ÄLSKA ÖVERASKNINGAR

Jag älskar att skämma bort barnen.

Med små lätta saker,

Enkla saker.

Saker som alltid uppskattas.

Lurarna till läsplattan och bilens dvd kanske mest uppskattas i efterhand utav oss vuxna i sällskapet men igår var det barnen som utbrast förtjusta ÅH och Till mig?!?

Åh mamma dom är LILA!

Därför är det så himmelens härligt att skapa överraskningar till dom  här två okomplicerade damerna.

Allt blir alltid bara Åh och Yes och Hurra.

Så igår när vi varit några timmar på Förskolans Öppet hus låg sakerna där och väntade på deras sängar.

Samma saker till båda.

Och det går ju att göra så när byxorna kostade 49 kr stycket.

Ja s-t-y-c-k-e-t på HM och jackan detsamma.

Galet, med tanke på hur kvalitativa dom var och hur bra dom satt på mina barns gulliga bulliga barnaben.

Och det faktum att framför allt Julia vägrar byxor som sitter åt.

- Mamma, nu ser jag ut som en stor skoltjej.

Det här ska jag ha på min första skoldag mamma, åh du är ju bara bäst!

Alice, ja hon poserade väldigt gärna modell hon.

Sittande, stående, stående lite lojt med ett plinkande finger på pianot.

In full action som konsertpianist och som dansare.

Hela registret drog hon den lilla donnan iförd sina nya kläder.

- Ja ä jätte jätte fin mamma!

Och ja, självklart var hon det, och blev en halvmeter äldre.

Ni vet, i vissa kläder krymper dom, blir lite barnabebisar igen medan i andra växer dom och man får liksom en spark i magen den där vetskapen att jisses, hon är ju stor, dom är ju stora, dom kommer växa om mig i nästa vecka, flytta hemifrån på torsdag och börja tågluffa i stora vida världen på fredag.

Lite så.

Så, det är härligt att överraska, för all den där glädjen som kommer utav det, för den lilla insatsen som krävdes för att kunna göra det.

Idag gick tjejerna som två coola stora tjejer till förskolan.

Eller för att citera Alice.

- Ja ä jätte jätte suppe cool!

Kram

MORGONSTUND

Dom där kan konsten att morgongosa.

Denna morgon kl 07.18 trippade två sömndruckna tjejer in i badrummet, gnuggade ljuset i ögonen och klamrade fast kudde och snuttedjur i famnen.

- Får vi se på morgonteve innan förskolan?

In i vardagsrummet, fixa gos med kuddar och täcke och på med bollibompa och klädrace och Dinotåget.

Frukosten börjar vi alltid tio i åtta.

Vi slipper stress då.

Hinner äta och hinner prata.

Får reda på ännu flera saker om gårdagens förskoledag.

Som att Julia och dom bygger robotar till Daidalos labyrint.

Så idag kom vi till förskolan med en kartong "skrot" som beställts utav barnen.

Full av gamla dörrhandtag, muttrar, skruvar, metallplattor, järnspiraler och allt sånt där som den där läskiga Taurus roboten kan tänkas behövas.

Men morgonen, vilket mys.

Dom ligger där med gosdjur och myser och bara tar dom minutrarna extra vila som kropparna behöver, trots att kropparna inte ville ligga kvar i sängarna utan hellre i soffan.

I eftermiddag är det Öppet Hus med fika på Alice avdelning så Julia och jag blir gäster.

Dom bakade sockerkakor igår för att bjuda oss på och Alice har lovat att det ska finnas kaffe till mamma.

Eller som hon sa:

- Mamma, ja säjja Jenn-Jenn du ha kaff-kaff, ja säga Jenn-Jenn fiff-fiff kaff-kaff tijj dej mamma.

Mmm, fröken Jenny ska alltså fixa kaffe till mig, trevligt.

Undrar när Alice slutar med dom här dubbelorden, kan inte minnas att Julia gjorde så, men å andra sidan är det mycket man glömmer.

Så, idag alltså:

Kaffe, sockerkaka och skrot-överlämning på förskolan.

Och be en stilla bön att våran tvättmaskin orkar ett tag till.

Igår fick den kämpa sig igenom 6 maskiner tvätt.

Idag en.

Känns som jag inte gör annat än att ladda tvättmaskinen och tumlaren.

Hur som haver.

Morgonen startade på det bästa sätt den kan.

Med lugn och ro och tid för kramar och prat.

Härlig Onsdag allihopa.

Kram

HOTELL FIRST ALINGSÅS

Jodå.

Kameran var med men sen var det ju det där med minneskortet.

Det satt kvar i datorn där hemma.

Så det som hade kunnat bli väldigt mycket mycket förevigande slutade med några dåligt tagna mobilbilder.

Så kan det gå.

Hur som haver.

Vi hotellade lite i helgen Jonas och jag.

En golfvinst skulle kvitteras in och barnvakten var ordnad.

Mormor och Dennis körde in på uppfarten lagom till att Kalla skulle köra stafetten och sen bar det iväg.

Nu åkte vi ju inte så hiskeligt långt bort.

Vi hade två val.

Trollhättan eller Alingsås och bra dagar är Alingsås ett snäpp bättre, och närmare.

Nu kan vi ju summera visiten i staden med:

Regn

Storm

Sköna sängar och kuddar (extremt viktigt!!)

Stort badkar där jag plaskade runt i dryga timman.

Väldigt lite action pga vädret.

Men, det var mysigt ändå.

För första gången på över ett år fick jag sova utan att bli väckt på natten.

Ostörd nattsömn är guld värd.

Tyvärr är det nog lite svårt för mannen att ta in det eftersom han alltid sover ostört och aldrig blir väckt, eller rättare sagt, han skiter i att vakna, trots barnagråt, barnapuffar eller armbågar i sidan från mig.

Så för mig var detta viktigt.

Att sova.

Vi spankulerade lite på stan och köpte med oss en flaska rött tillbaka, spanade efter en mysig restaurang för kvällen men när klockan närmade sig middag blåste stormen utanför och det nylockade håret och höga pumpsen kapitulerade lite.

Vi valde helt rätt när vi gick ner till hotellets restaurang och nattklubb och dinerade fantastiskt god mat och dryck så magen stod åt alla hörn efter några timmar, där nattklubbsgästerna började droppa in och vi drog oss upp mot rummet för att via Svt Play snabbspola igenom kvällens melodifestival.

Och den var ju snopen må jag säga.

Men Björn Gustavsson, herregud, han levererar ju alltid.

Vilken skillnad han gjort på programledarskapet om han tackat ja till förfrågan att leda hela tjottaballongen.

Nåväl.

Sömn sömn sömn och god hotellfrukost i lugn och ro, utan att ha beredskapsställningen på stolen.

Ni vet ena skinkan på och den andra utanför, redo att hjälpa med smörande av smörgåsar, torka utspilld mjölk, hämta något som glömts, lyfta upp någon i knät som vill mysa trots att man själv bara fått i sig en klunk kaffe och ett bett i smörgåsen.

Det var skönt att sitta där, läsa GP och veta att det kvittar hur många tallrikar jag tar, det är inte jag som tar disken idag...

Helgen var möjlig att genomföra tack vare mormor och Dennis som tog ansvaret på hemmaplan med pyssel, ler.lek, måleri, sagoläsning, mat och fix och mellomys.

Tack.

Kram

BLOMSTERBUD

Jodå.

Det droppade in ett blomsterbud på torsdagens hjärtan-dag.

Rosa blommor och choklad.

Hoppas alla haft en fin helg.

Vår spenderades på annan ort men återkommer om det.

kram

FRISÖRBESÖK

Det var verkligen på tiden för Julias besök hos frisören.

Slitna toppar utav regn rusk vinter mössa av och på och dessutom har ju håret hennes växt med raketfart sista månaderna.

Så det var dags idag.

Vara nyklippt och fin inför att mormor och Dennis kommer och tar barnen imorgon natt.

När J och jag ska hotella oss lite i en stad inte allt för långt bort.

Medan Julia blev klippt och uppklippt för att hennes korkskruvslockar ska komma till sin rätt så fick jag en kopp kaffe och gick lite bazzoka med kameran, naturligtvis.

Fick även inside-hår-tips utav Frida om hur jag ska få mina lockar att fixeras och faktiskt stanna kvar i håret längre än 20 minuter.

Och att jag visst kan tvätta håret kvällen före, och fixera nästa morgon, som jag brukar, men att jag måste föna håret där på kvällskvisten.

Jaha...ja det är ju bättre att jag kan komma undan så lätt än att behöva stå där med sömndruckna ögon och kalla fotsulor och dra igång blåsen kl 06 varje morgon.

Ghd Curl Hold var visst också en bra lösning för att få dom att stanna i flera dagar.

Värt att testa, absolut.

Just nu sitter ju lockarna eller de uppvikta, med plattången, topparna, i si så där en kvart, tills jag sticker huvudet utanför dörren.

Och Alice, hon blev först lite förnärmad att inte hon minsann skulle få sitta på den höga kudden i frisörstolen, precis som storasyster, för hon hade minsann också långt hår.

Jodå, det hävdade hon väldigt bestämt och energiskt.

Men nöjde sig sedan med att få sitta i fåtöljerna och titta på Dora i min telefon.

Är det något det där barnet är otroligt nöjd med så är det just Dora tittande.

- Dodo ufokaen! Am kommim!

För oinvigda läsare kan jag bara upplysa om att Dora lär ut engelska, bokstäver, former, siffror mm.

Och att hon heter just Dora Utforskaren och säger mer än ofta

I'm Coming!

Vilket då Alice anammat.

Förutom att titta på Dora underhöll hon gärna, och ganska högt, den andra frisörkunden som satt med folieslingor i håret.

Underhållningen bestod i att sjunga Imse Vimse spindel, Lilla Katt och Här kommer lilla Ludde.

Jodå, fredag och allt.

Klart man ska få underhållning hos frisören.

Det tycker vi ju.

Och slutresultatet då?

Fina Frida gjorde korkskruvslockar med plattången och värmde fast små lila gnistrande pärlor i en hårslinga som nu vårdas så ömt att inte ens mössan fick bäras.

- Mamma jag tror inte att jag ens tänker lilla ner idag.

Jag få helt enkelt sitta upp och sova, för jag är ju så fin i håret!

Och ja, det blev hon, och häx väx alla tovor.

Önskar alla en fin alla hjärtans dag, men jag måste nog ändå poängtera att kärlek och omtanke inte bara ska koncentreras till idag, utan till alla veckans dagar, året om.

Kram

GYMNASTIK

Gymnastik med redskap.

Tisdagskvällar med fröken Annika.

Julias gymnastikfröken sedan tre år.

Uppvärmning, hinderbanor, grovmotorik och rörelse.

Och Julia älskar det.

När du börjar skolan sedan har man gymnastik där, brukar jag berätta.

Och Julia, hon tror inte sina öron.

-Va?!? brukar hon utbrista.

-Kommer jag ha gymnastik i skolan mamma?!?

-Det är ju bara i-n-t-e kloooookt!

Och så lyser ögonen av det där glada spralliga.

För tänk va, något så himmelens roligt som alla dessa plintar och ringar och lianer och krokodiler som simmar på golvet runt rockringar man ska hoppa i och ärtpåsar som ska prickas in mellan ribbstolar, tänk va, i skolan har man det på schemat.

Lycka.

Men tills dess, tills dess att man får lyckan att ha det på sitt skolschema, tills dess spenderar vi tisdagskvällarna hos Annika.

I en svettig gymnastiksal med idel oengagerade föräldrar som helst av allt verkar vilja vara någon annanstans än där med sina barn.

Men Annika, den där gymnastik-klippan som peppar, berättar och ställer lagom hårda krav och svåra stationer som dom här fem och sexåringarna kan grejja.

Ibland med hjälp och ibland utan.

Den där Annika som Julia nog gärna skulle vilja stoppa ner i fickan, rulla ihop henne som en liten boll och stoppa ner i sin overallficka och smuggla ut henne från gymnastiksalen och veckla upp henne först när vi kommit innanför dörren här hemma.

- Mamma, viskade Julia när jag stoppat om henne på kvällen.

Jag glömde visa Annika mina lösa tänder.

Åh bara jag inte tappat dom tills nästa gång, jag vill verkligen visa Annika hur dom vickar.

För en femåring, snart-att-bli-sex-åring är det viktigt att få visa och berätta och anförtro sig åt dom som skapar trygga zoner och dom som visar äkta och innerligt att dom bryr sig om och uppskattar våra små på lite korta och ibland snubbliga ben.

Tisdagar alltså.

Tillbringas i en svettig gymnastiksal.

Kram

ALLA HJÄRTANS DAG OCH HALVTID

Alla tillfällen är värda att firas lite extra, tycker ni inte?

Och när halvårsdagen för förskolevistelen sammanfaller med Alla Hjärtans Dag så finns det ju två anledningar att fira lite extra där på förskolan.

Sedan den 14 augusti har dom varit förskolebarn på halvtid.

Nej, det har inte varit, och är inte alltid, uppskattat eller omtyckt.

De flesta mornar är en mental kamp.

Det avsätts massor av tid för kramar och kärlekstankande.

En del dagar är bättre än andra.

Dom värsta är när Alice gråter tyst, bara tårar, och lägger den där dimman framför ögonen.

Avstängningen, den där sorgen som fröknarna säger att dom också ser.

Hur hon härdar ut men inte mer.

Andra mornar är lättare.

Och tack gode gud för det.

Men, ett halvår är värt att fira, det tycker jag ju.

Därför hade det i förväg frågats om allergier och tillåtelse att få baka en hiskeligt massa chokladstinna muffins i knalligt rosa formar för att Julia och Alice skulle bjuda sina förskolekompisar på lite extra firande.

Och det fick vi ju naturligtvis.

Det fanns ingen tvekan någonstans.

Så Kitchen Aiden fick jobba hårt.

Vispa ett tjog ägg och socker, blanda ner kakao och smör och salt och allt det där som gör dom chokladstinna muffinsen till dom saftiga bakverk som ska vara.

Och så in i 18 min i ugnen och under tiden satt Julia och klippte ut 40 små röda pappershjärtan vi tejpade fast på tandpetare och stack ner i varje muffins.

Ska man fira ska man göra det ordentligt.

Ner med alla muffins i varsin rund och rosaprickig burk och så var det klart.

Så, idag firas det lite extra på förskolan.

Både lite Hjärtansdag och lite halvtid och det är ju så vardagen kan göras lättare stundtals.

Med lite firande.

Att uppmärksamma det lilla.

Och ja, ni uppmärksamma inser ju direkt att vi är en dag för tidiga.

Att idag är det dag 13 och inte 14.

Att Alla Hjärtans Dagen är imorgon fredag och inte idag torsdag.

Och jag vet det.

Vi vet det.

Men barnen är fredagslediga så vi tog ut firandet lite i förskott.

Såklart :-)

Härlig Torsdag allihopa.

Kram

KAVAT SLASK

Och så är den här.

Den här årstiden när det är för kallt för gummistövlar ala Hunter och för slaskigt och blött för vattenpöls-sugna barnfötter att vara klädda i sina rejäla goretex kängor.

Dom tar ju en evighet att få torra, och rena efter dagisdagarna.

Då krävs helt andra doningar på fötterna.

Rejäla och varma, men framförallt även avspolningsbara och snabbtorkande. 

Låt mig då presentera nykomplingarna i familjens skoutbud:

KAVAT "Slask" 

Om tjejerna var lyckliga när paketen kom idag?

Kan det bli mera toppen än ett par knalligt rosa till mina rosa-älskande tjejer?

- Mamma, det är ju faktiskt mycket roligare när det regnar om jag har färgglatt på fötterna.

Och mamman är benägen att hålla med.

Har ni fortfarande inte shoppat så passa på.

Jag fyndade dessa för 279 kr inkl frakt på Sportamore

I den lokala skobutiken ville dom ha nästan 400.

Kram