Den dagen Julia kunde addera ännu ett finger och stolt visade upp 8 fingrar stor, den dagen var hon inte hemma hos oss, och vi var inte i landet utan fick sjunga och förklara kärlek över facetime.
Det går det också.
Men vi firade henne såklart före hon bytte hus och innan vi packade väskorna mot Italien.
En mängd paket och nya golfklubbor.
Finaste skrot, som stundtals ger mig så många gråa hår att Lernberger Stafsings kamouflage produkt inte alls gör sitt jobb, och stundtals finns det ingen gräns för hur mycket jag älskar den där ungen.
Trots alla gråa hår.
Dom berikar livet.
Barnen.
Och jag ser så mycket av mig själv i henne.
Det envetna beslutsamma och ifrågasättande.
Och den benhårda viljan av att klara allt själv.
Älskade unge.
Du blev åtta. Fast ibland vill du fortfarande vara liten.
Jag älskar dig.
Tills du blir gammal och grå.
Mamma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar