Julia och jag tog tåget till Stora Staden och Jul på Liseberg.
En helt perfekt dag att göra det på.
Inga köer, lite folk och vi åkte så mycket karusell att huvudet snurrade när vi åkte hem.
Efter lite inköp av åkbiljetter sa Julia.
- Lisebejs-nin föst.
Självklart gick vi och tittade hur dom stora "gjöna" kaninerna hade det.
- Juja kjama, inte jessen.
Och som hon kramade!
Flera gånger, självmant!
Modigt, med tanke på att hon i sommras vägrade och gömde sig bakom mig.
Tummen upp för våran kanin-kramade tjej.
Tre kramar fick den där Gammel-kaninen.
-Kjama jen! (Krama igen)
Och så gnuggade dom näsa....men där hann inte kameran vara med.
Vi såg en utav Tomtens renar.
Sen kom pappa Jonas när han slutat jobba.
Här är andra åkturen med "Faffas bijaj".
Dom hade fått rosa rattmuffar :-)
Kanin-kramaden var ju inte slut för det kom hela tiden nya kaniner, och även dom nya, Tomte-mor och Tomte-far skulle ju få sig en andel kramar.
Vink Vink Kaninen.
- Kjam.
Förutom Farfars bilar är ponnykarusellen uppskattad som vi åkte med henne fyra gånger, och varje gång på olika djur.
Tänk om pappa J kunde LÄRA sig att ta kort, eller iallfall plocka upp kameran på eget initiativ.
Detta är enda kortet på hela kvällen där mamma "fick" vara med....
Och det är till på köpet suddigt....Suck!
"Sagosottet" åkte hon, och där inne hade hon sett en nakenfis :-)
Dvs, Kejsaren utan kläder.
Vi tittade även på djuren från Nordens Ark, fåren, grisarna, hönsen, får-barnen (kid???)
Här står hon och trycker näsan mot hönsens lilla krypin.
- Inte nypa, sa hon när pappa J stack in fingret genom nätet :-)
En härlig dag, som vi avslutade med att fika på Glögg, pepparkakor och Lussebulle inne på Bok-Cafet innan vi åkte hem från en då mörk och julig park.
Men det var inte det sista besöket, självklart måste vi hälsa på alla kaninerna igen och åka upp dom sista biljetterna vi har kvar.
Med oss hem fick vi dessutom något ulligt och gosigt.
Ett par superhärliga ljusgrå Fårskinnstofflor åt Julia som hon invigde på kvällen.
- Vicka söna toffoj!
Och så sprang hon runt köksbordet.
Varma, gosiga och defenitivt anti-halk.
Julekramar, Maja
2 kommentarer:
Ser underbart ut=)
Men Maja,,, nog vet du väl vad får barnen heter?
Bä bä vita Lamm.... ringer det några klockor?
Kram Jenny
Haha, jag menade Get-barnen, det var getter nämligen och dom heter väl något med kidd....?
:-)
Kram Maja
Skicka en kommentar