Pappa Jonas och Julia läser i väntrummet.
Det här fick vi pyssla med igår...
LIte hastigt och lustigt fick vi åka in till Spec. Förlossningen på Östra för att göra CTG och undersökning då dom trodde att mitt vatten hade gått...
Det hände runt kl två och var snarlikt som när vattnet med Julia gick, vilket inte var en flodvåg utan mer kissa-på-sig-väldigt-mycket.
Jag. en skvättare :-)
Efter en timma tänkte jag att det kanske är bäst att ringa förlossnings-samordnaren mest för att kolla.
- Där ser du lillasysters hjärta som slår....
Snygg och smickrande vinkel men den bjuder jag på :-)
Hon ville absolut att vi skulle åka in, ta med oss väskan och göra CTG och undersöka om det var vatten som hade börjat sippra.
Eftersom jag dessutom haft förvärkar i några dagar, lite till och från.
Om bebisen mådde bra, och om det var vattenavgång, men att inga värkar satt igång av sig själv inom kort så skulle vi få åka hem igen men komma tillbaka och sättas igång inom 24 timmar....
Jaha, det var bara att ringa hem Jonas från jobbet lite snabbt.
Julia känner på Lillasysters hjärtljud och sparkar.
Vi fick order om att ta med oss väskan, vi kollade med grannen om ev kvälls/natt barnpassning men jag förberedde mig på att åka hem och att vi då, om det skulle varit vattnet, ha gott om tid att ringa hit någon till Julia innan dom 24 timmarna passerat.
(Därför var ju Julia med oss, dumt att stressa upp i onödan...)
Bebisen mådde jättebra, hjärtslagen var allt mellan 120 och upp till 176 som mest.
Det var inte vattnet som börjat rinna såg hon vid undersökningen som inte direkt var en walk-in-the-park, fy fabian vad det gjorde ont!
Så, efter 1,5 timma fick vi åka hem och förhoppningsvis stannar lillasyster kvar i magen åtminstone en vecka till.
På lördag ska vi ju på Wilmers ett årskalas med massa barn folk och kalasande.
Jonas undrade igår om det verkligen är så smart att vi går, men hallå, det är ju helt perfekt om lillasyster skulle få för sig att vilja komma just då.
Julia, som är min största prio och "orosmoment" är ju då i absolut trygga händer, och med mäniskor hon är trygg med, känner och tycker om.
Så, vi tar nog med en liten övernattningsväska i bilen, just in case.
Lagen om all jävlighet känner man ju till liksom, ska något hända så händer det väl då.
Idag hoppas vi på lite mindre dramatik och mer vila.
kramar Maja
Och för egen anteckningsskull:
Det är inte alls säkert att lillasyster är en mera "bråkstake" i magen än vad Julia var.
Att hon känns mer och sparkar hårdare och brutalt, beror troligen på att hon ligger mycket lägre än vad Julia gjorde, och därmed har mindre plats, och då reagerar hon mycket mer vid minsta lilla tryck, som när jag sätter mig eller har byxor som sitter lågt mm.
Så, Lillasyster, du är säkert jättejätte snäll, men fått det sämre hotellrummet gentemot Storasyster.
Sorry.
/Mamma
