fredag 30 december 2016

DAGEN SOM VI FIRADE JULAFTON ANNO 2016


Fina stora skrutten redo för att fira jul.

Ho-Ho-Ho så kom då Tomten i år igen.
Tänk att han alltid hittar. Magiskt det där.

Och det blev den finaste av julaftnar detta till trots att jag hela veckan före vart sjuk och dålig och full av feber. Men, det där med jul, det händer ju ändå, hur mycket man än tänker att Åh ge mig bara en enda dag till att vila på, snälla snälla...



Årets Julafton anno 2016 gick av stapeln på fredagen hemma hos oss.
Det är det där sk rättvisa varannatår som fått råda, trots att det i flera veckor före jul vart fullständig mental meltdown ang just detta hos både mig och de små barnen.

Tänk, första julen utan barnen på julafton.
Den första julen i vårt Tillsammans-hus skulle firas utan dom.
Det var så enormt svårt att ta in i min sockervaddsluddiga hjärna.
Och förklara det för barnen, speciellt för Julia blev en sargad kväll full av tårar och gråt.
Men långa samtal och kramar så gick det att förklara alla dom sena kvällarna på hennes sängkant.

Så, Julafton anno 2016 firades som sig bör, bara en dag tidigare.
Med stor fin julfrukost uppdukad, med tid att göra oss fina, pyssla och förbereda för den stora Kalkonen som skulle grillas då vi avstod traditionsenlig julmat,



Och Tomten hade hittat till huset med alla klapparna, men dagen för Julafton har han så otroligt mycket att stå i att han istället lämnat kvar sina Ängla-Tomtar, som visade sig heta Selma, precis som Lilla Selma i årets vackra julkalender.


De där Selmorna visade sig bära på den finaste av klappar för alla barnen.


Tomtemor anno 2016.

Första Julen i Tillsammanshuset. 
Första julen i lugn och ro från de vi lämnat bakom oss.
Det var skönt kan jag intyga...



Lite ost och kex är försvinnande gott där mellan julbrunch och Kalle..
Men precis när vi skulle få för oss att slå på Kalle så insåg vi att trots att vi stod mitt i högsta julstämningen så var vi en dag för tidigt för att se Kalle som sig bör.
Hoppsan...



Men så då.

Årets julfotografering på idel fixade glada barn OCH icke att förglömma med mitt gamla återupplivade objektiv som under ett års tid ansett att det var mycket bättre att inte fungera av någon anledning, men si där, på självaste julafton, då så!


Nåja, här har vi det trumpet värre...


Och tvillingarna bus och grus i förra årets julklänningar från Lindex fick klädas på så även detta år.


Så där ja.
Det var lite gladare tongångar må jag säga.








Rätt som det var upptäckte Alice tomtens fina stora luva som satt fast i kaminluckan och det fanns ingen hejd på all den där fantasin som då satte sprätt i tanken och lystna blickar som inte visste om dom skulle tro eller inte.


Kärleken och jag.

Varje dag är kärlek och ömhet. Varje dag är lycka. Varje dag är ynnest.
Att få somna, vakna och vara intill. 
Vi som fann varann. Av slump eller mening. 
Mannen jag tänker bli gammal och grå med.
Han jag varje dag längtar efter så snart jag bara åker till jobbet.
Det är en fantastisk känsla det där.
Att längta efter varandra, att vara varandras bästa vänner tillsammans med all kärlek och passion.
Lycka.





Tänk, ett helt år har gått sedan julen anno 2015

Ett år av tragedi, sorg, lycka, ilska, förtvivlan, glädje, skratt och gråt.
Ett år att förhålla sig till hur andra människor tar beslut som skadar oss som familj men som Han och jag stått stadigt emot, tillsammans, tryggt och stabilt tillsammans.

Denna julen blev en annorlunda jul, men ändå en fin och en att minnas.
Och när kvällen blev mörkare och mörkare och paketen var uppackade, maten uppäten så smög vi oss ut till bilen för att köra barnen till deras andra hem.
Det var tungt. Men vägdes upp av att dagen och kvällen vart fantastisk.
Väl lämnade barn kröp vi upp i soffan, vi den tända brasan.

-Vi klarade det. Det blev bra. Det blev fantastiskt.

Jag hoppas ni alla fick en fin jul.

Kärlek

Maja

1 kommentar:

Zlatko Schneberger sa...

Kul och fina bilder på fina sötnosar ,Puss kram