Dumheter

Julia tog en sak hon inte fick för tillfället.
Och på mitt:
- Julia släpp den där genast!
Så sprang hon tokfnittrande in i vardagsrummet med grejjen i handen.
Jag går efter, tog saken och i samma andetag så stängdes teven av och det Pippi hon stunden innan precis fått titta på.
Då blev hon ömklig, satte händerna i sidan som Kajsa Kavat och protesterade.
- Men Julia, lyssnar du inte och gör dumheter så stänger jag av teven, så är det.
- Jamen mamma...
Och så gick hon med trumpna steg in till där pappa Jonas satt.
- Pappa, mamma stängde av Pippi.
- Jag tror du hade gjort dumheter Julia, därför stängde mamma av.
- Nej, ja haj inte jot nåja dumhetej.
- Är du säker på det Julia?
- Ja ska fjåga mamma....
Och så kom hon ut till mig där jag stod och klippte tyg...
- Mammaaaaaa....haj ja jot nåja dumhetej?
- Ja, du tog ju saken du inte fick, och gav inte tillbaka den när jag bad om det, då har du gjort dumheter.
Julia lunkar tillbaka in till pappa Jonas och säger bedrövat.
- Ja pappa, ja hade jot dumhetej sägej mamma.....(och suckar tungt.)
:-)

I vissa lägen är det svårt att hålla skrattet inne som bara bubblar i halsen när vår underbara unge är som hon är. Och vi älskar henne, trots "nåja dumhetej" lite då och då.
/Maja