Att vara lite trött

Mamman i huset frågar Julia om vi ska ringa någon kompis för att leka imorgon måndag..
- nä mamma det vill jag faktiskt inte, jag vill faktiskt bara vara hemma och ha lite lugn och ro..

/ mamman

Att ha mysfisar hemma

 

Mmm så tar vi fredag.

En mysfredag innan anstormningen av gäster kommer ikväll.

Glöggfest på agendan minsann.

 

 

 

Syskon kärlek när den är som bäst.

Och båda i nya ullsockorna från Furulli.

Så varma och så mjuka.

 

Nu tar vi fredag, fixat maten, lockar håret och letar fram en glöggig klänning.

Maja

 

 

 

Att ha hjärtat smockfullt av kärlek

 

Min fina lilla skrot.

En utav dom.

Jag har ärats med två.

Två fina skrotar.

Den här heter Julia.

Fast det visste ni ju...

Kärlek

Mamma

Att fira Lucia

 

 

Vilken vacker Lucia morgon.

Jag smög upp innan barnen vaknat, tände granen som jag i smyg klädde igår.

Fast Julia tror att det är hustomtarna som varit framme under natten...

Sen tog jag tjejerna och kurade ihop oss under pläden i soffan och satte på det inspelade Lucia morgon från Uppsala Domkyrka.

Julia satt som ett ljus och bara smälte intrycken.

Förstummad är ett bra ord.

Efter frukosten skulle det tas på Luciakläder och ja, dom är fortfarande på och ska nog vara hela dagen.

Lucia kronan är tänd, också det ett viktigt moment, hela dagen.

Snart får vi ju lite besök.

Luciafirande vänner på fika.

Karin Adam Elsa.

Vi får se om Alice vill ha sin krona då...hon är den lite mera motvalls i det fallet.

Så, idag bjuder jag på väldigt mycket Lucia.

Varsågoda.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kram Maja

Att få reda på lite fakta

 

 

Idag kom Julias underställ på lådan.

Ett knallrosa i mjukaste Merinoull från Lindeberg..

Åh jag älskar, älskaaaaar Julias spontana lycka och glädje över allt smått.

- Åh mamma, är det till mig?!

Åh mamma, ett litet rosa lamm har gjort det åt mig....åt mig!?!

Tänk att det finns rosa lamm mamma?!

 

Ja tänk....

:-)

Nu fryser ingen av ungarna.

 

/Mamma



Att få fnatt i Pekingsvart

 

 

Jamen Åh!

Jag har sagt det förr och säger det igen.

Jamen Åh så fin den är den där pekingsvarta från Alcro.

Jamen Åh!

 

 

Det smala och lagom passande skåpet för våra tv-moduler som jag fyndade på Blocket för några månader sedan har äntligen fått två lager färg på sig..

 

Och det är så himla fint att jag nästan dör en smula när jag varje dag ser det.

Det passar in perfekt i ny-om-gjorda vardagsrummet.

 

 

Så där lagom snirkligt och allmogigt fast ändå inte.

Och alldeles lagom stort i storlek...

 

Och som alla gamla möbler så kärvar det lite i dörren när man ska öppna dörren, men det är ju det som är charmen med allt gammalt...

 

 

Självklart får våran egen lilla Picassos konstverk pryda innanför glaset...

Skorna är mina allra första sandaler från -74.

 

/Maja

Att ha triss i tolvor

 

ÅH vilken härlig morgon vi har och haft.
Denna 12-12-12.

Som varje morgon sedan fyra veckor tillbaka vaknar jag ihoptryckt med Julias hårburr i ansiktet och som idag, en arm över ansiktet.

Hon älskar att sova nära lilla loppan.

Och när den här perioden går över, att vilja sova hos mig, det vet jag inte.

Hon får fasa ut den själv eftersom det verkar som att det är detta hon just nu behöver.

När båda tjejerna äntligen vaknat strax före nio tog vi långfrukost med sagoläsning och kalenderöppning och tjejerna sitter nu och leker med storlegot, fortfarande i sina pyjamasar.

Dom prickiga lila.

- Mamma, du måste faktikst fortsätta sy dom här pyjamasarna för det är dom e-n-d-a jag tänker ha och sova i...faktikst.

 

Idag kör vi en lugn dag fram till kl tre när vi ska gå och möta upp mamma Karin.

Idag är vi nämligen medbjudna till kompisen Adams dagis för luciafirande när mörkret kommer smygande.

Jättemysigt.

Och lång väg att gå.

Men vädret är soligt och iskallt, dryga tio minus.

Dags att plcoka fram benvärmare a´la 80 tal.

 

Så nu fångar vi dagen.

Kram Maja

Att få dom att hänga..

Att bemästra kylan...

Man lägger en halvtimma på att få på båda barnen underställ och andra stället och ytterkläder...
När man väl kommer ut och går dom få metrarna till pulkabacken så vill Julia gå in efter en halvtimma...
Då ska man av med allt igen...
Men det är skönt med bitande kyla i kinderna och värma sig gör vi framför brasan..
Maja

Att förgylla dekorationerna

 

Med lätt spraylacks-ånga i huvudet efter att ha stått och lackerat plastdjur till julgranen så kan jag bara konstatera att Åh vad det är roligt och Åh vad man måste vara lite galen ibland och Åh vad jag är glad att jag är just det.

Lite galen i ideérna ibland.

Att jag testar.

För jädrar vad det blev bra!

 

Ni minns detta inlägget...

Och jag kan nog räkna upp både en och två och femhundrastjuttisju stycken som nog trodde jag fått en skruv lite lös och att det är väl tusan mycket enklare att köpa kulor och dekorationer i guld istället om man nu plötsligt ändrar sig från år till år.

Men nej.

Jag jobbar inte så.

Jag älskar, ä-l-s-k-a-r att jobba med det som redan finns, med det som kan återbrukas och få nytt liv så det passar här.

Inte köpa köpa köpa.

Och just nu, nere i det stora badrummet som inte är i bruk som det borde så ligger en hiskelig massa numera guldiga julgranskulor och glitter istappar alldeles alldeles guldfärgade och ja, det är därför jag har en lätt spraylacks ånghuvudvärk.

För jag försöker förgylla våran jul lite.

Med sprayfärg från Krauta.

 

 

/Maja

Att ha dubletter

 

När man ändå klipper till mönsterdelar i ett tyg kan man lika gärna fortsätta i ett annat.

Klänningar går ju åt här som sagt.

Mamman i huset missar ju aldrig ett tillfälle att bära klänning och inte flickorna heller.

 

Dom här tar lite längre tid att sy pga den där fållen.

I Julias fåll, som nålas för hand, är det 4 meter tyg...

I Alice bara 3...

Jag tror jag gjorde av med 500 nålar där jag satt framför teven.

 

Tighta sköna lagom tjocka tights som kan användas till eller bäras till något annat.

Mönstret till dom är avritat efter köpetights som satt perfekt på båda.

 

Mycket tyg, mycket vidd och mycket sicksack....

Julia framför allt, älskar den här modellen på klänning.

Hon är askungen då säger hon, och vem vill inte vara det?

 

Ps...jodå, jag har fullständig dille på att pilla dit en rosett på det mesta jag syr.

Det kanske går över :-)

 

/Maja

Att ha två små rosa sessor

 

 

Det blir några stunder mellan varven.

Några stunder när jag bekantar mig med nål och tråd.

 

Rosett sjuka, jaja mensan....

 

 

 

 

 

 

Bästa plaggen för inomhus lek lite halvruggiga vinter dagar är ju hopp och lekvänliga mjuka mysklänningar där man bara drar på tights eller strumpbyxor till.

Som lätt slängs av när underställen ska på för utomhusleken och sen slängs på igen när man kommer in.

Dom här klänningarna syddes av ett mjukt rosa trikåtyg som legat i hyllan ett tag.

Och helt ärlig, det är jordens sämsta kvalite.

Det drog sig, gick knappt att klippa rakt och jag slår vad om att trots trådrakt vid tillklipp så kommer det dra sig i tvätten.

Men, jag sydde själva klänningen (inte ärmarna) i dubbelt så gosiga och varma är dom och som Julia sa.

- Mamma, dom här var dundersköna och jag kan hoppa och dansa i dom!

 

/Maja

Att göra av med 1,5 kg deg

 

Söndag och stora bakdagen.

Elda i kaminen var överflödigt eftersom ugnen i köket gick på högvarv hela dagen.

Dags att göra slit på dom 1,5 kg pepparkaksdeg som låg och väntade.

 

Baka pepparkakor är nog det tråkigaste som finns om jag ska vara ärlig, för det tar tid, degen fastnar, degen tar aldrig slut och barnen tröttnade efter en timma :-)

 

Men degen är god tycker Julia och mumsade nog i sig lite mer än vad hon bakade..

Och till slut ville hon inte ens kavla utan bara göra det roliga, trycka i formarna.

 

 

 

Tro det eller ej men till slut var det bara Jonas som satt kvar och bakade ut den sista paketen deg..

Barnen hade lämnat bordet och mamman i huset började baka grissini och biscottis i olika kryddvarianter, mycket roligare.

 

Men, det blev nog ett hundratals goda fina pepparkakor som ska hålla oss och gäster tillgodo ända till jul..

 

Lill-ungen var den som fick minst deg....och också den som åt minst, men som lämnade mest spår efter sig under stolen.

Jag trampar fortfarande i små degkluttar idag...

 

Det här var roligast, och Julia tryckte och tryckte och sen är det ju det där mecket med att få dom fina kakorna från bordsytan till plåten utan att sabba formerna.

Bästa tipset är ju att kavla direkt på bakplåtspappret men det är ju svårt att bemästra för en fyra åring.

 

Fina blev dom iallafall och många har vi nu och detta året så struntar jag i pepparkakshusen.

Här kan ni dock beskåda 2011 års skapelse.

 

Kram Maja