Hej!
Onsdag och dagen-efter och jo, jag kan nog ganska säkert intyga att Julia var precis lika lycklig idag, som igår.
Och varför?
Vi tillbringade några timmar i stallet!
Hurra!!
Therese, Robin och Pontus mamma har ju ett stall, ingen egen häst just nu men stallet har hon fullt av hästar...eller ja, inte fullt för alla är i hagarna nu.
Men just igår så hade hon ordnat så att vi skulle få låna en "liten" ponny...Som heter Rob-Roy utav en av tjejerna...
Först fick hon hämta den i hagen medan vi stod och trampade otåliga utanför i fållan...
Men liten?!?
Det var en stor shetlandsponny..och inte så liten.
Men åååh vad Julia tyckte han var vacker.
Hon sa det flera gånger.
- Åh vijken vackej häst Jobb-Joy äj mamma!!
Först måste man ju ta hand om hästen innan man får rida på den...
Rykta, borsta och kamma manen...
Krafsa dom leriga hovarna...
Fick båda barnen hjälpa till med, men bara fram, bakhovarna tog Therese...
Både Robin och Julia var jätteduktiga och lyssnade med stora tindrande ögon på allt Therese sa, och att det var viktigt att man aldrig gick bakom hästen, utan bara framför så han såg vem det var och inte blev rädd.
Robin sitter upp som en liten cowboysare sa vi...
Ridhjälmar hade vi inte kunnat låna ihop till dessa små huvuden men till nästa gång kunde vi nog låna utav vår granne Anette som nog hade en liten mini i sitt garage, men igår blev det cykelhjälmar...
Förväntansfull liten ryttarinna som s-n-a-r-t ska få rida den älskade hästen.
Lillassyster var ju föga intresserad och sov sig igenom hela rid och -skötpasset liggande där i solen..
- Åh äj det inte min tuj snat..
Och äntligen!!
Uppe på hästen (högt!!)
Och lyssnar noga på vad Therese säger.
När man ska få hästen att gå ska man låta som en liten ekorre och trycka till med fötterna i sidan berättade hon, det gjorde Julia...
Vi hade ju sådan fantastisk tur med vädret också så alla nerpackade galon ch regnjackor fick gott ligga kvar där i kofferten på bilen...
Sen bar det av i lugnt och makligt tempo...
Jag tror att dom reda runt 8 gånger var, dom var helt på det klara med att dom skulle bytas om och det var inga problem.
Fröken hade sådant fokus att det var svårt att få kontakt med henne men Therese berättade att hon hade haft lika mycket koll på allt annat, fina vackra blommor, och vita moln, som på att rida..och ja, det låter helt som våran Julia..
-Åh de häj tyckte ja vaj jätte jojigt Thejese..
När man ridit klart klappar man hårt och tackar för turen.
- Man ska inte klappa som man klappar en katt för det känner nästan inte hästen, man ska klappa hårt.
Sen berättade Julia det för pappa på kvällen.
- Man ska inte kjappa som på en katt, utan håt, jättehåt.
Här satt dom träget och väntade men tyckte mog att för varje gång tog det längre tid..
Som avslutning la Therese ut en "pinne" till ett hinder så Rpb-Roy skulle gå över.
Barnen såg det som hinderhoppning.
- Fina jijja hästen...
Allra allra sist, när man verkligen ridit klart för dagen, gör man en:
Jorden Runt.
Man sätter sig helt enkelt åt alla väderstreck i sadeln...
- Tack Jobb-Joy, ja äjskaj dig!!
Sen togs hästen in i stallet och så togs han omhand, igen.
Det klappades, kramades, ryktades, bortstades, kammades och krafsade hovar...
För sen väntade ju ännu en överaskning...
Matsäck på höskullen!!!
Precis som Barna i Bullerbyn gör..mycket populärt kan jag meddela, och mycket dammigt...
Mitt i matsäcken vaknade faktikst även Alice och fick komma upp på skullen även hon för att fika sin mat..
Sent på eftermiddagen var det dags att packa oss hemåt i värmeböljan men först fick de två stora barnen med sig en present hem..
Varsin hästsko valdes ut ur en stor bytta som hovslagaren lämnat efter sig..
- Så häj ska man ha den mamma, då samjas ajj Jycka (lycka) i den...
...men haj man den så häj, då jamjaj jyckan ut...
Den där hästskon har Julia nu målat i fina färger och den ska spikas upp i nere i hobbyrummet, såklart!
En härlig härlig dag som Julia snart vill uppleva igen.
När jag la henne för kvällen sa hon:
- Mamma, Jobb-Joy äjskaj mig, det sa han, o ja äjskaj honom...
Kram Maja
