Pusskalas

...och korv-matning..

/Mamma

Trollskogen

Gick åt ett annat håll idag på promenaden och hamnde i en trollskog. Kan ju inte påstå att jag skulle vilja gå där ensam en kväll...
Men det är helt fantastiskt att några minuters väg från dörren så har vi all denna skog, en riktig "Mulle" skog. Med bäckar, granar, björkar och snår, lingonris och säkert en massa svamp. Kossorna såg vi också men Julia blev mest trött av all skogsluft och däckade i vagnen...
kram Mamma

Julia och Simon mys

Simon accepterar väldigt få barn. Men Julia får göra vad hon vill och han ligger snällt kvar och bara spinner när hon ska mysa, pussa och klappa..

Våran solstråle

från jennys blogg.
kram mamma

Varde ljus..

...i hallen.
Två ursnygga plafonder finns nu redo för uppsättning nere i entren.
/Mamma

Cykeltur

När Jonas kom hem tog vi på oss för en cykeltur, solen sken och kvällen var underbar.
Men först så var stolen tvungen att justeras då jag ej kunde trampa utan att slå i Julias fotstöd. Sen så tog inte min bakbroms, ganska viktigt då vi nästan bara har nedförsbackar, och så satt mina växlar fel och att bakdäcket saknade tillräckligt med luft för en extra packning på dryga 11 kg gjorde att tjusningen med att cykla försvann och vi vände efter en stund.
Julia uppskattade nog det hela och sysselsatte sig med att pilla på min redan trasiga sadel, och att hålla upp sin hjälm då den bara ville kana ned i pannan på henne. Jaja, vi justerar allt till nästa cykeltur och hoppas på en lika skön septemberkväll då.
Kram Mamma

Det rök från vårt tak!

Det var frostigt och kallt, och solen började sakteliga värma taket över trädkronorna. Jag hade lagt Julia på altanen att sova i vagnen och stod i godan ro och vaggade henne, stunden innan hade jag sagt -Känner du Julia, det luktar så där eldrök som när vi eldade i kaminen i lördags, fast det är ju inte vi som eldar nu..
Och så tittade jag upp mot vårt tak, vid skorstenen och där pyste det ut vit rök, massor, det bara steg mot himlen. Hjärtat började dunka och ångesten...Jag ringde Jonas, hur skulle jag veta vad jag skulle göra, ringa 112..? Det barnn ju inte...
Jag ville att han skulle köra hem och titta uppe på vinden så inget låg där och pyrde sedan vi eldat i helgen.
Men det var många tankar som flög genom skallen. Ska jag rusa in och packa ihop det mest nödvändiga om det helt plötsligt bolmar upp och brinner? Vad ska jag prioritera. Vad behöver Julia ha dom närmaste dygnen? Hur många blöjor? Hur mycket välling? Var ligger våra framkallade foton? Hinner jag packa ned den viktiga pärmen med dokumenten om vad vi äger och har så vi kan bevisa mot försäkringsbolaget?
Var är Simon? Vad behöver vi? Ska jag kanske inte ens stå kvar på altanen??
Jonas kom..och gick upp på taket. Som tur var så pyrde det ut lite rök även när han kom, för på bild fastnade det inte. Vit rök bådar ju förvisso alltid, oftast gott har jag förstått, men rök överhuvudtaget är aldrig gott i min värld. och absolut inte i kombination med att vara ensam hemma med min älskade, över allt annat, dotter.
Han hittade ingenting.
Och facit var nog detta med varmt och kallt.
Så, många av er där ute kanske hade insett detta från start. Kallt frostigt tak, varm sol = ånga.
Men jag gjorde inte det och skjut mig inte för det.
Jag har sett vatten som förångas men aldrig på detta sättet, att det pyr ut GENOM taknocken, inte att det steg upp från den. Det jag såg var att det kom ut rök från dom kupade nockpannorna, inteatt det steg uppåt.
Att det dessutom luktade som när vi eldat dagarna före kan sätta igång vilka tankar som helst i huvudet. Jag har aldrig ägt ett hus, jag har aldrig haft anledning att undersöka hur det ser ut när frosten stiger från hustaket.
Det enda som for genom huvudet var att detta är vårt hus, vårt liv, våra livsbesparingar, och nu ryker det från vårat tak!!

Jag gillar inte vatten, och jag är rädd för eld. Är det då så konstigt att man reagerar? Jonas ville såklart göra sig lite lustig över det skedda, men hur skulle jag har reagerat då? Helt ignorerat att det pyrde (rök) och bara tagit för givet att det inte var något fel. Med ansvar för Julia?

Som en skön kontrast till morgonens "trauma" så kom Vera och Alva förbi vid tio tiden och vi åkte till Ikea...
Kram Mamma, något lugnare idag.

Gåtan löst..

Jonas hittade spår, det är en sån häääär....
Tror han.
Mamma

En härlig promenad

Måndag morgon kom otroligt snabbt i det Lerumska hemmet efter helgens pyssel och besök av Natalie och Daniel i söndags...
SOlen sken stundtals och Julia och jag tog våra små ben och knallade våran promenadsträcka till sjön och ned mot city.
Ljuvliga sötaste unge är hon och får drillioner pussar varje dag.
Och pussas är något hon själv gladeligen gör och slabbas rejält ska det göra.
Hon är härlig, våran Julia, en kramgo sak med bus i blick.
kram Mamma


- Är du klar då mamma??


- Ut och gå är roligt!


-Nu går vi!


För Julia finns det alltid något att titta på, eller titta efter, eller upptäcka, eller smaka på..kottar, gräs och annat.


Precis vad som helst är intressant att beskåda, även en liten fläck på vagnen..

Och ännu en...

En till...

Julia går..

Har vi glömt att säga att damen går nu? Helt utan stöd som hon gjort tidigare. I lördags bara släppte hon och började knalla och går nu mest hela tiden och lååååååånga promenader, från sitt rum, genom allrummet, vid nivå skillnaden mellan allrum och kök sätter hon sig ned, kryper ned och sen ställer hon sig upp och går vidare med siktet mot vardagsrummet och slänger sig på schäslongerna. Duktiga unge!! Åh vad vi älskar dig!! Kram Mamma

Huset om kvällen....

Lite svårt att se men vi har lovat att visa för några..Det är spottar som lyser både upp och ned.
Belysningen är nu satt två vid entren, två vid vardagsrummsfönstren på altanen. Det är inköpt och väntar på installation med lite konsultation av farfar, fast det vet han nog inte om ännu, fniss...Två till på altanen, sen ska vi ha på baksidan vid den altanen och sedan även på den nya carporten..Många lampor blev det.
Kram Mamma

Vi gör om...

Den här helgen var det arbetsrummets/gästrummets tur att ansiktslyfta och de innebar att måla golv- och taklister, tapetsera, måla, lacka garderoberna, byta handtag på domsamma och mörkbetsa skrivbord och hyllor...
Vi fördelar det så att vi gör det vi är bra på. Jonas är en hejjare på att tapetsera och jag på att måla....får man tillägga att jag tycker det är URK att måla lister..
Men fint blev det, nu är det bara sista piffen kvar, som Simon och Thomas alltid säger. Och första man att inviga det som gästrum blir farfar och tant Gunilla som kommer om en dryg vecka. Jippi!!
kramar Mamma


Pappa mäster-tapetseraren..






Tapeten går i silver, glansig, med blommor med rosa inslag i...superfint.
Före och efterbilder kommer lite senare, efter "piffen" tror jag så hååååååll ut gott folk.
/Mamma

Utflykt vid sjön

Fredag och solen värmde, då packade Julia och jag vagnen full av saker, det var hink och spade, grillkorv, vatten och välling och kaffetermos och bulle. Sittunderlägg och varmtröja. Vi ställde siktet på stranden vid sjön. I hopp om att få sällskap av ankor, eller barn. Vi fick mer än så, en superhärlig eftermiddag, halva stranden med oss hem, magen full av korv och bulle och vi hade sett både bussen, hundar, barn och byggt sandslott (som fröken raserade direkt)
När man sedan kommer hem och har brallan full av sand är det bad det enda som hjälper så det fick pappa ta sig an. Att bada är något fröken älskar, när man efter tjugo minter tar upp henne är det GALLSKRIK då hon glatt skulle kunna tänka sig att fortsätta bada till solen går upp...
Kram Mamma

Någon har varit på besök....

Är det en sån hääääär.....

...eller en sån häääär som har ätit på våra äppleträdsgrenar månntro??


/Mamma

Storleken HAR betydelse...

Gigantiska hussiffror inköpta och uppsatta, blomkrukorna på plats, saknas bara en.."Blommorna" planterade, utebelysningen uppe...
Visst är det fint, och skillnad mot när vi anlände till huset då det både saknades belysning och entretak. I vår blir det marksten och lite annat.
Kram Mamma

Modevisning

Ljuvliga Julias kappa är klar...
Funderar på en ullig variant till vintern.
Kram Mamma

Läs...Berörs...Bidra....

Man gråter, man lider, man läser och kan aldrig förstå..
http://denstarkastestjarnan.blogg.se/
Den handlar om Viktor..
Kram Mamma