- Kom mamma, kom....
- Vad gör du hjärtat?
- Kom, jag letar lejon....
-??
- Hittar du några, säger jag viskande.
- Jaaaaa, kolla där bakom alla mina kläder....längst in...
Oki, dagen idag har spenderats inomhus, förutom för Alice del som fick sin vana trogen sova utomhus i vagnen.
Det har regnat, heeeeeela dagen.
Precis hela.
Inte ens ett litet uppehåll.
Så, vad gör man.
Man passar på att baka sirapslimpor till alla frukostar och mellanmål.
Man letar natulrigtvis lejon.
Man låter Julia bada hur länge hon vill utan att behöva skynda på för vi har tid att passa.
Vi spelar spel...
Vi ritar och pysslar och lär oss ännu flera siffror
Vi koncentrerar oss medan regnet strilar utanför..
Vi spelar Bamse Yatzy.
Ohyggligt roligt för det är lätt och lärande.
När vi ändå håller på betar vi av min storebrors gamla Memory.
Johodå.
Förr gjorde dom saker som höll minsann.
Min storebror är 42 år.
Johodå serni.
Att spela memory med Julia är ju som att bita sig själv i rumpan.
Jag har bild minne sedan länge, speciellt sedan tiden jag jobbade med foto.
Min dotter klår mg med hästlängder med sitt
komma-ihåg-var-varenda-memory-bricka-ligger-minne..
- Hihi, nu vinner jag, igeeen mamma!
- Hur kan du komma ihåg alla?
- Jamen, jag ser ju vart dom ligger, sen kommer jag bara ihåg, ja, säger hon och rycker på axlarma, lite si så där, bara, så gör jag...
Jaha ja tänker jag...bara si så där, och så får jag tokdäng av min fyraåriga dotter i Memory.
När vi ändå betade av det gamla storebrors memoryt tog vi fram mitt för flera år sedan loppis fyndade träbricks Memory.
30 par, 60 brickor.
Johodå, nog vinner hon ändå.
Finns liksom ingen hejd på henne, och mysigt är det.
Ljummen nyponsoppa i våra muggar och regnet utanför.
Kärlek så det gnistrar från hjärtat.
- Titta mamma, det här ju vi. Svenska flaggan.
- Fast nu är jag lite Danmark..
Jag har ju samma färger idag, röd och vit.
När Alice vaknade efter vilan gick hon med kavata steg fram mot såpbubbleburken.
Jag vet att det inte alls är bra att blåsa inomhus.
Det blir såpigt, det blir halt men mina barn älskar det.
Att fånga bubblor.
Och inomhus blir det massor av bubblor i varje bubbelblås.
Och Alice brukar köra huvudet i varje sånt där bubbelmoln och sprattla med hela kroppen som bara hon kan och låta som bara hon kan i någon slags helt euforisk glädjelycka.
Men inte idag....hon tittade upp i det där bubbelmolnet och fick en i ögat.
Kanske är det också en utav anledningarna till att man inte ska blåsa inomhus.
Man kan få dom i ögat.
Oj inte glad.
Inte glad alls.
Ville ju inte alls jaga bubblor mer....
Därav minen på fotot.
Bubblor var usch....
Kärlek
Maja