Det finns väl få saker som framkallar kärlek hos barn som djur med päls gör.
Så när vi välkomnades att hälsa på vännernas häst Tytte och hans stallkompis Illenta så blev dom där barnkropparna en smula sprattel-lyckliga.
Och vilken dag vi fick.
Vackra färger, höstkyla, solsken när vi åt matsäcken mitt bland höstlöven och så två fina hästar som barnen borstade och gjorde så fina som dom kunde innan dom fick sadla, sätta träns och rida runt i paddocken.
Bättre stalldag kunde vi nog knappast önskat oss och trots att Alice tyckte att det räckte med ett varv på hästryggen så red Julia desto fler och jag vet att Alice var mer än nöjd ändå.
Den där anspänningen i kroppen var mer än nog för lilla loppan medan Julia nog kunde suttit kvar än om inget hindrat henne.