Morgonritual.
Julia tar några vändor på rutschkanan iförd pyjamas medan jag plockar fram frukosten.
Simon stryker runt henne som vanligt och vaktar så inget ska hända.
Teatraliskt ligger hon och jämrar sig lite på golvet.
- Ååå Simon, jäpp mig upp Simon.
Och så ligger hon där och sträcker sig efter honom och hans kommer.
Julia låtsas dra hårt i svansen, i själva verket håller hon bara och tar sig upp själv men ger Simon äran och tack för hjälpen.
- Åh Simon du va snäjj, jäppte mig upp mä svansen, tack snäjja Simon!
:-)
Och ja, kissekatter behöver ju också lite uppskattning och uppmuntran av sin "ägare" ibland, hon har förstått det där, våran lilla fröken.
/Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar