Lång To-Do

Dagens to-do lista har börjat betas av, mycket ska göras.
Tre maskiner tvätt. Två är avklarade.
Sätta upp nya gardinstången mellan entrehall och inre hallen. Klart.
Fålla nya draperierna till den samma ingång. (ovan)
Blogga (jag gööööör ju de :-)
Bädda upp och göra fint gästrummet inför morgondagens gäster.
Skära kött och kyckling och marinera till imorgon. (lång marinering=godast)Klart.
Storhandla efter Julias lunchvila.
Baka chokladkakan till imorgon, blir bäst om den får vila under natten.
Dammsuga övervåningen.
Dammsuga alla förbenade soffor som katt-skrället hårat ned.
Få ut Julias sandlåda, fast då behöver pappa J vara hemma.
Få upp vitrinskåpet från entren där det nu ligger platt på golvet sedan vi fick hem det i måndagskväll...T U N G T!!
Förbereda lite dressingar och såser till imorgon, samma som marinering, smakar bäst av att vila över natt.
Lägga in dom torkade tomaterna i min goda gegga :-)
Kolla grillen (pappa J)
Laga Julias solglasögon ( Överlåter åt pappa J)
Pussa på Julia, hela hela hela hela tiden!
Tänka ut en lösning vad det gäller Julias krämer ska också göras, jag har lovat bort vårt skötbord till wilmer, inbillar mig att vi klarar oss utan, Julia är tung för min rygg att lyfta upp iallafall och jag vill inte lära henne att man får klättra upp på egen hand. Kan gå illa i slutänden då.
Det var nog de hele...
Kram Maja

En liten liten Plutt

Igår åkte vi hem till Jenny, Erik, Edwin, Simon och Sebastian för att pussa på lilla nykomlingen Wilmer.
Skepp O'hoj så liten han var!
Så pluttig och söt, och len, och mjuk och alldeles så där fjunigt ny-bebis-aktig.
Har Julia varit så liten?
Hon var tom mindre när hon var liten men SÅ liten?
Vi fick god smörgås-kvällsmat (mamma maja ääääälskar!) och så fikades det på medhavda muffins med nedtryckna chokladbiskvier och baddare.
När vi kom så sov Edwin så Julia passade på att upptäcka lite på egen hand och fastnade för bilen, eriks headset och lite annat...


Den här var rolig!


Min stora plutt!


Lilla bebisen som var som en liten ärta i famnen.


Edwin passade på att bädda ner både Grodan och Pricken i docksängen vi hade med åt Jennys syster Malin och hennes Wilma.
Får väl se Malin om han släpper ifrån sig sängen sen :-)


Julia la sig på egen hand i Wilmers babysitter när vi satt och fikade..hon var ju trött... :-)


Det blev lite kramar till slut mellan finingarna.


Man blir trött av att vara uppe sent och upptäcka nya saker, så då är det skönt att slappa i soffan med en snodd telefon :-)

Tack för en som vanligt MYSIG och ROLIG kväll, ni är fantastiska!
Kram Maja

Varmt för kvällar på altanen...

Fina metall korgen från Blomsterlandet och svarta fleecefiltar från Rusta blir perfekt att ha på altanen för kyliga, och långa kvällar på altanen...
/Maja

Tretorn för knubbiga fötter

Julias fötter växer så det knakar och inte vad som helst passar...
ter st gummistövlar är avverkade innan dom ens hunnit vara ute, pga smala vrister så man knappt får ner ett par tights i dom.
Så nu fick det bli ett nyköp, ett par rejäla nya Tretorn i rosa, hur fina som helst i stl 23, nu kan vi möta den regniga våren :-)

Bakom skymtar min nya vita korg med högt handtag jag shoppade på Lagerhaus i Nkpg och som nu fungerar som tidningskorg i arbetsrummet.

Faschinerande läsning, och vackert.

Av en tillfällighet sprang jag på en blogg om Lilla Abbe , jag ströläste och fastnade, och läs detta, det är så fint, och det är så det är, den där nattningen mitt i natten, eller dom flera mitt i natten, man tänker det inte där och då alltid, för då är tröttheten så gigantisk, men det är så som han skriver, Abbes pappa...
Att man snosar lukten, pussar tår och bara gosar in sig.

Varför tog jag för givet från början, utan att veta, att det var en mor som skriver den här bloggen, om hjärtsjuka Abbe och deras tankar och funderingar och om storebror...
Den här bloggen skrivs alltså av Abbes pappa, och den är bra!
Gå in och titta själva, och faschineras av vilka kämpar barn är!

Kram Maja

Nikita och Mariah på besök

Igår måndag kom mamma Mariah och Nikita, eller Tita, som Julia började säga på morgonen, och skulle fika våfflor och leka.
Dom hade med sig en massa presenter till både mor och dotter, söta dom!
Trots att det var Nikita som fyllt år och inte Julia.
Nikita är så himla fin och pussig och kramig och vill så väl, men Julia fick stora skälvan och blev lugn som en filbunke och ville inte pussas lika mycket, eller kramas, men dom läste böcker och lekte med kakor och nästa gång är det vi som åker in till stan för fika/lek/tjatter :-) Roligt!

För som många av er redan vet nu så har pappa J from idag tisdag kl 18 körförbud för farbror Polisen....
På väg hem från Norrköping i söndags, på motorvägen där det går från 100 till 80 stod polisen med sin kamera och Jonas körde om....
Skrevs ned till 114, fick 3600 i böter och körkortet indraget på plats.

Till skillnad mot vad många kanske tror, eller själva skulle ha gjort, så har jag inte varit det minsta taskig eller fällt dumma kommentarer (när han inte själv öppnat upp för dom...), jag vet att han grämer sig själv ändå att kommentarer varken hjälper eller muntrar upp.

En till tre månader är det borta, beror på vad dom anser.
Det positiva i kråksången är att nu har Julia och jag bilen heltid och kan ta oss överallt vi vill, hälsa på vännerna oftare i stan utan att passa buss och språvagn, eller stressa till affären för att handla kvällstid, vi kan göra utflykter till Alinsås och bara fika eller gå i deras svar på Slottskogen med djuren...
Nackedelen är att nu måste jag köra alla inplanerade långresor, utan möjlighet att kunna byta förare om man blir trött, vi ska till Täby i juni på bröllopsfest och till Sandviken i midsommar och har vi riktig otur så mister han det över juli också och då har vi semestern med inplanerade utflykter til Kolmården mm...
Baksidor och framsidor med allt.

Igår tog vi iallafall Håkans bil, som vi bytt til oss över kvällen, och det hyrda Statoil släpet och körde till Borås där vi hämtade det fina vitrinskåpet jag längtat efter...
Vårt nya prylskåp, där fina saker ska synas, sånna man vill se, men inte ha framme, men som inte förtjänar att ligga i lådor i förrådet.
Serviser, foton, Julias första skor...

Ikväll blir det äntligen lite mammalyx också, den inbokade tiden förra veckan sköts ju framåt pga teknologens akut sjuka dotter och jag ansåg att hennes dotters njursjukdom var betydligt viktigare att ta hand om än mina naglar, men ikväll sker det, ska bli så härligt, att ngn annan gör det mot i normala fall jag själv.

Kramar , Maja

Så fick äntligen farfar sin Gunilla.

I lördags for vi tidigt mot Norrköping för att få vara med när farfar fick sin Gunilla, vid vattnet vid Abborreberg!
De små näbbarna Amanda och Julia var otroligt söta, även om den ena av dom inte var så lätt att hålla koll på alla gånger...


PÅ väg till "altaret" vid vattnet där vi alla stod och väntade med såpbubblor.










Våran lilla druttlare som ibland vill upptäcka saker på egen hand.


Amanda stod still lite oftare.




Julia tyckte inte det var roligt att bara stå, ljusstakarna, som vigselförättaren ändå glömt tända, var mycket roligare.


Gunilla fick sin ring av farfar.


Nu är dom gifta!






En lycklig farfar Kent!


Det var inte så lätt att få en bild på bara dom här fyra heller :-)







- Hm, vad ska jag göra med den här...??


Amanda


Brud och näbbar.


Dom är så fina!!!










En stolt man och hans fru.


Det var inte lätt att få till ett gruppfoto där alla ville sitta still (Julia), där alla tittade in i kameran samtidigt, där inget hår blåste i ögonen, eller där någon inte rättade till bysten (Kristina)... :-))))








Karin till vänster, ryggen på bruden, Micke och så Tobbe, Sandra, Robban, Jonas, farfar pch så skymtas Julia där i högen.


Mannen till höger, Morgan och hans fru Carina var vittnen.


Här skymtar vi Sandra, Tobbe och så Robban, pappa J och farfar.


Den här klippan var gudomligt bra att ta fina bilder på.


Far och söner.


Mamma Pappa Barn :-)


Mamma Pappa och Walter, i magen :-)
(detta är Julias fadder, farbror Robban & Kristina)


Den vackra buketten.


De Lyckliga Tu.


De fantastiskt fina näbbarna. Vår lilla Julia och så Gunillas barnbarn Amanda.


De var ett väldigt kramade i köket.


Pussarna han jag aldrig föreviga, dom gick så snabbt.


Den fina och G O D A tårtan, jag blev storförtjust i valet av bröllopsfigur :-)

Det här var ett otroligt vackert familjärt bröllop som jag tror att vi alla är väldigt glada och rörda över att vi fick vara en del utav.
Vädret var vackert, himmlen blå, de små näbbarna fantastiskt söta, maten mycket och GOD, allt var toppen fixat från brudparet på toalettpappret till sista godisbiten och allt där emellan.
Och brudparet, tant Gunilla och farfar Kent, var så så så fina, och det strålade om dom där dom kom och ja, farfar hade varit lite pirrigt nervös på förmiddagen, det erkände han :-)

Bröllopspresenten som vi hade ordnat, från alla barnen med respektive och barnbarn, var en hotellnatt på Grand Elite, i svit med Kärlekspaketet, dvs Champange, frukt, choklad och frukostservering på rummet.
Dit kördes dom sent på kvällen och utan att dom visste slutmålet, det enda vi sagt var att dom skulle packa tandborste och morgondagens kläder... :-)

Det kommer också att tryckas en fotobok som minne av deras fina dag, när jag fått in lite kompletterande bilder från dom andra för jag slutade visst ta foton vid bröllopstårtan....

Hipp Hurra för eran dag!
Kramar Maja.