Ibland frestar hon våra tålmod.
Som alla snart-tre-åringar gör.
Och då vi "slapp" både ett års och två års trotsen så håller jag gärna tillgodo med lite uppror nu.
För det mesta så är hon ju jordens ordentligaste och finaste, som gör vad vi lärt och lyssnar på vad vi säger.
Dessutom handlar det nog ofta om att bli sedd, eller mera, att försäkra sig om att inte bli glömd, nu när lillasyster också kommit till världen.
Som sagt, ibland blir man arg, ibland blir man tokig, ibland så gråter man av rördhet, ibland så tokskrattar man. Ibland kan man minst sagt hålla sig för skratt...
Vi bråkar tex ibland, eller är oense, om vem som ska städa upp hennes leksaker hon rivit ut, när vi precis har städat. Rutinen är ju att rummet ska vara städat när vi nattar, vem tusan vill vakna upp i en rörig röra?
Och jag känner inte för att få legoklossar eller andra hårda leksaker i fötterna dom ggr jag går in till henne mitt i natten.
Men så ibland, så får man dom där fina överaskningarna.
Som när hon badat och så hörs ett tjoande från badrummet.
- Nu haj ja badat kjat mamma, kom tojka mig tack snäjja.
Så sitter hon där i sin balja, och alla, alla hennes badleksaker, som för en stund sedan allihopa låg i en enda stor hög och röra på duschgolvet eller i baljan, nu ligger fint och prydligt i hennes bytta.
- Ja haj städaj jite, det va så jöjit (rörigt), kan du tojka mig mamma?
- Såklart jag kan älskade unge!
- Och du fåj bosta mina tändej om du vijj?
:-D
Som sagt, ibland bråkar man om saker, och ibland överaskas man.
Kram Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar