

Kram
Maja 

SNEAKPEAK








Mera kommer...

Kärlek

Maja

måndag 22 februari 2016

JAG VÄNJER MIG ALDRIG




Det blev måndag.

Den här måndagen.

Måndag och Lämningsdag.

Den där dagen jag bävar för då saknaden blir så stor, så stor att jag inte släpper fram den när barnen inte är här.

Hur det stora tomrummet griper tag i mig redan kvällen före när jag viker och packar kläder.
Ser till att läxor finns med och alla gosedjur som ska följa med deras andra hem.

Den där Saknden som är stor och övermäktig och skulle jag ge efter skulle den tumla mig omkull.

Så jag sitter där, den här måndagen, som så många måndagar förr, med barnen i famnen, i hallen i skolan.
Trycker dom nära, drar in deras doft, känner hur dom blir mjuka i famnen, deras händer i mina och jag viskar som ett mantra med munnen mjukt mot deras hjässor.

JagÄlskarEr
JagÄlskarErJagÄlskarErJagÄlskarEr
JagÄlskarEr

Och jag fortsätter orden inuti huvudet när jag lämnat och går mot bilen.

JagÄlskarEr

Måndagen, dagen jag aldrig vänjer mig vid.

Kärlek

Maja




fredag 29 januari 2016

ETT BREAK FRÅN VARDAGEN


Här, här i detta fantastiska hus njöt vi av tillsammans-tid, av barna-tid, av tu-man-hand-tid, av härliga luncher och underbara middagar och vin.

Av skratt, av samtal, av närhet, av lugn och ro och chansen att koppla bort allt, precis allt på hemmaplan.

Och välbehövligt var det kan jag lova.


Huset ligger granne med första liften, vilket var en enorm lyx.
Även om halva skaran av oss tillbringade första dagen i barnbacken med Fredrik som lärare, och med en ängels tålamod och pedagogik.



För våra två minsta barn, som aldrig stått på ett par skidor med fart i, som aldrig provat pjäxor, skulle nu swischa ner för backarna utan stavar och med fullkontroll.

Med facit i hand är jag så grymt imponerad att hjärtat svämmar över av stolthet för Julia.
Från noll till hundra på dag två.

Nerför, uppför liften, svänger, plogar, kontroll på stoppen och att bara se det där glittret i ögonen när hon åker neför samma backar som dom andra, våra större barn och våra bonuskusiner, det glittret är värt allt.

Alice behöver några dagar till, sen är hon också där, nu fann hon mest tryggheten i mig och Fredrik.
I selen, i våra stavar och i ängeln Clara som la flera timmar på att bara hjälpa mig med Alice, medan Linnea tog sig an Julia












Och vi har haft det underbart.

Sol, skidor, åkt och kört scooter, 

Vi har fått egentid med kvällsåkning medan barnen myst i huset med dom andra och vi kunnat slingra fingrar och nästipps-närhet i gondol och stollift.

(Även om jag fick en nära döden upplevelse i stolsliften första kvällen...eller jag trodde det...det blir ju så när man har höjdskräcken från Hell att tampas med och när man sitter där uppe, i kylan, och mörkret, och bara mannen man älksar intill, så blir man en aning skräckslagen för att ramla ner...)




....det tar på krafterna hos litet pyre....



Tada!

Våra barn...och två Teddybjörnar.

På väg hem.



Det var fantastiska dagar, som gav kärlek och närhet och ett break från tillvaron.

Som gav träningsvärk där man inte trodde man hade muskler, men som rensade hjärnan från en massa strul och där vi tillbringade hela dygnen i underställ. (kändes det som)

Det var 26 år sedan jag stod på skidor, Fredrik åker varje år och har drömmar om friåkning där det egentligen inte borde gå att åka, så nivåerna är olika, men jag stod på mina hyrda skidor och njöt.
Av friheten, av farten, av kontrollen, av känslan att det var vår första familjesemester med alla barnen och min första semester där jag inte var ensam vuxen med ansvar.
Att vi var två.
Och för första gången så var en semester verkligen semester.

Nästa tripp blir det bara vi två och snötäckta alper.

Kram

Maja

Ps, självklart hade även Fredrik och jag hjälm när vi åkte, även med barnen, Men inte i den platta backen första timmen..Om nu någon reagerade på det ;-)
Alla har hjälm.
Vore konstigt annars.


EOS, FLUFFIGA UNDERVERK


Tada!!

Nu har dom kommit!

De tre EOS lamporna.

Och jag går där och öppnar och känner på det mjuka fluffet som är alldeles dunigt mjukt och hade jag kunnat gå på det nypolerade golvet igår hade dom redan suttit uppe och skapat det mest magiska sken man kan tänka men nu fick jag hejda mig minsann.
Något jag inte är så bra på kan jag lova.
Hejda mig?
Hmmm....

Imorgon åker dom upp.
Alla tre på rad.
LÄngre än så kan jag faktiskt inte hålla mig.
Så-det-så

Kram

Maja

EN TITT PÅ TRAPPORNA

                  

Här står jag i flyttlådor högt och lågt och det är som att utföra en snårig hinderbana sås nart man bara ska ta sig någonstans...

Men snart finns det en ände.

Idag går lasset med möbler, imorgon det med alla lådor.

Men trots att det just nu är två bråda dagar måste jag hinna med och visa er hur en utav trapporna blev.

Det finns tre stycken till sådana här trappor och en lång ner till bottenplanet, och alla ska behandlas på samma sätt.

Vit lut, Vit lut, vit träolja.

Voila.

Högts upp på bilden kan ni ana lite av en trappa på högkant, så såg alla ut från start och nu, nu är dom magiskt ljusa, som vit mjuk mjölk och det är så fint att jag blir sockervaddsluddig.

Alla golv, alla gamla oljade ekgolv som var tämligen mörka, som gamla använda ekgolv är, Men nu, nu ståtar dom i mjölkigt vitt och det är så vackert, så så vackert och soft och mjukt och lyxigt sobert och jag älskar det.

Jag älskar hur vårt nya hem tar form, tillsammans.

Vi gör det tillsammans.

Och då får det vara vårt att dra ljumskar ur led när man ska klättra upp och ner mellan våningsplan utan trappor och klättra över kartonger.

För snart är vi där.


Tills dess att jag kan visa mer får ni njuta av vår trappa :-)

Kram

Maja

                     

måndag 18 januari 2016

HUR MAN VIT PIGMENTERAR EKGOLV


Huset dignade över av oljad ek och lackad ek.

Inget ovanligt alls, det gör dom flesta hus.

Skillnaden är kasnke den att fröken inte alls uppskattar varken det ena eller det andra.

Allt har ju nämligen sin tid, och sin plats och bye bye oljad lackad ek.

Men:

Älskar, ä-l-s-k-a-r vitpigmenterat och vitlaserat och när jag berättat om visionen för min man realisten och vi visste vilket jobb det skulle bli att förvandla dryga 100 kvm lackadade ekgolv och kilimetervis med oljade fönsterbrädor och specialtillverkade trappor så tog vi ändå beslutet att ska vi starta ett nytt livs-kapitel ska vi göra det som vi vill ha det.

Som VI vill ha det, tillsammans.

Så det är det som sker just nu borta i huset.

Med målare och allehanda hantverkare men till stor del mannen själv.

Och så jag som hjälper till med det jag kan och har kraft till.

Som att slipa och betsa fönsterbrädor och trappor.

Rena terapi arbetet.

Men, hur gör man då, för att få det där fantastiskt vita pigmenterade, OCH varaktiga ekgolvet man önskar då?

Receptet kommer här:

En bra golvslip och kantslip
En fantastsisk man som bara ler och älskar dig oavsett vilka ideer du kommer med.
Dom är ganska många.
Hans tålamod är enormt, och jag älskar hur allt vi gör, gör vi tillsammans.
Alla val.
Alla beslut.

Ok, tillbaka till receptet:
Trälut vitpigmenterat och lutpensel på skaft
UV-lack vitpigmenterat
Ultramatt golvlavk glans 10
Väldigt mycket kaffe och nötter 
Kärlek
Tada!

A Piece a Cake som man säger.


Bilden överst, där ser man den markanta skillnaden mellan slipat och icke.
När man sedan dammsugit golven n-o-g-a med industridammsugare så gäller tossor för att skydda träet, och vad passar bättre än SPA tossorna vi fick på Falkenbergs Strandbad när vi var där i oktober..


Och så träluten.
Kostar ca 140 kr för en flaska som räcker till 10 kvm.
Kan köpas i vilken färgaffär som helst.

Vi lägger två lager för lite vitare effekt och för att verkligen ta kål på ämnet som gör att just ek gärna gulnar med tiden.


Den viktigaste ingrediensen är denna:

Mannen.

Den mest fantastiska människa och man jag någonsin vart nära.



Sen bärjar det roliga, och då kunde jag knappt sitta still.
När penselingen börjar och man tänker i sitt stilla sinne att detta kan ju bära eller brista, det kan bli fullkomligt vackert eller fullkomligt galet fel.
Man kan ju aldrig på förhand veta hur just ek reagerar, men luten förhindrar mängder av den reaktionen...

Över luten läggs sedan en tunn tunn UV lack också den med vitpigment i sig och sedan den skyddande hinnan så fröken kan gå med pumps inomhus, en ultramatt golvlack som klarar allt slitage.

Och resultatet?

MAGISKT

Fullkomligt magiskt so far.

Jag ska visa er mer en annan dag, det var sen kväll när vi lämnade huset och ljuset svek mig för att få bra foton men snart, snart ska ni få se.

Kärlek

Maja



LITE VITARE TÄNDER


Vem vill inte ha lite vitare tandyta nu när huden är en aning vinterblek.

Så, jag ska testa detta lilla enkla och fungerande tandblekningskit.

Woopi Woopi och ingen är mer spänd än Moi.

Enkelt smidigt och utan kladd med skenor som många produkter erbjuder när det är dags att vita upp nyansen.


Easy peasy med andra ord.

Och passar mig som i-n-t-e tycker om tillkrånglande procedurer.

En tandblekningspenna med gele som du penslar lätt på tänderna, i med UV lampan, vänta 30 minuter.
Läs en bok, ta en dusch eller gör något alldeles tråkigt.

Hur som haver, efter 30 min sköljer du munnen.

Klart.


Det finns även den speciella tandkrämen man använder som vanlig tandkräm och så en fräsch munspray att ha med sig i väskan.


Ett lätt enkelt smidigt (hittills) kit som du beställer Här 

Jag ska alldeles strax börja med denna två veckors behandling som är vädligt enkel och lätt, det enda kruxet kanske är att det inte är så diskret när man gör det.

UV lampan lyser skarpt blått sken och så vidare attraherade kanske det inte är med den där manicken i munnen men hav tröst, det blir ju ett bra resultat så dom där fniss-attackerna man framkallar både på sog själv och sin omgivning, det får man härda ut.

Så, löp och köp för att möta våren med ett lite vitare och fräschare leende.

Kram

Maja


fredag 15 januari 2016

NÄR MAN HITTAT DEN RÄTTA



Jamen hur fin?!

Alltså...hur fin är den inte?!

EOS Fjäderlampa i krispigt vintrigt vitt.
Alldeles så där fluffigt mjuk som en nykläckt dunig kycklig.

Och japp, jag har klickat hem inte mindre än tre stycken som kommer hänga i rad över vårt soffbord där intill de gigantiska fönstren och kaminen.




Om det kommer bli ljuvligt?

Det kommer bli magiskt vackert med dom dunlättta lamporna som kontrast till dom ljusgrå möblerna och den grå lite sobra lyxiga  nyansen vi har på väggarna.


Alla fönsterbrädor är nedslipade från oljad mörk ek till att nu ha blivit behandlade med två lager vit bets och ett tunt mjukt lager vax för lite skyddande yta.

Och resultatet är himmelskt.

Och så lamporna då, dessa EOS som jag blev förälskad i så snart jag såg dom på en annan blogg, hur dom hängde där och formligen ropade att dom minsann ville bosätta sig med oss i stora Vitriol-huset.

Så snart, snart snart kommer dom att göra det.
Hänga där på rad och sprida sitt ljuvliga sken.

Så fina!

Vart jag hittade våra?
På Blackballoon.

Kärlek

Maja

måndag 11 januari 2016

VÅRT NYA HEM


Om två veckor går flyttbilen.

Vårt gula fina hus var bara ett andningshål och en mellanlandning innan ett nytt kapitel skulle börja skrivas i allas våra liv.

Vi byter kommun och ort men inte barnens skola.

Barnen längtar och vi längtar.

Jag fick några snömoddiga foton under helgens pulkaåkning så jag visar er lite lite av huset från dess baksida.

Det är ett fantastisk vackert järnvitriolhus ritat utav mannen och byggt utav densamme.

Högt i tak och ytor.

På bilden ovan ser man de höga fönstren i finrummet, där precis innanför kommer den härliga soffgruppen stå, alldeles intill kaminen.

Där ni ser att det hänger en vit rund klotlampa i ett fönster, där är loftet och vårt begynnande Dressingroom.

De avlånga horisontella föntren under är tv-rummet, barnens tv-rum.



Ni ser det lilla taket mellan dom båda huskropparna, det är där vårt blivande sovrum ska byggas, vårt glasrum...och utanför, dör precis ovan Alice huvud, kommer den nedsänkta poolen.


Där uppflr trappan, till vänster, kommer stora loungegruppen husera och bakom hörnet är mannens hörna, dvs grillarna står där :-)

Och liten trappa upp kommer man till köksingången och matplatsen på altanen.

En annan dag ska jag visa er det och framsidan på vårt nya vackra hem.

Det enda jag kan garantera, och lova, är att det kommer bli helt magiskt vackert.

Jag är evigt tacksam för den där dagen i slutet av april.

Kram

Maja

söndag 10 januari 2016

FULL FART I BACKEN, ÄNTLIGEN!


Underbara söndag och sista dagen på jullovet för dom allra flesta.

Det firade vi med att boka in oss på den mysiga biofilmen om den goda dinousauren jag och barnen, vilket var en skön aktivitet och kvalitetsmys efter gårdagens mer fartiga äventyr då vi njöt av snön tillfullo och packade bilen och åkte till huset där vi i trädgården har en gigantisk och fantastisk pulkabacke redo för två barn och en mamma.






Och ni kan tro att vi åkte!

Och ramlade, och rullade, och gjorde kullerbyttor.










Och lillfis hon kämpade med att ta sig upp, för att på några sekunder ta sig ner.


Och snön den föll och föll och kallt var det men vad smakar då bättre än grillad korv och varm oboy i skydd från snöyran.

Helt fantastisk var det.
Kallt ja, men härligt.
Och nya understället från Craft fick bekänna färg på mamman.






Lördag, underbara lördag, som jag tillbringade med mina älskade.
Pulka och korvgrillning.
Och snö överallt, och en massa skratt som landade i kroppen och hjärtat och jag påminns ständigt över hur lyckligt lottad jag är.
Jag träffade mannen, han jag vill och kommer leva med.
Och vi stod där intill varandra på altanen, medan snön yrde ovanför oss.
Altanen där allt började på något sätt.
- Minns du när vi stod här...? När du kom hit den där söndagen...?

Om jag minns...jag minns varenda andetag.
Varenda blick och ord.
Och jag minns siluetten i dörröppningen mot kvällshimlen när hans nästipp nuddade mig och jag var förlorad, där och då och nu och för alltid.

Kärlek

Maja