IGÅR

 

 

LISEBERG

 

Sex timmar med karuseller, guldpass, åkkuponger, glass, kaffe i fina rosa muggar, medhavd pastasallad att dinera på de för året nybyggda och många, borden längs ån med fin utsikt för barnfamiljer med medhavd mat, bara en sån sak, att dom satsat på att göra parken familjevänlig för oss med smått.

 

Lägg till sol, gassande sol, lagom med folk, nästan inga köer och en Alice som med armarna i luften gastade i karusellerna

- Meja meja junt junt!

Och ska vi översätta blir det helt sonika:

- Mera mera Runt runt!

 

Så, om hon uppskattade karuseller?

Jo jag tackar jag.

Får köpa guldpass till henne med.

(fria åk)

 

Lägg även till nybyggt kaninområde verkligen verkligen barnanpassat, roliga och nya karuseller, bättre närhet mellan allt, nya cafe och matställen och glada barn som mycket noga vet vilka

Inte-tappa-bort-varandra regler som gäller på Tivoli (speciellt)

 

Julia som åker allt hon får, 114 cm lång så får hon åka massor och modet hon har är enormt, imponerad är mamma, hur hon köar och visar åkband, knäpper bälte och fäller säkerhetspinne, framför allt det där m-o-d-e-t, allt som snurrar, far runt, åker högt och lågt och får min arma kropp att må en smula illa.

Inte hon.

och inte Alice.

Bilåksjuka Alice som klarar karuseller.

 

Så, sex timmar med allt detta.

Jag förklarar inte mer, jag bjuder på bilder.

Och snart, snart kommer vi tillbaka!

 

Och då, då bänkar vi oss i den röda hoppande farkosten igen, precis som värdinnan sa, när hon lät mig åka sista åket tillsammans med Julia trots att jag saknade kupong.

- Ta den röda, det här kommer mamma gilla!

Så skrattade hon...och skrattade där inne i båset när jag hoppande skrattande for förbi.

 

Ja, vi kommer tillbaka.





 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Maja

 

FIRA LITE I FÖRVÄG

 

 Så kom farfar och Gunilla och hälsade på och bodde över.

För att fira Julia och mamman i huset.

För att deras semester snart är slut när vår knappt börjat.

Och Julia fick sin bedårande klänning och mamma stövletter.

Kladdiga kladdkakan Deluxe serverades vid ankomst.

 

 

Sen bor vi ju här, och jag tjatar om det en smula men nu gör vi ju det, bor så här, alldeles otroligt nära sjön och flera bryggor att välja bland men vi visade fiskeklippan.

Med kaffe och fruktsallad och hembakade bullar satt vi ömsom och huttrade och ömsom och njöt av solen, för nä, igår var inte gassande värme en självklarhet.



Men för badankorna i sällskapet tycks inte lufttemperaturen vara en väldigt stor faktor att ta hänsyn till, den biten skötte Gunilla och jag och vaktade istället filten och handdukarna och ja allt sånt där som kan vara bra att vakta...

 

 

Alice, detta lilla liv som måste upplevas för att lära känna henne.

Som pratar som en kvarn och som verkligen inte vill göra orätt.

Som tycker att mammas famn är mjuk och varm och på snugg bosättningsbar så man kan flytta in i den för en stund eller en hel dag.

 

Vi vuxna då?

Jodå, när kvällen kom drog vi fram det marinerade köttet och la på grillen och när barnen lagt sig åkte terassvärmaren fram och sällskapsspelet Vem vill bli en miljonär och det där är ju sommar.

Altan till midnatt, sällskapsspel med filt över benen och så en stor skål med smågodis.

Sommarkväll.

Semester.

Besök.

Tack!

 

Maja

 

 

 

TJÖRN

 

 

När vänner frågar om man vill komma och bo hos dom i ny-tillbyggda-huset på Tjörn så tackar man liksom inte nej.

Att få vara gäster hos Kristian och Louise är bara förenat med glädje, skratt och en så jädra stor porton av gästvänlighet och god mat att man på snudd kan trilla av stolen.

Det är kort och gott bara så förbaskat trevligt bra!

 

Så, tillsammans med en enorm presentkorg full av godsaker packade vi in oss med allehanda tänkbara kläder och ting vi skulle komma att behöva för en liten Tjörnvistelse.

 

Naturtomt och smultronälskande ungar som fick äta så mycket dom ville och en hund som heter Sally som Alice hyste nån skräckblandad förtjusning till.

Om Sally kom för nära ropade hon

- Stopp Sajj-Sajj suta suta stopp!

 

 

Det ville sig tom så härligt att vi kvinnofolk faktiskt fick en smula barnfritt under en liten stund när vi kunde sitta där i fåtöljer och soffa och sippa på kallt rosé och tycka livet var förbenande gott att leva medan män och barn sprang för glatta livet undan både vattenlek, bollar och Sally nere på gräsmattan.

 

 

Värdinnan, en helt outstanding sådan skall påpekas.

 

 

Fina mamma Karin och Emilia

 

 

Och ja, gräddhyllan...

 

 

Alice berättar med stor inlevelse att Sally minsann försökte busa med henne lite.

 

Pussa grodan så den blir prins...

 

 

Fast Ludde ville ha en prinsessa sa han

 

 

Det här kan jag göra flera timmar i sträck..

Gosa in mig i mjuk barnanacke och veta att hon, hon den där lilla lilla goa människan, hon har jag gjort.

 

 

 

 

- Jujja hemme?

 

Alice och jag sitter och väntar på Julia medan Sally får sin promenad.

En evighetslång väntan tyckte Alice.

 

 

 

 

Bädda barnsängar

 

 



 

Värden Kristian

 

Så gick då timmarna.

Barnen bytte kläder och fick gå med Sally på promenad.

Guldfiskar storlek större ute i dammen skulle matas och middagen lagas och grillas och barnen fick pyjamas och film mys och vi delade upp rummen och det kom sig så att Julia och Ludde fick ett eget dom delade och jag och Alice camperade i samma 90 säng och vi satt där ute på altanen till sena natten och spelade spel och kolsvart blev det och myggor närgångna och innan alla bröt upp och kröp till sängs pussade man barn och stoppade om och så kröp jag tätt tätt intill Alice tills morgonen kom och hur nu det kom sig så hade jag sen både Ludde och Julia i min säng till huset vaknade till liv.

 

Återigen.

Vänner.

Vårda, ta hand om och uppskatta.

Fint det.

Och ni, tack för att vi fick komma!

 

Maja



FANTASI OCH VERKLIGHET

 

 

 

Så fick hon sin önskande prinsessutklädningsdräkt.

Av farfar och Gunilla till sin femårs dag.

Den där dräkten hon och jag tittat ut som hon såg på datorn.

Den som hon nu inte vill ta av sig.

 

- Är man prinsessa mamma så är man det ju hela hela tiden.

- Är den på riktigt mamma den här klänningen?

 

Och hon blir så där full av vörnad, betagen av sin egen uppenbarelse, skrider fram och är så förbaskar lycklig över den fina presenten.

Tänk va, en egen prinsessdräkt när mamma inte hann rita och sy.

 

Så här går hon.

Som Marie Antionette.

Inte bara är hon hiskeligt fin den lilla Julia, kläningen är dessutom ett fantastiskt solskydd dagar som dessa.

 

 

Maja