fredag 16 september 2016

PAPPA - EFTERLÄNGTAD


Efterlängtad kom han och hälsade på i mitt nya liv, min nya stad och mitt nya hem.

Det betydde massor.

Kärlek

Maja


RULLANDE


Sommar och bara ben.
Cykelturer.

Sommaren innehåll en hel del födelsedagar och både Julia och Alice fick nya cyklar i present.
Julia som knäckte kan-cykla-på-egen-hand-koden och Alice som knäckte koden och fick modet att cykla, om än med stödhjul.
Det har hon inte velat göra innan.
Allt som rullat och som hon känt att hon inte haft kontroll över har vart läskigt.

Tills i somras.

Varpå dom cyklar, hela tiden.
Fram och tillbaka.
Upp och ner.




Ballongprydd dagen till ära då Julia fick denna av morfar på sin födelsedag....


Japp...alla cyklar.
Det är faktiskt bara jag som inte är rullande.


Sommar, sol, och bara ben..
Och nya konster på rullande däck, skrapade knän och blommor i håret.

Jag tror vi cyklar ändå till snön kommer om barnen får ha högsta talan i frågan.

Kram
Maja

torsdag 15 september 2016

BLICKA TILLBAKA


Det absolut bästa med att vara en sån där som alltid vill bevara varje ögonblick med ett klick, att hela tiden ha kameran nära till hands för att i decennier efteråt kunna sitta ner tillsammans att njuta, är just att jag är en sådan.

Och tacksam är jag för det.
När jag denna otroligt vackra sensommardag hittar våra sommarbilder från en utav dom där underbara klippbads-dagarna vi tog oss i Skärhamn.

Bara han och jag och nakna klippor.
Bortom folk och bortom stress.







Vilken sommar vi har haft när man blickar tillbaka.
Vilka minnen.

Underbara Skärhamn.
Men våra hemliga klippor avslöjar vi aldrig hur vi hittade dit.

Kram
Maja

fredag 9 september 2016

ÄNTLIGEN BARNKALAS FÖR ALICE


När kommer mina gäster mamma?

Den ständiga frågan ända sedan maj....men det är inte lätt med att ha varannanvecka och då på barnhelgerna lyckas klämma in kalas.

Men tänk, så kom dagen och ingen, jag lovar, ingen var mer förväntansfull än Alice.

Fetsfixarrollen tog Tilde och Julia på sig med stort bravur och ordnade skattjakt och dansstopp och frågesport om prinsessor.
Mamman fick återigen uppliva den gamla piraten Enok som verkligen älskas av alla och prinsessplättar med goda tillbehör och tårta med höjd och flaggor ställdes på borden.

Summering av dagen stod Alice för på kvällen och det var det bästa kalaset någonsin.
Älskade lilla unge.














En fantastisk dag men solsken och glada barn, alla kompisar från förskolan.

Barnkalas kan dränera fullständigt för en all-in mamma som jag men det ger otroligt tillbaka och att se den där lyckan och förväntan är oslagbar.

- Mamma, när kommer mina gäster?

Ja du Alice, dom kom!

Kärlek

Maja

NÄR TVÅ BLIR EN - DÅ BEHÖVS EN NY SKYLT



När två familjer blivit en och när man är så säker på sin sak att det alltid ska vara så, ja då duger det ju inte längre att tillverka sina handskrivna rosa regnblöta tejpade lappar på postlådan.



Och när man förevigt då vill göra det allra bästa och halvtaskigt inte är gott nog så sonderade jag verkligen terrängen efter bra kvalite, bra pris men framför allt även att typsnitten skulle vara dom rätta. Ni vet ju själva, fel typsnitt och saker får en helt annan innebörd än den man tänkt.


Jag beställde vår hos Skyltmax, att dom dessutom låg tämligen nästgårds och hade snabb leveranstid...då vår handskrivna lapp på postlådan redan blivit kidnappad, gjorde att det kändes om än bättre.

Så, nu sitter skylten där så ståtligt på lådan och kvaliten var precis så, och lite bättre, mot vad jag hade förväntat mig.

Nöjd?

You Bet.

Vår skylt är i aluminium, 120x 50 mm, självhäftande tejp och är så där fasansfullt snygg i sitt matta utförande.

Kram

Maja

torsdag 8 september 2016

EN MIDSOMMARAFTON JAG KOMMER MINNAS LÄNGE


Midsommar, 

Känns som en evighets sedan. Och som vi fick kämpa för att få fira som vi önskade. Med våra tre barn här.

Det är inte en självklarhet när man har varannanvecka barn att saker alltid respekteras.

Midsommarafton som firades med dans kring blomsterklädd stång, med sång och dans och kalla rose i gräset på filt. Barn som vannpå chokladhjulet och fickdammen och solen som värmde oss hela tiden.

På kvällen kom finaste gamla grannarna från vitahuset, Cia och Gunnar.
En midsommar jag är tacksam för.

Så ja, jag vet ju att det har passerat en hel sommar och lite till sedan dess men det känns som petitesse när det där honungsvarma landar kring hjärtat i vanlig ordning och våra tre fantastiska barn poserade som älvor där i all grönska.


















Kram

Maja

DET DÄR MED SKOLAVSLUTNINGAR


Nervkittlande kan det absolut vara med skolavslutningar och denna var inget undantag... 

Fyra flickor med långa hår, inklusive mamman, skulle festfixas och lockar som skulle skruvas och blommor som skulle flätas in och sommarsånger som skulle övas på för att sedan sjungas så inget öga på mamman var torrt.

Jag förstår inte denna sentimentala inkontinensen jag lider av...eller om jag ska vara mer ärlig så lider jag inte av den, kanske drabbar det där lidandet dom i min omgivning. Vem vet.

Men jag kan verkligen inte hålla ögonen torra när 102 barn står upp och till stråkar och piano mjukt framför Idas sommarvisa.
Det går bara inte.
Jag dör sockervaddsdöden flera gånger om och står där i tacksamhet över fröknars storhet och barnens insats att jag dessutom måste tänka på allt annat än allt det där vackra jag ser och hör framför mig för att inte fullständigt bryta ihop av rördhet.

Och det händer hela tiden.
Barnen kallar det mamma-tårar och är vana, min omgivning kanske inte.



Denna dag, med långbord utav medhavda tårtor stod uppdukade, familjer och släkt på filtar i gräset, kaffe i termos och lekar och kramar och ännu mera tårar.





Fina sessorna


När jag äntligen fått tårar torkade och skakat bort det sockervaddsluddiga bar det av mot det tredje barnet för att sluta upp med Kärleken och beskåda det sista utav Tildes avslutning.

Som två skilda världar. 
Ihopklämda i klassrummet trots solsken utomhus.
Ibland blir man hemmablind över den vackra miljön och omsorgen som Julia och Alice skola ständigt visar, och jag önskar så att fler tog över den modellen.






Men, Soimmarlov!
Och det måste man fira tycker mamman och Kärleken och hade därför bokat in oss på Examensbuffe på Ellagården och vilken dag vi fick där.

Glada barn, spralliga sommarlovslyckliga barn och en vidunderlig buffe som vi åt av tills flera timmar var spenderade och fotosessionen skulle börja.

För, har man tre fantastiska flickor i vita klänningar och Ellagårdens trädgård bjöd på grönska och prakt så kan man inte annat än att hasta fram kameran.









Sommarlov och Examen.
Sockervaddsluddigt och honungsmjukt ligger minnena i kroppen.
Och ja, trots att morgonen då bjöd på ömhets och rörda tårar så gav eftermiddagen hjärtat fullt av skratt.

Som jag älskar Kärleken.
Min klippa och trygghet.
Ryggraden som gör mig till ett bättre jag.

Sommarlov, det startade där och då.

kram

Maja