söndag 9 september 2012

Vänjer man sig aldrig

Har precis fått uppdatering sv Jonas som är med Julia på cirkus Maximum i stan.
Men jag vänjer mig aldrig.
Igår träffade jag knappt Alice på hela dagen då jag flängde runt med Julia och idag känns hela huset tomt när Julia är borta och Alice går runt här och ropar och letar.
- Ujaaaa??
Jag vänjer mig aldrig vid att inte ha dom nära jämt, att inte när som helt kunna stoppa näsan i nacken på dom och bara dra in doften av älskade barn.
Jag är van att ha dom nära, det andra känner kroppen inte till.
Så jag längtar till hon kommer hem, min stora fina tjej...
/mamma

Kalas hos Edwin

 
Kalaskatten Julia
 
Puh, det blev en fartig och minst sagt fylld lördag.
Jonas var ju hemma med Alice medan jag for runt med Julia på SkogsKnytte och kalas.
 

 
När vi kom hem från skogen var det bara att hoppa ur skalkläderna och i bästa kalasstassen.
 

 
Edwin i stan hade bjudit in på 4 års monster-kalas.
 
Något som Julia var si så där imponerad utav  när inbjudan kom.
Sviterna efter kompisen Elias Spindelmannen kalas satt kvar i minnet.
 
- Julia, du har fått kalasinbjudan, säger jag glatt när den kom för en vecka sedan.
Edwin ska ha monsterkalas.
- Men mamma....jag vill nog inte gå....jag orkar nog inte det också.
(Hade strax före berättat att hennes Skogsknytte börjar samma dag)
- Kan det vara så att det är det där med Monster du inte gillar?
- Jaaa.....
Jag försäkrade henne om att det inte kommer riktiga monster utan bara barn och att honj inte behöver klä ut sig till monster utan till vad som helst.
Då var det oki.

 
Först var det snurra flaskan för att dela ut paketen

 
Hon var jättefin i sina lilla kattutstyrsel som kändes lagom...
Men hon var jätte jätte tillbakadragen, en Julia jag inte är van att se.

 
Men det var många olika kostymer och känner man inte just dom barnen kan det ju vara lite läskigt.
Födelsedagsbarnet Edwin är i mitten.

 
Efter lite lek bjöds det på monster-lila spagetti och korvspett.

 
Sätta Ögat på Monstret....

 
Och jättefina och goda minacupcakes med piratflaggor...
Och till oss vuxna som stannade kvar och inte lämnade våra barn serverades det fantastiskt god kladdkaka med grädde medan barnen fick glass i strut...
 
När jag sitter där och mumsar min kladdkaka kommer Julia smygande och säger tyst.
- Mamma, Jenny säger att det inte blir någon tårta utan bara glass.
- Ja men då är det så Julia men du gillar ju glass.
- Jamen mamma, du har sagt att man ALLTID ska ha tårta på kalas...
:-)
Hon smakade glatt av min kladdkaka och tyckte det var super :-)
 
Tre timmar senare satt vi i bilen igen och var på väg hem till pappa och Alice.
Alice som jag knappt sett skymten av denna lördagen.
En härlig med fylld dag blev det.
 
/Maja

Höststart Skogsknytte / Knopp

 
Lördag och äntligen terminstart för
Skogsknytte / Skogsknopparna.

 
Grannaran och vännerna Adam och lilla Elsa med mamma K och pappa D

 
Eftersom intresset för detta fantastiska Skogsknytte gäng nu blivit så stort så har det fått starta fyra grupper totalt.
Vi stannar ju kvar i fantastiska Stinas grupp, såklart.
Och det var några gamla men också nya som kommit med.
Totalt 11 barn.

 
Någon som också hittat med även den här terminen är ju Ugglan.
Och japp, en Ugglesång sjöngs också.
Till Julias glädje, som gärna är den som ropar att hon kan en sång och sen sjungs det.

 
Det var Nyckelpigan som som vanligt tappat bort alla sina barn, vilken liten slarvmaja hon är det där lilla krypet, men barnen hittade alla alla barnen, Puh!

 
En del Knoppar har ju blivit större, som fina Albin, goseungen.

 
Mamman fick tillbaka sina barn

 
Lekkompisen Adam

 
Lite nytt för iår var lekar som var mycket uppskattat!!
Sången har jag glömt trots att vi säkert sjöng den tio gånger igår medan barn och föräldrar gömde sig för att...

 
....sen springa fram under hejdundrande: TITTUT!!

 
Mera lekar...
 

 
Björnen sover....
 

 
Och självklart avslutar man ju hela samlingen med Raketen!

 
Lite mys under fikan är ju aldrig fel...
Dessutom har det iår kommit med en liten röd rackare, Fika-räven.
Oj oj oj vilken luring han är.
Ska genast sniffa runt i barnens fikor och är så nyfiken på vad dom har för gott med sig.

 
Spring i benen får man i skogen och den där 1,5 timman går så evinnerligt fort...

 
...fast, man kan ju undre hur fort för med tanke på att jag upptäckte en krypande snigel på min stövel så måste jag ju ha suttit still ett bra tag..
 
Det var en härlig stund i skogen vi fick och tyvär fick vi avbryta trots att Julia med flera kunde stannat ett bra tag till och lekt bland stenar och stockar och sprungit rutchkana (jo det kan man göra) med pappa Daniel och letar ännu flera saker i sina upptäckarpåsar Stina hade fixat och säkert hade dom kunnat hålla varandra i handen ännu ännu mera och allt sånt där men vi hade lite bråttom jag och Julia....
Vi var tvungna att skynda hem för att på 30 minuter svida om till kalas-stassen och åka in till stan i ilfart..
Kompisen Edwin hade ställt till med 4 års kalas....
 
/Maja

Siffror med Kråke

 
 
Att fröken gillar att sitta med sina pysselböcker är ingen hemlighet jag hyschar med.
Vi brukar sitta lite varje dag tills koncentrationen tryter lite.

 
I mina bok och leksaksgömmor i hobbyrummet hade jag lagt undan en utav Kråke böckerna som kom på posten i våras.
Nu passade det perfekt med sifferpyssel.

 
Det var tänka, rita, öva, räkna osv.

 
Vi gjorde siffrorna 1 till 4 innan Julia inte orkade med mer.

 
Men det var stor koncentration och noggranhet som rådde.

 
Systeryster sitter ju ofta med oss vid bordet när vi håller på, men pysslar då med sitt.

 
Helst vill hon måla, eller ja, äta kritor

 
Bläddra i blocket

 
Eller bara sitta och pladdra.
 
Nya ord på listan:
Pata = Prata
Böja = Blöja
Ampa = Lampa
Gogu = Yougurt
Ittaaaaa = Titta, vilket också inkluderar ett frenetiskt viftade.
 
Fredagen kom och försvann.
/Maja

Höst sparkle

 
Jamen blir man inte glad så säg av lite paljetter...
 
Nu ska det bara bli ett tillfälle att bära detta fina linne från VILA och skorna från N.West.
/Maja

fredag 7 september 2012

Torsdag med T och utfykt

 
Japp solen sken.
Såklart.
Rara barn men en pappa som totalt glömde bort att han lovat oss bilen gjorde att vi fick planera om precis hela dagens inplanerade roliga utflykter långt bort och ta benen till fots.

 
Packade ändå matsäcksväskan och styrde mot fiskebryggam och Julias finaste finaste sköna lilla sittplats med ryggarna mot en tall och sensommar solen i ansiktet.

 
Finaste skroten som blev en smula ledsen över att det vi tänkt göra inte gick att göra men blev sedan lite gladare att vi hittade på något annat ändå.
Såklart vi skulle.

 
Muggarna fulla med choklad

 
Och magarna med smörgåssnittar, thekakor och köpe-delicato.

 
Barfota fötter passade bra igår, men undrar hur länge det dröjjer innan strumpor är lika självklart igen som höstjacka.
Jag längarb inte.
Jag gillar inte sttrumpor.

 
Jag älskar mina barn så det gör på snudd ont i hjärtetrakten när jag tänker på det och skulle kunna äta upp alla kroppsdelar på dom för dom är så gosigos.

 
Stubbar är bra som klätterställning och balansövning...
På tisdag börjar gymnastiken igen och övning är bra efter sommaruppehållet.

 
-Titta mamma, jag är en uggla..
- Ööhh jaaa....?!

 
- Nu ser jag dig jättenära...

 
- Haha det var roligt!

 
Kikarna som vi fick av mormor och bonus-Dennis är perfekta i små barnhänder.
 

 
En pekpinne till glömska pappa månntro? :-)
 
När vi klappat lite hundar och pratat med lite förbi gående grannar som tyckte vi verkligen tog hand om dagen och njöt av fika på bästa stället, så promenerade vi sakta hemåt när magarna var mätta och trinda..
Torsdagsmys på schemat.
Och en väldigt ångerfull glömsk pappa...
 
Tack för dagen mina hjärtan små.
/Maja