Jag är trött.
Så in i bänken trött, i kroppen.
Lillasyster växer så det knakar men huden hänger inte med, det stramar, kliar och växt-värkar och hon ligger så långt ner att det känns som jag går framåtböjd.
Det trycker neråt och bara det gör ont i skelettet.
Det är en strapats att vända sig liggande i sängen, rotationslagen gäller tydligen inte.
Att man ska snurra runt bara man får lite fart....jag har testat. Belive me.
När jag väl hittat ett läge som går an utan att ge värk ja då börjar det.
Lillasyster har börjat med VattenGympa.
Hon trampar vatten och kordinerar osmidigt armröresler samtidigt.
Lugna och fina...Not.
Känns dödsskönt i kistan...Not.
Det gör sablars ont, och stör min sömn.
Det trycker mot den ini-bini-mini kissblåsa som för tillfället existerar och ger halsbränna.
Hon kör långa gympa-pass.
Envis som sin mor.
När hon väl slutar och klockan närmar sig tolv, ett och jag för andra gången varit uppe och kissat, krupit ner, eventuellt också varit inne och gett Julia nappen som hon ropat efter och jag hittat ett nytt skönt läge som kan funka en kvart utan att ge ryggvärk, ja då börjar mannen intill snarka!
Putta på honom, få han att vända sig på sidan.
Fem minuter, sen är han tillbaka i ryggläge.
Snabla karl, vänd dig om, du snarkar!
Nu då kanske...
Nähä, knölig kudde...
Jag är känslig för knöliga o-pluffade kuddar och platta täcken.
Fluff-fluff, nu då...
Halv-dvala...
Men va f-n....ska lillayster ha TVÅ vattengympa-pass per natt nu fram till förlossningen?
Jag storknar...
När Jonas alarm ljuder av en signal som vore hög nog att väcka hela kvarterat så känns det som jag fått vila ögonen högst en millisekund...
Och när jag vaknar till, är jag alltid kissnödig, tror jag har kiss-tics.
Till toa, dra igen Julias rums dörr så hon inte vaknar av att Jonas går upp och bökar.
Klockan är nu typ 0630, och jag vill, och måste, få sova en stund till.
När han åkt, strax före sju,
Då hör jag små nätta lätta tassande fötter och strax därefter tittar det in ett huvud i sovrummet som med glad och hög stämma säger:
- Gomojjon Gomojjon, åh vijket fiiiint nattjinne du haj mamma, fåj ja komma in?
Ja herregud såklart hon får.
Morgonmys och kramar.
Tills hon förklarar efter 20 minuters halv-snooze från min sida att:
- Nu ska vi jöja fjukost, vi haj kjamats kjat nu mamma, sova kan vi jöja imojon ijen.
Kan vi?? Säg det till din Lillasyster!
/Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar