Mammas nya favoritsida.

Jonas hittade en blogg. http://itsahouse.blogspot.com/
Nu kan jag inte släppa den. Hon har samma smak. Ger mig en massa goda ideér till min lilla pärm och nu har jag ännu mera projekt på min lista.
Utan att fråga om lov så kopierar jag in lite fina tips denna lilla människa som äger bloggen, har gjort.
Julia ska få fåglar, en sandlåda som en bunker och detta fantastiska lektält och ikväll till Simon och Thomas och Anna Anka ska det virkas små babytofflor till Julias fantastiska små underbara fötter.
kramar Mamma

Fina fröken

Lilla dockan tycker sedan en evighet att det är väldans roligt att pilla med, och testa, mina armband och tjejiga saker. Så hon får testa lite vad hon vill. (av utvalda ofarliga o-glittriga ting) Detta armbandet, ett fint kokos-armband jag fått av Annakarin, det är hennes favorit, troligen för det är resår i det och lätt att dra på själv och då går hon här hemma och spatserar runt med det på armen som den dyrbaraste juvel, för att i nästa sekund inte alls vara så varsam.. Kram Mamma

Det bidde en...

Jag började virka igår kväll för att göra några slags armförlångare att sätta på Julias lite för kort-i-armana-kofta. En kofta jag oooooogärna vill lägga bort då jag är kär i den, och hon har haft den så många gånger och ja, iallafall, men några ärmfärlängare bidde det inte. Vi satte den på en flaska..så det bidde flaskvärmare, och det går ju bra det med. :-)

kram Mamma

Äntligen klar!!

Klänningen är klaaaaaar. Trippla kjolvåder och fodrat liv, siden band som knyts ban och dold dragkedja i ryggen.
Efter mycket huvudkli och förbryllande rynka mellan ögonen så är den klar.
Förbryllningen är mitt eget fel. Gör man om ett mönster, ett mönster jag inte själv ritat, och man sällan, för att nästan säga aldrig, använder färdiga mönster, så skapar det trubbel i kontoret så att säga. Lägg därtill att jag har en ny symaskin med en massa tänkbara finesser och jag måste för första gången på 35 år läsa bruksanvisningen...
Men nu är den klar och igår var vi alltså hos Kristian och Louise och lämnade av den och gjorde sista provningen på lilla Nike..som inte alls var så exalterad och entusiastisk så frågan är ju om hon ens kommer vilja ta den på sig på den stora dagen. Tre åring har ju liksom en egen liten vilja...
Hos K och L fikade vi och Julia for runt och så lekte Jonas och kristian akrobater...
Kram kram
Mamma

Golv

Vi har köpt golv till entrehallen.
Det blir matt svarta 30 x 60 cm stora skifferplattor, med svart fog. Dyrt som skam, men hållbart och tåligt för barnfötter som drar in grus, barnvagnar och en slarvig sambo :-)
Och vi ska ju trots allt bo här i minst 50 år så vad är ett skamligt dyrt golv då, en fis i Nilen.
Kram Mamma

Kollektivtrafik för alla, in my ass heller.

Vi bor jättenära en hållplats, ca 3 min snabb promnix på sin höjd.
Men det hjälper ju inte om det aldrig, eller mera sällan, går bussar på dom tiderna man behöver. Som mammaledig med en 14 månaders betyder det förmiddagar, mellan kl 09 och 13, då dom flesta aktiviteter sker då. Oavsett om det gäller när vi ska ta oss till kyrkans barntimmar eller bvc besök, eller bara vill till affären och handla mat.

Bussen slutar att gå här uppe strax före kl 09. Dvs när skolungdomar och arbetande inte längre behöver åka. Sen går nästa buss ned till centrum, dit vi måste ta oss för vidare komuniaktion vart vi nu ska, ca kl 13.
Ett väldigt stort glapp tycker jag, det tycker inte Västtrafik.

Till saken hör att jag är inte det minsta lat. Eller rädd för kyla och regn. Eller långa promenader. Julia är uppfödd med långa promenader.
Men, det är en sak att pusta 35 min i dessa upp och nedförsbackar om vägen är framkomlig, en stor skillnad om det vräker ned snö, blåser orkan och vägarna är både o-saltade och o-plogade och man ska pulsa i snömodd.
Busschaufören igår gav oss ju då detta lilla hopp Flexlinjen.
Eller som det fint heter Närtrafik.
Nu har jag suttit med Västtrafiks kundservice, och Närtrafikens kundservice.
Vi är inte berättigade.
Vi bor för nära en hållplats.
Att det inte går några vettiga komunikationer på hela förmiddagen, dom går ofta på em när arbetare och skolungdomar ska hem, det kvittade.
Att det tar oss 45 min att gå som igår till Aspenäs, ca 30 min till mataffären och 35 min ned till centrum där BVC ligger, något jag gladeligen gör en kall men o-vintrig dag, är en sak. Men i vindpinande snöstorm? Nejtack.
Men vadå, ska Julia få avstå alla aktiviteter bara för att det inte går några bussar?
Nej självklart inte.
Jag bara tycker det är fel.
För att vara berättigad Närtrafik (Flexlinjen) så måsta man ha 3 kilometer till hållplatsen. Det har vi då rakt inte. Men bara för att det står en bussskylt 3 min från vår dörr betyder ju inte att det går några komunikationer när vi som bäst behöver dom...
/Mamma

Kyrkans SÅNG & LEK = Given succé tyckte Julia!

Åh idag var det dags. Tjoho.
Vi tog på oss varmt varmt och packde vagnen, eftersom det regnat på morgonen åkte även mammas regnkläder ned.
Vi gick strax efter nio och var framme någon minut sena så nästa gång får vi börja tidigare sa mamma.
Vi var 8 barn idag , men en mamma sa att det kan vara uppåt tjugo stycken, och deras mammor och en pappa. Alla mellan 8 månader och två år.
Vi sjöng en lång lång stund, hoppade och dansade och snurrade, och fick välja maraccas och så fick vi sitta under ett böljande himlatäcke (tyg, som vi föräldrar böljade med. mammas anm)
Och så sjöng vi namnleken och en massa sånger om jesus och gud men även Herr Gurka och om grodor. Jag gick runt lite och tittade, kramade mamma och gav henne trillioner pussar, sitta still var inte så skoj när man kommer till en ny rolig plats. Sen sjöng vi fika sången och sen fikade vi.
Oj vilken fin frukost sa mamma för det fanns frukter, både färska och torkade, keks, rån, smörgåsar, OST, hurra, och smör, och kaffe och the och vatten till oss små, och banan och massor annat, så mamma hade inte behövt att stoppa ned massäcken som hon gjorde. 20 kr per familj kostade det och man fick fika tlls det tog slut. Vi satt vid ett jätteroligt bord där mamma pratade med två andra mammor och jag med en Elsa och en Mira. Efter fikan var det lek till kl 12 när det var dags att gå hem. Först ville jag bara vara där mamma var men sen gick jag runt, klappade lite på Tim, och på Felix, och lekte med Elsa. Sen var det dags att gå hem, eller gå, mamma och jag orkade inte gååååå hela vägen upp till oss idag igen, så vi gick och tog bussen som kom lägligt och den snälla buss-chaufören stämlade våra provåkarkort som egentligen gick ut för tio dagar sedan så nu åker vi gratis överallt i två veckor!!
Han berättade också , på klingande norrländska, att när man bor där vi bor så kan beställa limosinservice....Flexlinjen alltså,om bussarna inte stämmer, så det ska mamma kolla upp.
Väl hemma så slockande jag som en stock i vagnen och vaknade kl tre. Det tar på krafterna att vara med en barn och sjunga så mycket men oj så skoj jag hade!!
Kramar Julia

Ps, mamma hade bara med sig sin "skötväske-kamera" så bilderna blev superdåliga....
Ps igen...mamma är ju inte ens med i Svenska Kyrkan men det sa vi inte till någon, tihi..

Vi skulle gått till kyrkans sång och lektimmar..

Tisdag.
Enligt svenska kyrkans hemsida ska det då vara två timmars sång och lek och efter det fika, i Aspänäskyrkan.
Så glada i hågen, med väskan förberedd med välling, fika och blöjor så knallade vi ned mot Aspänäs 0945 för att vara framme i god tid halv elva.
En vacker men kall morgon och Julia sov i vagnen.
Men väl framme fanns inte en kotte.
Ringde deras kontor.
Näää, det är i Aspen kyrkan det är på tisdagar, uppe vid Kvantum (lååångt att gå) och i Aspänäs på tooooooorsdagar kl 10-12..
Jaha...oki, dåfår man ju vara flexibel, och Julias överdragsbyxor och Hellokitty hink och spade fanns med i vagnen och vid Aspenäs finns en gigantisk lekpark dit olika dagis brukar gå...Men Julia stensov ju och jag hade ju inte hjärta att väcka henne för att sätta henne i en sandlåda..
Flexibel igen..
Vi gick till Skohuset, måste hitta ett par sköna lågskor att promenixa i.
Då vaknade hon och hade det livat och glatt i affären och det finns redan tendenser till att följa i mammas sko-älskande-fotspår.
Hon stod länge och väl vid några skor och fingrade och myste och klappade.
Fröken passade även på att förgylla blöjan men då fick vi låna deras stora fina kundtoalett och sen knallade vi hemåt. För bussen skulle inte komma förens 1245.
Vi bor på landet.
Då kan man likagärna gå.
Så, totalt var vi på språng i fyra timmar. Det känns i benen.
Men på det stora hela har vi haft en rolig och udda dag.
På torsdag är vi på väg igen, och då till rätt kyrka!
Kramar Mamma


Vår fina utsikt på morgonpromenaden.


Skor i långa banor.


- mmm dom här var extra fina..


- och här har dom såna lååååånga skohorn, det måste jag ha ett!


Väl hemma är det bokläsning med Törnrosa.

/Mamma

Stackars Elmo...

Igår under mammafikan hade vi tydligen en älg på tomten. Att vi missade det? Att vi inte hörde dunsen mot muren?
Tina hade sett en stoooooor älg nere vid badplatsen på vägen hit.
När alla åkt hem strax före fyra och jag håller på att städa upp kaos så ser jag två st jägare med spårhund korsa våran tomt.
Eftersom det är vanligt med promenerande hundar här så tänker jag att - Va f-n nu får det väl räcka! Och går ut på altanen och säger -Ursäkta med detta är privattomt så får jag fråga vad ni gör på den?
Det visar sig, som den ena jägaren förklarar, att älgen som Tina såg, är skadad, och det på vår tomt..Så nu hjälper dom polisen att lokalisera den med spårhund. Och så visar han blodet på våran mur, ca två meter från marken, där älgen har hoppat upp, om han var skadad innan eller efter hoppet vet jag inte, men dom behövde iallafall runda hela vårt tomt för att få upp ett spår..
Stackars Elmo. Det är mycket blod på muren, och det är päls i blodet.
Stackars stressade Elmo.. Jag vet dock inte vad som hände med han sen, om dom fångat han eller...hua.
Stackars Elmo.
Kram Mamma

Man ska vårda det man har kär.

Julia studerar Simons svans och ser till att den är fin från smuts..
Som aporna gör med varandra gör Julia med Simon. Underbara unge!
Puss Mamma

Den kärleken är för go att se.

Julia och hennes -Iiaaaoooo.
Simon alltså.
Vilket par.
Hon får göra vad hon vill.
Och hon skiner upp så fort han kommer i närheten, speciellt på morgonen efter nattsömnen.
En bildserie i kärlek.
Kramar Maja

En hel skock med härliga barn och mammor på lunch.

Åh vilken härlig dag! Julia njöt i fulla drag när hon vaknade efter förmiddagsvilan och hela huset var fullt av hennes kompisar från stan!!
Det var Edwin med mamma Jenny, Elias och mamma Annakarin, Lova med mamma Anna (sicket charmtroll, ja Lova alltså!) och så Elly med mamma Annika och Lyckeli och mamma Tina. Jag och Julia hade fixat lite pastasallad med salami, bakat vitlöks-och rödpesto baguetter och så bakade vi ju muffins förra veckan.
De lekte, stojjade, skrattade, skrek, läste, åt, druttlade och jag tror att alla var ganska så trött när dom for hem strax före fyra tiden.
Det var så roligt att se alla igen! Lova hade vi inte sett sedan mars så det var en stor fin tjej vi fick träffa och Lyckeli träffade vi ju i april. Det går alldeles för sällan mellan varven.
En härlig dag som nog Julia hade svårt att smälta för sova, det ville hon inte!
Kramar och välkomna igen!
Maja


Edwin, Annika, Elly och Jenny.


- Vad har du där för spännande...Undrar Elias.


Julia njuter av alla barn som kommit.


Julia, Annika, Edwin och Elly.


Lunchdags för alla åldrar.


Julia förföljer lilla söta Edwin..pusstajm.


Lova på kudden där hon satte sig själv, Julia och så Elly på språng.


Söta Lova på kudden.


Det är många saker som snurrar runt i våra små barns huvud, man kan undra vad som funderas på här.


Edwin..


Akrobat-Edwin.


Lilla fina Lyckeli.


Edwin charmar Julia med gosedjur.
Vi skulle försöka oss på ett gruppfoto... :-) Det kan inte vara helt lätt att vara dagis-fotograf blev min slutsats..






Lilla Lova och fina mamma Anna.


Nog det närmaste ett gruppfoto vi kom..


...och där tröttnade Julia på att sitta still.


Att ha så många barn på besök efterlämnar ett litet lätt trevligt kaos :-)

/Mamma