Att hamna i tryck vid Freden

 

Barnen, och mamman, på första sidan i grannkomunens lokala tidning efter vår Mulle utflykt i söndags...

Alice som presenterade sin hund för Mulle och Julia som berättade att man minsann inte får slänga skräp i skogen.

 

Maja

 

Ps...och jodå.

Reportaget som gjordes här hemma har också kommit ut i tryck, mittuppslag och allt och det är allt jag tänker nämna om det pga olika faktorer. Ds

Att svinga sig inomhus

 

När vädret är likamed störtflod utomhus i sidled och raktner och lite halva stormbyar, då är det bra med dom där gung-krokarna vi har mellan kök och allrum.

Just nu är det livat värre med swinggungan som även inför lite balansträning i leken.

Så, Ur och Skur mamma till trots, idag blir det inomhuslek och mys.

Sånt behövs också.

Lugn och ro.

Viktigt.

Att göra avtryck till världen

 

Ta-daa!

Alldeles nya avtryck till världen som vi gjorde häromdagen.

 

Men, vi tar det från början...

 

 

För att lyckas med att göra fotavtryck i trolldeg behövs barfota fötter och glada barn.

Jag har två av den uppsättningen.

 

Trolldeg av traditionell karaktär behövs också.

Eller så himla traditionell behövs inte, jag fick byta ut allt mitt 3 dl salt mot 3 dl socker (korn som korn) bara för att få rätt konsitens att kunna klämma ner ett par fötter i.

Så, en deg, en fast deg, funkar :-)

 

Och så klämma ner tjockt, ca 4 cm, i ett bytta som rymmer en fot.

Eller hand eller vad man nu ska föreviga.

 

 

Litet tips så här i all välmening också.

Det går betydligt smidigare om man smörjt in foten och gossetårna med kräm...

 

 

Mmmm, Alice ville också få sin fot fotograferad med krämen.

 

Sen kommer det roliga.

Att trycka ner.

Julia var ju lätt.

 

 

Alice, hon slutade vara medgörlig så snart fotsulan kände degen kan man väl säga och mer eller mindre vägrade att slutföra trycket.

Så hennes fot är inte så djup.

 

In i kylen med byttorna så det stelnar lite.

och så vispa till gipset, vanlig modellgips som finns på alla hobbyaffärer och byggvaruhus.

Det ska vara ganska rinnig, som yougurt ungefär, så det går att hälla ner i avtrycken och undvika luftbubblor.

 

Så där ja.

Nu börjar det likna något.

Nu kommer det trista.

Att vänta.

Vänta på att det ska härda, som minst 24 timmar, men helst 48.

 

 

Voila!

En liten och en stor.

 

Klara att lackas och läggas på någon betydelsefull plats.

Eller andävända som brevpress, sån där så inget fladdrar iväg, eller servett-hålla-på-plats-på-altanen eller ja....Ni förstår ju, oändliga möjligheter finns.

 

Ett lätt roligt och beständigt pyssel som passar alla storlekar av barnaskaran.

 

Maja

 

Att vara Alice och ha en Simon

 

Att vara Alice är ju otroligt lätt.

Att älska den där Alice är så himmelens lätt att jag blir bomulls-vadd-mjuk i hela hjärtetrakten av att bara se henne.

Dom där finurliga ögonen som pillemarisk, johodå, ungen är ett busfrö, tittar under lugg och så kommer allt det där tjattret.

Hennes senaste dagliga syssla, förutom att brotta ner Julia och killa henne och säga

- Pi-pi

Som torde vara detsamma som att säga Pill Pill eller Kill kill..

Hennes senaste är alltså att vårda Simon.

Katten.

varje morgon, Lunch och lite när som helst kollar hon matskålen.

Tycker hon att det verkligen inte är mat nog (vilket det alltid ofast är eftersom hon fixat det) så säger hon.

- Fion ma-aa!

Sen tar hon den stora matskålen och öppnar dörren till skafferiet, i dörröppningen tjoar hon:

- Tjeee?

- Ja du kan ge Simon tre, tre små skopor.

Sen hummar hon lite, så där hummelihum och så får han sina matskopor, på med locket på mattunnan, ställa tillbaka skålen.

Sen börjar upplysningsropen.

Med stämma som inte är av denna värld ropar hon:

- Fiiiii-ooooon maaaa!

Sen letar hon.

För varje ställe han inte finns far hon ut med armarna som den halvkroat hon är och säger:

- Näää-ääää Fion! Nää-ääh Fion!

- Du får ju leta mera Alice....

Oftas hittas han inne på sin plats på ena fotpallen i vardagsrummet.

Då stolpar hon fram, joho då, hon har kraft i dom benen minsann, ställer sig en millimeter från Simons lilla öra och klämmer i:

- Fion maaaaa!!!

Att han inte kommer tycker hon inte om, har hon serverat mat får han tusan kommer är den allmänna uppfattningen från liten Alice.

 

Detsamma när han ska gå ut.

Hon släpper gärna ut honom så man får ha låst altandörren hela tiden annars står den där på glänt när fröken varit framme.

Hon öppnar, Simon kommer och då kommer det en liten Alicehand bak på rumpen på honom:

- Ajjaj Puu.

Vilket betyder Alice puttar.

Och glad som en gurka blir hon så där stolt kavat, stänger dörren och går med fart därifrån...

Alltid på väg mot rackartyg och nya bus.

Men alltid alltid med glädje och skratt och massa kärlek. 

 

 

ps, att hon ser så himmelens skeptisk ut på bilden beror på det Julia och jag har tagit fram i köket...

Det gillade hon inte :-)

 

Maja

Att ha utomhusväder igen

 

Kompisarna My och Maja och mamma Julia kom igår strax efter lunch och eftersom vädret var så himmelens skönt körde mamman i huset ut allihopa i solen för lek.

 

Sandlådan, studsmattan och så obligatorisk fika på altanen där solen värmde mammasjälar och barnakroppar.

 

 

 

Tjejerna i sina nya fina Kappahl-mössor som jag blev så glad att hitta.

Blåa med prickar.

P-r-i-c-k-a-r, me like.

 

Efter en stund började dock My ihärdigt vilja gå inomhus trots knappa timman ute, medan dom andra tre barnen tillbringade tiden på studsmattan under skratt och tjo.

Som den Ur och Skur mamman jag faktikst är så fick dom vara ute i solen en stund till.

Är det 17 grader och sol är man ute i det vackra vädret så kroppen kan lapa i sig D-vitaminer.

Efter en stund gick vi allafall inomhus och barnen fortsatte där tills pappa J kom hem och drog ut båda barnen i solen igen för hinderbana och sandlådelek medan mamman fixade ceasarsallad till kvällsmaten.

Heppz så var tisdagen till ända.

Herregud så snabbt det gick.

 

Maja

Att ta måndag

 

Vi dinerade frukost vid matsalsbordet eftersom köksbordet fortfarande står på härdning en dag till.

Till Julias förtjusning,

Sitter man vid matsalsbordet ser vi in till grannarna.

Det tycker hon är lite roligt, även om vi inte ser ett skvatt mer än deras altan :-)

 

Vi startade dagen med att göra trolldeg som vi tryckte ner fötterna i, blandade gips och fyllde och nu står även det på härdning tills imorgon när vi ska avtäcka och se hur det blev.

Visar då...

 

Utanför bara vräker det ner och det lockar inte alls för utgång, speciellt som Julia ahr en gnutta av feber.

Så vi fördriver tiden inne.

Tvättar ur kylskåp och rensar, pusslar och spelar spel.

Tvättar och klipper tyg till mössor, pyjamasar och sommarklänningar.

Tjejerna leker och leker och busar.

En måndag som vanligt.

Imorgon kommer kompisar så idag tar vi kompisfritt och kör hemmamys.

 



Att ha träffat riktiga Skogsmulle

 

Bättre väder fanns nog inte att önska när vi parkerade vid Jonsereds vackra Herrgård och skulle gå på SKogsmulle jakt med tipspromenad och grill och allt sånt som hör till.

 

Friluftsfrämjanet stod för regin och vi som glada gående deltagare, vi och si så där 60 andra...

Från Herrgården skulle vi gå leden uppåt, joho då, bara uppåt, mot Freden , som är främjandets stuga/lägergård där.

Under tiden löstes tipspromenaden och stor eloge till alla barn som orkade dom 45 minutrarna i terrängen.

 

Men vad har vi här då??

Har Mulle tappat sin fjäder i hatten?

Vet ni förresten varför den är röd?

Han somnade i lingonriset.....

Stackarna...

Utefter hela leden satt dom fast i träden...

Stackars Mulle tyckte Julia..

 

Och framme så fanns han ju där!

 

 

 

Tron om att Alice skulle bli rädd var helt fel, så båda pratade och berättade om skräpförbud i skog och natur och varför han har en sopkvast till svans...

Så han kan städa.

 

Utflykt är alltid lika med matsäck och här kunde man antingen slänga på sina egna korvar eller gå in i huset och köpa våfflor med grädde.

 

 

Två fialottor på fäbo-bänken

 

Och en Albin i gräset

 

Och så en mamma Stina, eller som Julia säger:

Våran Skogs-Stina :-)

 

Alice, det matglada trollet som älskar att äta utomhus.

 

 

 

Efter mat, Albin-letning (vet ni hur fort ett barn kan försvinna? Det vet vi, nu...)

Så visade Stina oss mulle-byn, eller vi tror att det är det.

Hus och grillplats och sittbänkar och stor stol ala tomtefar.

 

 

 

Det var härliga nästan fyra timmar vi fick där i solen, med mulle, vänner och barnen.

 

Och bra initiativ av lokalavdelningen i Partille som anordnade det hela!

 

(ja ja lite reklam kan man väl tusan få slänga in...ju fler barn som kommer ut i skog och mark ju gladare blir dom :-)

Att få fredagsbesök

 

En fredag där det grejjades hela förmiddagen och strax efter lunch plingade det på dörren och in kommer kompisarna My och Maja och mamma Julia.

Ja jag vet, fortfaramde helt snurrigt med namnen :-)

 

Det lästes, lektes, sprang, busades, pusslades, brottades och stora tjejerna lekte Tingeling och VinterLilja.

 

Även cykeln fick sig några varv i köket och Alice puttade gärna på lilla Maja...

Sen tog vi fika och helt plötsligt var klockan efter fyra och Jonas kom hem och mamman i huset fick slänga sig i bilen för att spendera nästan två timmar nere hos Veronika på salongen för att klippas och färgas.

 

Oh my himmel så nöjd jag blev!

Uppklippta längder, bort med stripor och mitt kolsvarta hår fick sig en blankvask vilket ger resultatet att håret nu skimrar i bruna slingor blandat med allt det svarta i olika nyanser.

Även lite mjuk lugg trollade hon fram med saxen och trots pinan och plågan att sitta i den där slinghättan och få håret utdraget med virknål är liksom värt det.

Nu kan tusan våren komma.

 

Sen hem för att möta Jonas i dörren som ännu en fredag skulle tillbringa hela långa kvällen på fotbollsplanen så jag och tjejerna, återigen, hade middagsmys med efterrätt, nattning av båda i Julias stora säng till bådas förtjusning då dom låg där på varandras snuttefiltar med armarna om varandra medan jag läste saga.

 

Idag tar vi lördag.

Pappan och Julia är ute och grejjar och jag målar köksbordet.

En sån dag alltså.

Pyssel i fix.

Imorgon blir det Mullemys med grill och tipspromenad.

Tills dess:

Happy Lördag!

Att se när våren kom av sig

 

Nere i hallen står 20 stycken stora stora fina blodröda pensér och väntar på utplantering.

För ja, våren verkar ha kommit av sig lite.

Igår möttes vi av snö på morgonkulan som sedan övergick i regn tack och lov.

Men ändå, den har kommit av sig.

Tills dess står utomhusplantor inomhus och värmer sig..

Maja