- Hejdå napparna!

Vet ni vad stora tjejen våran gjorde i lördags?!

Hon hängde upp sina nappar i Nappträdet  Floda.

Stort, lite nerväst och pirrigt men hon hade själv satt i snören så att vi skulle kunna hänga upp dom.

Till våran hjälp med destinationen, det ligger verkligen mitt ute i skogen..Så hade vi mamma Therese, kompisen Robin och hans lillebror Pontus till hjälp.

Duktiga tjejen!

Det var nog skönt med en vän (julias egna ord) när man ska göra något så spännande som att säga hejdå till sina nappar man haft i fyra år.

(nåja, självklart är dom utbytta med jämna mellanrum)

- Kom Jobin, kom håjj mig i handen.

Mamma Maja och Alice, för dagen inte alls pigg, men utan feber, eftersom man inte kan ta sig med vagn upp till nappträdet fick vi snällt låna en sele utan Therese, där sov Alice hela tiden.

Springande glada barn i varma solen-

I en vacker skog översållad med vitsippor.

Men så plötsligt, högt där uppe på höjden stod det.

Ett träd, helt galet fullt av nappar som barn i flera år hängt dit.

Stort ögonblick...

Ta-da!

Eftersom vi parkerade vid en förskola därdom hade lekplats,. och man får leka på deras lekplatser (komunala, komunskatt, you know..)

Så passade vi på att spendera någon timma där tillsammans.

Robin, snällt moraliskt stöd, han har också hängt upp sina nappar.

Halvpigg Alice i selen..

Julia leker så otroligt bra med Robin, trots ett års ålderskillnad.

Men han har talet...tror det gör massor.

Han pratar jättebra.

Och så tycker Julia han är jäääääätttesöt.

När man varit så duktig och varit utan napp en vecka, utan bakslag, och när man tom lämnat bort dom för gott, då väntar såklart en Napp-present när man kommer hem.

Och i den låg något som julia TJATAT om i veckor, månader..

Magnetbokstäver.

Hon fick även en bok om Kråke och nytt sittunderlägg lagom till Knytte-Knopp.

Jag tycker hon är jätte duktig med "slutandet".

Hon frågar någongång om hon får hålla i Alice napp, och när vi körde från nappträdet var det första hon frågade efter:

- Kan ja få nappen...

- Men Julia, kommer du inte ihåg vadvi precis har gjort?

- Nää, vadå?

:-)

Hon blev lite ledsen där och då, när det nog gick upp för henne vad vi faktiskt hade gjort, men det gick över och för hennes skull är det benhårt.

Ingen napp.

Hon har ju ändå Pricken och Snutten.

När vi kom hem höll hon på länge med bokstäverna, är jätte duktig på bokstäverna och lär sig hela tiden mer.

Och ja, dom där bokstäverna är ju typ enda färgklicken i vårt kök.

/Maja

Trötter

Efter skogen medKnott-Knytte blev det vilostund för ganska trötta Julia.

En gosigare sak än Brio kaninen får man ju leta efter.

Hans öron är längre än vad Alice är.

Och alldeles Pricken.mjuk.

/Maja

Rycker i benen...

Som gammal glidare på tävlingsgolvet (bugg) kan jag ju lugnt påstå att denna är den enda som på mycket länge fått det att rycka i benen och vilja ut på golvet igen.
Herre j-lar så himmelens härlig!!!
Klicka och lyssna.
/Maja

Ps, det är inte bara jag som tokdiggar den.
När Alice lyssnar börjar hela kroppen gunga och studsa, upp och ner, hon kryper runt som en galen chimpans och viftar med armarna och flämtar :-)

Möss

Vi har en liiiiten liiiiten mus under diskbänken.
Jodå, jag har sett den.
(fast jag tycker ju att det är lite lite läskigt och tror han är stor som en dinusaurie)
Alldeles nyss.
Jag hör hur han sitter där och knaprar på osten i musfällan.
Men inte slår fällan igen inte.
Knaper-i-knaper.
Jag går fram och sparkar på skåpsdörren så han ska skrämmas.
Inte då.
Efter tre sekunder hör jag det igen.
Smask-smask.
Vad har vi för katt kan man ju då fråga sig, för vad gör han...eller snarare, var är han?
Jodå, kära vänner.
Han ligger och sover,
I en fåtölj.
Som en konung.
Sträcker lite på sig, tvättar sig lite, rättar till sig lite..
Snark.
Musen, den smaskar glatt vidare på osten.
Vänta bara musursling tills Jonas kommer hem!

/Maja

Knytte Knopp Mulle Dax!

Äntligen drar Knytte-Knopp-Mulle igång igen!!

Som Julia längtat!

7 fredagar kl 10-11 kommer vi att samlas i "Mulle-skogen" för aktiviteterledda av Stina som gått utbildningen hos Friluftsfrämjandet nyligen.

Förväntansfulla barn som slog följe från parkeringen med fulla ryggsäckar och glass humör.

Idag var det ju bara vi som brukar träffas, Stina ville ha en testomgång med det hon planerat och självklart fick hon det.

Det började med samling och Namnsången..Sen kom det en nyckelpiga och berättade att hon tappat alla sina barn så det var bara för alla barnen att ge sig ut och leta efter dom 8 små nyckelpgebarnen (fina bildlappar) som var utlagda lite här och där.

- Häj Jobin, du fåj håjja ajja nyckejpigbanen.

Stina och sonen Albin forscherade hinder.

Ännu ett litet pige-barn satt i trädet.

Samling igen och nu var det Ugglan som hälsade på och berättade att vi skulle göra en hinderbana, en Kamrat-bana, dvs, man hjälper sina kamrater och dom som inte kan.

Barnen kommer ju att vara både Knopp och Knytte.

Dvs 1-4 år, då behöver man ju hjälpa minisarna.

Oj vad Julia älskar detta. Skogen!

Matsäck, fika och fast hon naturligtvis vet att det där är ett gosedjur, egentligen, så är det på riktigt.

Kamrat-hinderbanan...

Vid slutet av varje hinder..det var sicksack mellan vedklabbar, det var hoppa över stora pinnar och det var krypa genom ett uppsatt täcke (som blev som ett tålt) så fanns det ett litet djur, och då skulle vi sjunga en sång om det djuret.

Björnen sover, Valpen min tycker om och så I ett hus i skogen slut.

Barnen är helt fantastiska.

Alice låg bara och tittade från en varm och ombonad vagn idag.

Ingen feber men inte kry, frisk luft är ju dock bra för alla och Jonas avstår bilen varje fredag nu så vi kan åka :-)

Efter sånger, samling och fika så struttade barnen omkring själva en stund.

Avslutningsången slutar med:

"......nu så får det räcka, vi syns nästa vecka..."

Och ja, det gör vi!

/Maja

Ps, idag var vi som sagt bara 5 barn. Men hela gruppen kommer att vara 11 barn plus några bebisar.

Roligt!

Påhälsning

Utanför sovrumsfönstret stod den här och tuggade i hallonsnåren..

Men faktikst så verkar det som att våra blåbärsbuskar inte fått sig ett enda besök tack vare Julia lilla tvål-pyssel.

/Maja

Bullbak mellan varven

Igår var ingen rolig dag, för någon av tjejerna.

ALice var jättedålig och hostade, snorade och rosslade och ville mest vara i mammas mjuka famn.

- Mamma, du äj så mjuk. Brukar Julia säga.

Vi kunde inte gå ut igår heller, regnet vräkte ner och lillfis var på tok för dålig.

Men, bullar kunde vi baka.

Det tog några timmar och totala jästiden blev väl några timmar men 70 bullar fick vi ihop.

Julia knådade och smakade...mest smakade.

Hon gjorde några bullar helt på egen hand som vi sedan fikade på när Jonas kom hem.

- Det äj så fantastist gott med bujjdeg tyckej ja, tyckej du det också mamma?

Nu finns det både bullar och chokladbollar till kalaset, nu hoppas jag bara att båda barnen håller sig friska..eller att den ena åtminstone blir frisk.

Trots massor av ipren (för barn) och Theracopf (för barn) så hostar hon och när hon gör det gråter hon, det gör ju ont.

Febern pendlar men mellan varven är hon jätteglad, men trött.

När Jonas åkte på träningen skulle jag natta båda och det gick hur bra som helst.

Julia frågade inte efter nappen en enda gång.

Heja gumman!!

Godnattsaga och godnattvisor så over hon.

Alice var svårare, hon rosslade och väste i luftrören, huvudändan på sängen är upphöjd massor och hon sover med tunt täcke.

På det stora hela hade vi en härlig dag, men trött, men det verkar som att vi slipper åka ner till läkaren iallafall.

/Maja

Knappar

Idag var Julia sugen på att träna på knappar för ser ni, det är ganska pilligt.

Så hon tog först en kofta med stora knappar och sen en med små.

- Nu ska vi se om jag fått det jätt...

Däj äj håjen knappajna ska in i....och däj är knappajna...ja då så.

- Det vaj jite tjixigt det häj mamma.

Tungan rätt i munnen.

Stor koncentration vid köksbordet.

/Maja

Till Salu

Till Salu!

En dröm!!

(som var lite liten till mig så stl större är beställd)

En äkta Karen Millen Lace & Satin dress.

UK10, dvs svensk 36. (34-36)

Pris 800 inkl rekomenderad post.

Fantastisk kvalite, tjock siden och handgjorda spetsar.

Otroligt välarbetad.

Ser helt ut som på bilden.

Den som är intresserad kan lämna en kommentar med mail där jag kan nå er.

Då jag alltid granskar och godkänner alla kommentarer kommer jag INTE att publicera några med personlga mailadresser.

Kram Maja

Städerska

Efter lunchen idag utbrister Julia med fasansfull stämma.

- Himmej så stöööööökit det äj i säket (det är det inte...jag städar typ jämt)

- Ja tjoj ja måste dammsuga med den nya.

- Varsågod, dammsug du.

Sen styrde hon runt.

Länge.

Jag budade ju nämligen hem en väldigt fin och smart Ergorapido från Elextrolux till vårt kök där smulorna under bordet bara hopar sig stundtals när Alice ska lära sig äta smörgås på egen hand.

Att den stora skruttan har mitt ordningssinne är inget att tvivla på.

Dock gillar hon inte att plocka upp leksaker men förklarar gärna när det är för stökigt i rummet att hon inte ens kan leka där...

/Maja

Kråkes Chokladbollar

Idag skulle vi baka chokladbollar till Alice kalas och Julias hittade ett bra recept i sin bakbok.

- Fast vet du mamma...det bästa äj ju om du göj sokjadbojjajna..och ja, jag baja smakaj degen...

Så göj vi tyckej ja...

- Åh så gott med sokjadbojjaj..smakaj såååå gott i magen.

Och så strök hon sig på magen.

- Nu tjoj jag dom äj kjaja, kan jag stänga av då?

- Fåj ja smaka degen nu mamma??

Kan väl lungt säga att jag åkte på merparten av jobbet.

Julia rullade typ fyra, som hon stoppade i munnen och jag fick till slut ihop 57 stycken rosa-rullade bollar.

/Maja

Våran Indian

Våran Indian som skriker att -Bjekansikte kommej!!

Hon ville posera i sin fina indianfjäder som hon och pappa J gjorde igår.

Och göra piruetter i sin Madicken klänning.

Ändå sedan vi var på Konståkningsuppvisningen så har hon sagt att till hösten vill hon börja i skridskoskola.

Jepp.

/Maja

Napp och nattens Alice

För egen dokumenation mest.

Det gick betydligt lättare att lägga Julia igår än kvällen före.
Men Jonas stannade faktikst hemma från sin fotbollsträning så vi skulle vara två, ifall det skulle bli jobbigt.
Jag tror iallafall att det var för den sakens skull han stannade hemma. Låt mig tro det :-)
Jag la Alice, som för första gången upptäckte att hon kunde ju faktikst snurra runt, även i sängen, och säta sig upp och få HELA sängen att gunga då vi har Vyssan Lull tassar på den.
Åh himmel det var roligt..tyckte hon.
Inte jag.
Till slut tröttade hon ut sig själv och la sig ner och då kunde jag bädda ner henne.
Julia fick saga och omstopp av Jonas men ville sen ändå att jag skulle lägga mig hos henne och krama.
Hon sa några gånger att hon saknade nappen, att hon saknade den i munnen.
Att munnen behövde nappen osv.
Men det tog kanske 10 minuter, mot kvällen före 40 minuter, innan hon somnade.
Jag tycker hon är SUPER duktig.
Man får tänka på att nappen har varit hennes "snutt" i snart 4 år.
Att bara tvärt sluta med något, och inte bara trappa ner, kan inte vara det lättaste men jag tycker hon är strålande.
Kvällen blev ju dock inte så otroligt lugn sen ändå.
Alice vaknade och kunde inte andas genom näsan, toktäppt.
Hon avskydde att få koksalt för att kunna suga rent med näsfridan och ta nässpray efter det ska vi ju inte prata om.
Ilsknare barn får man leta efter.
Och mammigare också.
Hon accepterar INTE Jonas efter läggningen.
Hon blir inte ledsen om han kommer in för att stoppa om ifall hon vaknar.
Hon blir ilsk.
Ren ut sagt förbannad.
När jag efter en stund får gå in och ta över så blir hon tyst och lugn men gräver sig fast om halsen på mig och muttrar som en gammal gubbe och är riktigt sur på mig för att jag skickade in Jonas och inte kom själv :-)
Älskade lilla unge.
Hur som haver blev natten extrem.
Timmar sömn som sovits är få.
Alice kunde inte sova.
Hur Julia kunde sova sig igenom detta skrik i timmar (kändes det som) det vet jag inte men hon gjorde det.  (selektiv hörsel som sin far?)
Jag satt upp med henne, låg ner med henne, hon sov utan pyjamas osv.
Till slut somnade hon.
För att vakna igen.
Jonas fick springa som hantlangare och hämta än det ena än det andra.
Om jag gick därifrån lät hon värre än ett brandlarm.
Enda gångerna hon var riktigt lugn var när jag var uppe och gick med henne i mörkret.
Idag sov hon till halv tio.
Har lite feber och näsan rinner som en kran.
Mulle-träffen i våran skog fick ställas in från vår sida.
Idag får Alice vara inomhus.

Kram Maja