Lördag:
Solen sken, minus 10 i solen och vi bylsade på oss lager på lager på lager och packade vagnen med fika, mackor och varm choklad och skulle bege oss runt sjön.
"Mördarbacken" som vi kallar den kräver stenhårt hålla-i-handen, backen stupar ganska brant och det var fläckvis isigt, men skruttan knallar på för egen maskin.
(självklart hade vi vagnen med oss!)
Jag vet, jag ser inte bara ut som en Flodhäst, jag känner mig som en också, men här har jag dessutom underställ och tre lager fleece plus skaljacka under och så väst...
Man blir ju inte smäckrare precis :-)
Vid en gammal träbro över bäcken vi skulle över såg vi det här, vackra stora stora istappar som formats som prismor...
Vi gick runt hela sjön, som bjöd på strålande sol, trollskog, bitvis extremt svårframkomlig skogsterräng där det knappt gick att ta sig fram, det var omkullvällta träd och på andra sidan sjön från oss sett, kan man bara ta sig ner för en stupande natur-stenstrappa som igår var täckt av blank is.
Det blev att väcka Julia ur sin dvala där hon så gott låg nerpackad och så fick starka Pappa J ta henne i famnen och kana ner krypande på rumpan, och sen upp och hämta vagnen och försöka få ner den och jag tog mig ner på något konstigt klättervis som inte var bra ur "fog-synpunkt" kan man ju summera..
Vi gick över stock, sten och bäckar....
Efter 1,5 timma hittade vi den här fina utsikten där solen gassade men mammiga hariga Mamma Mu (moi) tyckte inte att platsen inbjöd att fika med nyfiken Julia då det stupade rakt ner i vattnet....
Men pappa våghals stod där....
Vilken perfekt dag!
Julia och pappa J myser.
Vi hittade istället en bit bort den här härliga skogsgläntan där solen värmde och den medhavda fikan kunde inte smakat bättre än där och då.
Den här skogsvägen är inget man kan, eller bör gå ensam med barn i vagn, man måste vara två för att komma fram även sommartid på vissa ställen.
Men det var en skön promenad vi fick på 2,5 timma som kändes i hela kroppen på oss stora och Julia som stundtals knallade och stundtals fick sitta i vagn för det bara var blank is somnade också gott i gårkväll.
Vi får se om vi kan göra om promenaden innan Lillasyster kommer för med dubbelvagnen kommer vi aldrig runt.
Men det var en härlig dag igår vi fick Lilla Familjen trots att pappa J var lite AfterWork-bakis-trött och mina fogar gör sig mer än påminda, det är liksom värt det när man sitter där med varm choklad i sin röda mugg och solen värmer kinderna...
Kram Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar