Åh äntligen Liseberg!
Bjuder på bildkavalkad från vårt sju timmar långa besök på nöjesparken numero Ono igår där barnen var som strålande ljus hela tiden och Julia åkte tills hon stupade.
Nya fina rosväskan där hon hade sina sommarpengar.
Hon sa själv till pojken i kassan, med säker röst:
- Jag skulle vilja ha ett sånt åkband till mig.
-Ett Mini?
- Ja, jag har pengar här i väskan.
Så la hon fram sina två hundralappar, jag lyfte upp henne så han kunde fästa åkbandet och sen var vi äntligen inne!
Först gjordes besöket på nya Kaninhuset.
Åkte rutschkana och gick runt...
...för att sedan gång på gång på gång krama Kaninen Pensel Pella.
Sen väntade åktur med pappa och Farfars bilar..
- hej hej mamma!
Vi kom strax efter elva så vi slapp första köerna men det gjorde vi inte resten av dagen..
Här står vi i ännu en kö, Alice ska få åka karusell med mig och julia, för första gången.
Och vet ni, hon skrattade hela tiden.
Vilka karusellungar vi har.
Tur man är stor och stark när en måste bäras och den andra hållas stenhårt i handen för att inte komma bort i folkmassorna...
Förra året ville Julia nästan bara åka snälla saker, som farfars blar, flygplan, sagoslottet och ja, sånt som inte var så läskigt....
I år tyckte hon att vi skulle åka Göteborgs Hjulet?!
Hihi, ser ni, liiite nervös är han allt och biter sig i läppen.
Pappa J tycker inte, liksom jag, om när det snurrar.
Kaffekopparna gör ju det..
och dom åkte vi tre gånger..(jag också)
Många saker kunde hon ju åka själv, eller rättare sagt, hon kunde bara åka dom själv, vi fick liksom inte plats :-)
Men mamma tycker allt att det där är allt bra högt upp..eller..ehhh..gulp.
Dom här tjejerna...
Alltså...hur fina är dom inte?
Hur rara är dom inte när vi är iväg på sånna här äventyr?
När vi fikat lite medhavd snabbfika i solen i en lummig lund fick småfisen spatsera lite med systers trygga hand i sin...
Även om det nog mest är lillfis som är ute och drar på storfis..
Man får vara max 50 cm bakom henne, för fort går det när dom där små benen trummar iväg,
bom-bi-bom...
Åkband på storfröken och stort kuponghäfte för oss resulterade i många köer, många karuseller, och måååånga fantastiska uttryck som.
- Åh vad det här är kul!
-Karusell..Åh så kul!!
Jag åkte med tacksamhet med i dessa små..."trötta" långsamma fartvidunder...
Medan pappa J fick åka med i dom snabba, höga och snurriga.
Storskrot och lillfis..eller hur var det nu?
Alltså, vi hade så otroligt tur med vädret, vi fick en stor regnskur, då stod vi redan under tak och satt inte i en karusell som tur var...
och när vi satt och åt lunch (Julia ville absolut ha Pomfrittes, som hon säger...)
så han vi nästan äta upp innan Jonas trodde det skulle börja regna men då var vi snabba in och tog ett bord inomhus och slapp bli blöta..
Reste av dagen sken solen :-)
Mycket Kaniner och Julia vill klappa alla, helst pussa dom...
Här bjöds vi på 80 tals discofeber.
Alice på ponnykarusellen.
Himmel så hon for, skrattade och hoppade.
Detta var ju livet för en småfolk.
Sagoslottet måste åkas...gjordes bara engång tyvär, kön tog då femton minuter, nästa gång var den dubbelt så lång, vi avstod..
..och satte farten mot Flygande Elefanterna.
För dom är roliga och dom törs mamma åka.
Drakbåtarna tycker Julia är fantastiskt roliga och avverkade tre åkturer....
För att sedan bjuda med pappa J på en åktur i Dumbo as well.
Rätt ska vara rätt.
Ännu en som hon studsade upp och ner över att få åka.
Man cyklar, högt....
Väldigt högt, tycker jag som stod där nere och solade mig medan Alice satt cool i vagnen och spanade efter syster, tjoade
-Uja!!
Tydligen betyder det Julia...
Vi åkte någon fiskebåt som snurrade runt och upp och åt sidan och stod i ännu mera köer och spelade en massa på leksakshjul och chokladhjul...
Och titta noooga på denna bilden, sista vagnen...
Vem sitter där om inte modiga Julia som stod i 20 minuters kö med pappa, i stekande värme, för att sedan modigt åka fartiga Rabalder. (Lilla BergochDalBanan)
Scaaaarrrryyy..
Efter en sådan hisnande åktur, även om jag bara stor på marken och flämtade av skräckblandad förtjusning, så passade det de bra med ännu en omgång av Farfars bilar.
- Mamma, du kan luta dig tillbaka och vila om du vill, jag kör så försiktigt, så försiktigt...
En dag på Nöjespark ska ju anpassas efter alla medlemmar av följet och eftersom Ponnykarusellen var det enda vi åkte med Alice så gjorde vi det desto fler gånger...
Så här i skrivande stund förstår jag inte varför vi inte åkte FB med henne...
Verkligen verkligen livet detta, att rida karusellponny.
Åh...sommarpeng, och sommarpolkagris.
Såklart man ska ha polkagrisklubba om man förlustar sig på park.
Så var det dags, när vi upptäckte att klockan var strax efter sex, att tänka på hemgången, eller slippa böter i P-huset åtminstone...
Grodorna måste ju först testas.
Julia, vår Julia, som annars kan vara lite feg, eller försiktig, har tagit klivet och blivit så otroligt modig.
När jag sa att oj den där såg läskig ut, så svarade hon.
- Men mamma, det är ingen fara, jag är ju med hela tiden.
Högt gick den och fort ner..
Jag tror Jonas var snäppet svettigare än lillfröken..
Strax före sju och vi var verkligen tvungna att lämna Liseberg.
Men eftersom vi hade lösa kuponger från häftet kvar och inte ska hit mer med egen plånbok.
(Nästa gång är ju med pappas jobb då dom hyrt hela chabraket..)
Så dammade jag av dom gamla försäljarmetoderna, haffade en mamma vid en automat och frågade om vi skulle göra en win-win.
Hon fick betydeligt fler åktuer än hon hade tänkt sig men för mindre peng och Julia fick tillbaka en hel del av sin utlagda Sommarpeng.
Verkligen Win-Win.
Som avslutning gjorde vi dock en flygtur till...
Den klarar vi oss på tills vi ses om två veckor...
Och då ska vi testa andra saker och Alice ska få åka lite mer, nu när vi vet att det där med karusller, det var för båda.
kram Maja