Gåtan löst..

Jonas hittade spår, det är en sån häääär....
Tror han.
Mamma

En härlig promenad

Måndag morgon kom otroligt snabbt i det Lerumska hemmet efter helgens pyssel och besök av Natalie och Daniel i söndags...
SOlen sken stundtals och Julia och jag tog våra små ben och knallade våran promenadsträcka till sjön och ned mot city.
Ljuvliga sötaste unge är hon och får drillioner pussar varje dag.
Och pussas är något hon själv gladeligen gör och slabbas rejält ska det göra.
Hon är härlig, våran Julia, en kramgo sak med bus i blick.
kram Mamma


- Är du klar då mamma??


- Ut och gå är roligt!


-Nu går vi!


För Julia finns det alltid något att titta på, eller titta efter, eller upptäcka, eller smaka på..kottar, gräs och annat.


Precis vad som helst är intressant att beskåda, även en liten fläck på vagnen..

Och ännu en...

En till...

Julia går..

Har vi glömt att säga att damen går nu? Helt utan stöd som hon gjort tidigare. I lördags bara släppte hon och började knalla och går nu mest hela tiden och lååååååånga promenader, från sitt rum, genom allrummet, vid nivå skillnaden mellan allrum och kök sätter hon sig ned, kryper ned och sen ställer hon sig upp och går vidare med siktet mot vardagsrummet och slänger sig på schäslongerna. Duktiga unge!! Åh vad vi älskar dig!! Kram Mamma

Huset om kvällen....

Lite svårt att se men vi har lovat att visa för några..Det är spottar som lyser både upp och ned.
Belysningen är nu satt två vid entren, två vid vardagsrummsfönstren på altanen. Det är inköpt och väntar på installation med lite konsultation av farfar, fast det vet han nog inte om ännu, fniss...Två till på altanen, sen ska vi ha på baksidan vid den altanen och sedan även på den nya carporten..Många lampor blev det.
Kram Mamma

Vi gör om...

Den här helgen var det arbetsrummets/gästrummets tur att ansiktslyfta och de innebar att måla golv- och taklister, tapetsera, måla, lacka garderoberna, byta handtag på domsamma och mörkbetsa skrivbord och hyllor...
Vi fördelar det så att vi gör det vi är bra på. Jonas är en hejjare på att tapetsera och jag på att måla....får man tillägga att jag tycker det är URK att måla lister..
Men fint blev det, nu är det bara sista piffen kvar, som Simon och Thomas alltid säger. Och första man att inviga det som gästrum blir farfar och tant Gunilla som kommer om en dryg vecka. Jippi!!
kramar Mamma


Pappa mäster-tapetseraren..






Tapeten går i silver, glansig, med blommor med rosa inslag i...superfint.
Före och efterbilder kommer lite senare, efter "piffen" tror jag så hååååååll ut gott folk.
/Mamma

Utflykt vid sjön

Fredag och solen värmde, då packade Julia och jag vagnen full av saker, det var hink och spade, grillkorv, vatten och välling och kaffetermos och bulle. Sittunderlägg och varmtröja. Vi ställde siktet på stranden vid sjön. I hopp om att få sällskap av ankor, eller barn. Vi fick mer än så, en superhärlig eftermiddag, halva stranden med oss hem, magen full av korv och bulle och vi hade sett både bussen, hundar, barn och byggt sandslott (som fröken raserade direkt)
När man sedan kommer hem och har brallan full av sand är det bad det enda som hjälper så det fick pappa ta sig an. Att bada är något fröken älskar, när man efter tjugo minter tar upp henne är det GALLSKRIK då hon glatt skulle kunna tänka sig att fortsätta bada till solen går upp...
Kram Mamma

Någon har varit på besök....

Är det en sån hääääär.....

...eller en sån häääär som har ätit på våra äppleträdsgrenar månntro??


/Mamma

Storleken HAR betydelse...

Gigantiska hussiffror inköpta och uppsatta, blomkrukorna på plats, saknas bara en.."Blommorna" planterade, utebelysningen uppe...
Visst är det fint, och skillnad mot när vi anlände till huset då det både saknades belysning och entretak. I vår blir det marksten och lite annat.
Kram Mamma

Modevisning

Ljuvliga Julias kappa är klar...
Funderar på en ullig variant till vintern.
Kram Mamma

Läs...Berörs...Bidra....

Man gråter, man lider, man läser och kan aldrig förstå..
http://denstarkastestjarnan.blogg.se/
Den handlar om Viktor..
Kram Mamma

Familjedaghem

Dagisångest.
Jag har redan känningar av dagisångest och det är ca året kvar tills hon eventuellt får en plats.
Jag vill inte.
Att Julia klarar det har jag inga tvivel på. Men jag?
Hur klarar man en hel dag, fleeeeeeeera timmar utan dom obligatoriska kramarna, dom geggiga slemmiga pussarna, bananluktande händerna och den där ljuvliga lilla människan som jag älskar över allt annat??
Nä fy och usch jag vill inte.
Dagis....bara ordet är ju hemskt fult.
Lite glad blev jag då jag igår fick reda på att det faktikst fortfarande existerar dagmammor. Jag trodde de var en utdöd sort.
Varför jag inte hittat informationen om det förens nu är för att det heter inte dagmammor, det heter Familjedaghem. Hör ett så vackert ord. Mycket bättre än DAGIS.
Så nu ska jag ta reda på allt om detta. Var dom finns. Hur det fungerar.
Dagmamma är personligare, iallafall är det min erfarenhet då jag alltid varit hos en. Först Mamma L som tyvär dog i cancer,hon hade världens bästa lekstuga,ett spännande loft och vi brukade göra pärlhalsband vid hennes köksbord...sedan hos min kära Mamma Gittan.
Dit man kom tidigt innan mamma åkte till jobbet. Kurt, Gittans man hade inte ens åkt med sin lastbil många av gångerna och hans kylväska med lunchmat i stod alltid på en pall vid kylskåpet i köket. I skåpet bredvid kyl och frys hade Gittan alla våra pysselsaker och pennor och papper. Jag lärde mig skriva skrivstil hos Gittan. Jag och Yvonne. Hos Gittan fikade vi vanilj wafers på den lilla farstukvisten vid "fin-ingången" när det var fint ute. Och hennes stuvade makaroner var dom bästa.
Om vi inte var så många barn så fick vi vara på övervåningen och prova hennes skor. Hon hade fina skor. Vi lekte lekar i deras stora hall. Kurts arbetsrum var på dagen vårat lekrum. Skogen med som fanns utanför. Det var liksom alltid roligt och personligt, som hemma fast ändå borta, fast ändå inte. DET vill jag att min dotter ska känna. Att hon om 30 år ska sitta och minnas stora delar av hela sin dagmamme-tid som något bra. Hur många dagisbarn gör det?
Dagmamma..ett år kvar, hua.
Kram Mamma

Lugn stund

Har man sällan som småbarns mamma och hemma på heltid.
Så denna koppen kaffe, runt elva tiden när Julia sover middag,köket är städat, sängarna bäddade, allt plockat och eventuell tvätt instoppad i maskinen, jar har fått duscha i lugn och ro och solen värmer sakta men säkert ute på altanen, den här stunden smakar kaffet som allra godast!

Kram Mamma

Efter regn kommer solsken, efter feber kommer promenad

Efter att vi haft sjukstuga i några dagar så fick Sessan ge sig ut på promenad, väl inpackad gick vi promenadvägen ned till sjön. Man blir så bortskämd. På en kort gång på ca fem minuter har vi världens vackraste promenadväg med hela sjön som brer ut sig intill, men guppande båtar som guppar vid alla dom små bryggorna som folk lagt ut efter kanten, solen som speglar sig i ytan och allt roligt som finns att titta på. Har vi tur så kommer det alltid någon häst och går förbi, och hundar möter man nåstan alltid. Det är otroligt vackert och härligt. Julia blev dock matt och somnade som en sten efter en stund och när hon vaknade var hela huset fullt av ungar, Minna med Jamie och Caitlin hade kommit förbi på en liten fika och gud så glad Julia blev för sällskapet. Ja mamma med såklart :-)
Kramar M


Promenadklädd i sin nya mössa och gå vänliga skor.


Fast mössa är ju aldrig uppskattat..


Så inte idag heller..


Fast får jag föröska ta på mig den själv, då vill jag ha den.


Äsch, vi struntar i mössan mamma :-)

Oj vad tiden går fort!

Rätt som det var så knackade det hårt på dörren och där utanför stod en liten tjej Helen från blomsteraffären Rallar-Rosen här i Lerum.
Ett blomsterbud på tisdag?
Från Vem? För Vad?
" 2,5...Älskar Dig Över Allt Annat" stod det på kortet. Och Boven var sambon.
Javisst ja...det var ju den 8 september, två och ett halvt år sedan den där torsdagen på bron vid Drottningtorget, kl 18.
Tänk vad tiden går.
Tänk vad som skett på dom här åren.
Tänk vad det är som knallar omkring på ostadiga ben i vårat kök, i vårt hus, i vår nya stad, Lerum.
Helen passade dessutom på att välkomna oss till samhället, hon bor i timmerhuset nere vid sjön.
Och blomman är jättefin, jag älskar såna, såna som inte dör efter en vecka. Som orkiden på morsdag, som nu står i Julias fönster, den lever fortfarande. jag kasnke har lite gröna fingrar ändå när allt kommer omkring.
Kram Mamma

Kamomillastad

Jag har ju letat upp mina gamla kassettband i förrådet, sen jag var barn. och är man sjuk vill man höra allt man bara kan. Sagor, sånger, allt allt...
Det har varit Monchicci (minns ngn dom små söta aporna och Tant Minells goda körsbärsmums?) och så sångband..
Men den som är mest poppis hos fröken Julia är berättelsen om Kamomillastad.
Det bästa är att hon kan sitta och bläddra i boken under tiden och bläddrar och tittar, det gör hon, och gungar i takt med musiken när dom sjunger.
Feber höll i sig även under tisdagen men låg lite lägre framåt eftermiddagen så hon sov tom ute på altanen och idag onsdag verkar hon lite piggare och mindre gegga i näsan men hon får vara inne en dag till innan vi ger oss ut i lekparken. Enda utomhus aktiviteten som skedde igår var när vi mötte pappa fullt påpälsade på gräsmattan när han kom från jobbet med dom två stora fina krukorna han köpt som vi ska ha vid vår entre....
Kram Mamma

Ps, det bästa med att vara lite sjuk är nog ändå att få sitta i pjamas och mysa långt fram på förmidddagen tycker Julia...

Våran entrehall.

Så här ser tapeten ut som vi valt till hallen där nere.
Varenda vägg kommer att prydas av den, skoskåpet ska tapetseras så det smälter in, det kommer vara vita möbler och hyllor, garderoberna är och förblir vita, trappen renoveras vit med eksteg och golvet svart-grått.
Har bara inte bestämt mig för (då jag har fria tyglar i hallen pga en deal Jonas och mig emellan) om jag ska klä fåtöljen i matchande röd, eller mörkgrå med svart mönster..
/Mamma

ps, bilden är snodd.... :-)

Vår vackraste Lilla prinsessa är sjuk...

Sjuk är våran lilla sessa.
Hon har snorat sedan i fredags och värre blev det i lördagskväll då geggan hängde konstant ur näsan på henne.
Igår vid läggdags var febern 39,1.
Imorse 38,7 för att vid lunch raskt ha knatat up till 39,4 och där är vi nu.
Hon är så trött och ledsen.
Vill bara vara i knät dom korta stunderna hon är vaken. 1,5 timmas pass orkar hon hålla ögonen öppna, sen sovs det i 45 min till en timma. Just nu är det en sådan stund igen. Hon sover i vagnen, inomhus, det är hennes favorit. Vaken som sovande är det nappen och pricken som är dom ständiga följeslagarna.
Vakna stunderna lyssnar vi på sagor och äter lite smått och dricker massor.
Tandläkarbesöket som skulle ske idag för henne sköts upp till oktober.
En hängig fröken är det vi har. Som bara gråter ledsamt, sitter i famnen med huvudet lutat mot bröstet och säger "mammmmmaaaa" med näsan full av gegga.
Stackars liten.
Puss Mamma

Igår kom Olivia med sin mamma Johanna (pappas fd kollega) och pappa Johan hit och fikade och lekte. Julia var inte riktigt i sitt esse, näsan har sedan i fredagskväll varit full av vitt gegg som bara rinner hela tiden och gör henne inte alls så pigg och alert.

Helgen var ju annars en helg full av aktivitet, eller det är det ju hela tiden här hemma. Med hus står vardagen sällan still. Det finns alltid saker att göra, speciellt som vi bara bott här i drygta två månader och snart är höstrusket över det lilla "samhället" och innan dess är det massor som måste fixas inför vintern.

Vi fick hem tre kubik med färdighuggen ved som pappa Jonas staplade i garaget och lite i gillestugan, som just nu och drya året, minst, framåt bara fungerar som avlastningsrum. Han har även borrat upp ett stort hål i väggen och satt in den saknade ventilen i skafferiet/köksingången, bytt ett fönsterfoder (heter det så, planken runt fönstret på utsidan??) som varit trasigt, och passade även på att måla allt då fd ägarna varit mer än lovligt slarviga med det mesta dom tagit för sig....tagit för sig vad det gäller utomhusbelysning hade dom inte alls så det har Jonas nu fixat det sista på, så nu pryder än så länge riktigt fin belysning bå¨de vid stora entren och uppe på altanen, jättefint på kvällen...

K-rauta fick sig ett besök och vi har nu köpt tapeter och färg till arbetsrummet/gästrummet, plus beställt tapet till hallen där nere.
Bänkskiva är okcså köpt och monterad i tvättstugan så är det så gott som klart förutom skåpet som skall upp på väggen...

/Mamma

Äntligen klar!

Äntligen är den klar! Julias bokhylla som jag målat vit, fyra lager lack krävdes det men nu står den där den ska och alla leksaker inplockade.
Dom får inte, och ska inte, stå kvar där hela tiden, tanken är ju att Julia SKA dra ner dom, leka med dom, tanken att inte skaffa förvaringskorgar var ju för att hon ska se alla sina saker, kunna bestämma själv vadhon vill plocka med, inte att jag ska föröska lista ut vadhon pekar på...Så gumman, slit ut, riv ner, vi plockar ju in sen!
Det var iallafall ett par stora ögon som kom i sitt rum när allt var på plats och sen var det nyfikna händer som gick där och plockade.Härligt!
Ett steg på vägen mot ett färdigt rum...
Kram Mamma

Julia ritar

Regn ute i fredags bidrog till att fram åkte stora vaxduken och mamma letade upp alla kritor nere i sitt hobbyrum.
Stora papper och så fick jag kladda och leka hur jag ville.
Det bidde lite färgkluttar lite varstans och kritorna smakade gott...
Kram Julia