Roadtripp mot Östergötland.

Hej och Hallå!!

Vi utvandrade östgöttar är nu tillbaka från, ja inte mindre än, Östergötland.

I torsdags hade vi packat bilen full, milt uttryckt, för att i fyra dagar semestra i Jonas gamla stad Norrköping.

Eller som Julia säger.

- Nojjköpin föjsyven. (förtjyven)

Vi landade först hos farfar Kent och Gunilla där vi bjöds på god mat.

Det var deras hus vi skulle låna under lilla vistelsen.

Det var otroligt skönt.

Jonas delade då rum och säng med Julia och jag och lillskrutt låg i gästrummet.

Julia fick bla träpärlor som hon och farmor här trädde som halsband.

Torsdagskvällen hade vi lovat tillbringa med världens bästa farmor.

Den galna kvinnan överöste både Julia och Alice med fina presenter, pyssel och kläder och den omtänksamma farmorn hade köpt lite pyssel och bra-att-ha-saker även till mig.

Prova farmors nya bil måste man ju också göra, så vi vet att hon kör säkert hem till oss i lilla småstaden.

Julia tyckte den kändes helt oki.

- Den bjij pejfekt fajmoj!

Kvällspromenaden gick mot en lummig härlig och lite undangömd lekplats där självklart rutchkanan åktes, om igen...och igen..och igen....

- Kommer det nån unge snart?!?

Ja där kom hon!

Jordens bästa unge till på köpet!

Fredag.

Vi hämtade upp farmor och åkte till Gamla Linköping och Valla.

Det är verkligen urmysigt och perfekt för ben som vill springa av sig lite.

Inga bilar, massor att titta på, och upptäcka och det är så mysigt att bara vara där.

Mitt i en trädgård stod det några spelande musikanter....mer sånt, sånt blir man glad av.

Café i lummig trädgård där farmor bjöd oss på stooora kakor.

Julias chokladboll var större än hennes hand och min chokladbiskvi var så där perfekt.

- Finns de nån gjoda häj neje mamma?

Nej, nån groda fanns inte i den där brunnen, vi har en i våran :-)

Ser ni stenen och pinnen i Julias händer?

Det är hennes instrument.

Gnåde den som kastar dom, som pappa J höll på att göra...

- Vi komma, vi komma....

Raska fötter springa tripp tripp tripp...

Bestämda steg på fröken.

För vi var på väg till Valla och djuren.

Den här bilden är mest för att påvisa det eminenta skovalet på stora fröken.

Ingen tror mig väl om jag säger att dom är mjuka som ett par Ecco skor, men det är dom, jag lovar.

Mitt bästa skoköp ever..typ.

Mellan gamla stan och Valla området fanns det små getter och kossor.

Eller Mamma Mu som julia säger.

Min finaste stora unge.

Den lilla, hon bara sov, och sov och sov....

Väntar...

Till Valla behövde man inte gå, om man inte ville, och det ville vi inte att farmor och Julia skulle göra.

Mycket roligare om dom fick ta det tåg som man kunde åka för en tjugo-peng.

Fina pappa Jonas.

-Sej du tåget mamma?!?

Åh vad det var spännande för en liten julia att åka detta, och extra roligt att göra det med farmor.

Förväntansfulla resenärer.

Julia och pricken, snart bär det av.

-No hands...

Alla har vi våra sätt att uppleva skogens skönhet....  :-)

Tuppar och hönor fanns det....

Alice ville till slut också se vad det var Julia fick uppleva.

Det hon nog minns mest från Valla är:

RUTSCHKANAN!

Herregud som hon åkte, tack och lov för farmors tålamod där Jonas tryter och jag måste sitta och amma och inte kan springa med i hennes tempo.

Tillbaka mot gamla stan tog dom återigen tåget...

Jonas och jag vi gick med vagnen.

Kanin-mys och trött Julia.

Eftermiddagen bjöd på härlig sol så vi åkte hem till morbror Robban och Kristinas hus, dom var på semester och farmor var husvakt.

Vi grillade, jonas klippte gräs, Julia gick loss bland kusinen Agnes alla alla alla leksaker och mest myste hon med denna kaninen, hans öron var som Prickens, ni kan tänka er, hon snuttar ju bara med Prickens öron, och här kom en kanin, med öron en miljon gånger större än Prickens, jisses vilket Paradis!

Alice ömsom sov, ömsom kolla läget på omgivningen...

Utanför deras hus står ett stort körsbärsträd som bara bågnade utav körsbär stora som pingisbollar.

Jonas plockade säkert 4 liter...och inte ett enda finns nu kvar :-)

Körsbärs-pallare.

Julia hjälpte också till, såklart.

Sena kvällen var det när vi kom tillbaka till farfars hus, ungar skulle i säng och vi kunde läsa och prata i halvmörker ute på altanen.

Livskvalite stavas det.

Lördag.

Den här dagen var farfars och Gunillas.

Vi skulle tillbringa dagen ute i deras husvagn vid Arkösund.

På agendan stod grill och bad...

och fika...

Och härlig sol....

och massa bad ihop med farfar och pappa Jonas.

Rätt som det är hörs det får vattnet.

- Mamma, du äj en fegis.

Och så skrattade hon.

Erkänner, jag badar inte.

Inte alls gärna.

Och just nu är det skönt att kunna "gömma" sig bakom dom 12 veckorna man ska vänta pga infektionsrisken efter förlossningen. Tjoho!

- Men mamma, du äj en fegis...

Istället sitter jag som en strandraggare och är redo med handduk och badrock när lilla fröken badat.

Mamma-Julia-Mys!

Bjuder på dom här bilderna...

Gumpig, bullig överskotts-mage, naveln fortfarande töjd och det mörka strecket lodrätt ner fortfarande mörkt.

Jag bjussar på dom, tycker det är min fulla rätt att vara så här.

Lite mulligt-bullig.

Jag har fött barn ganska nyss.

Slimmad bikini-morsa får jag vara nästa sommar.

Finaste lilla Alice, som trots att hon enbart vistas i skugga visar tecken på "färg".

Hur tusan skyddar jag hennes hud, kan ju inte smörja in med solkräm, det rekomenderas ju defenitivt inte. 

Farfar Grillmästare.

Julia var fashinerad utav husvagnen.

Det var superspännande att vara där inne.

Toaletten var nog mest spännande.

Den såg ut som en vanlig, fast var vriden.

Superknasigt tyckte hon och ville se den om igen...

Förutom att ständigt titta på toaletten var såpbubblekonst återkommande.

Jag vågar nog inte ens gissa hur mycket såpa vi gjorde av med den dagen.

Många bubblor blev det.

Det var skönt att vara där ute, vädret toppen och Julia njöt av allt det lite nya och annorlunda.

Att man hade ett tält framför husvagnen, och en altan, det tyckte hon var bra tokigt.

Sent åkte vi hem mot stan igen, julia fick med sig en sommarpeng i en fin liten plånboksväska som hon ska köpa glass och någon sak för så vi tar med pengen till djurparken på torsdag och ser vad hon hittar....

Söndag.

Hemfärd.

Nu skulle bilen styras mot småstaden och hemmet och lilla Simon som varit ompysslad utav snälla grannarna Cia och Gunnar som också är husvakter när vi är borta, och viceversa.

Men först ett snabbt sista-besök hos farmor för lite fika och kramar.

Och goda bullar...

Och ännu mera presenter.

Omtänksamma farmor, som visste jag var på jakt efter olika strössel och spritsar till alla kommande kalas och cupcakes-bak.

Gigantiska strösselburkar hade hon varit och köpt, tack, tack tack.

Efter kramar och inpackning i bilen styrde vi kosan hem, med en liten avstickare i Skövde för att hälsa på min fina lilla bror och hans Lotta.

(han med armen)

Där bjöds vi på ännu mera mat.

Grillade cevapper och hembakade bullar.

Om vi blivit bortskämda dessa dagarna?

Vi ropar ett stort Jaaa!

Tack alla snälla rara för mat och husrum, aktiviteter och utflykter, presenter och omtanke och härliga sällskap!

Ingen nämd, ingen glömd.

Kramar, Maja

Terapi.

Köket.
Herregud så vitt.
Så Krispigt.
Var är mina solglasögon.
Verkligen, dom behövs, eller behövdes.
Innan vi vande oss.
Vid det vita och ljusa.
Som att komma in på ljusterapi.
Man vaknade liksom till.
Som att få en kalldusch.
Taket liksom sköt i höjden och rummet blev om möjligt ännu större och rymligare.
Nu undrar jag varför jag inte målade det vitt, i höstas, när jag målade det grått.
Troligen för att grått var den enda färgen vi hade hemma då och som vanligt ska saker ske nu, helst igår.
När jag pysslar.
Eller får en idé.
En sån där missbrukare är jag.
Färgmissbrukare.
Erkänner.
Men även Jonas erkänner nog att en del av mina konstiga infall faktiskt är bra :-)
Som när jag häromdagen uppfann godiskakorna.
Mördegskakor, rullade i lakristströssel och i dom hade julia och jag tryckt ner Drage Ägg.
Mums för magen.
Godnatt.
Maja

Ett Eko

Vi sitter och äter ute på altanen, och Julia strular lite.
- Nu gör du hyss Julia.
- Nej...Emij göj hyss, han haj en snickeboa, och göj hyss heja dagajna.
- Vad gör du då Julia?
- Ja baja bjåkaj, ja göj inte hyss..

Tilläggas ska att Julia gärna är ett eko.
Och det kan vara lite roligt.
Även om Jonas och jag är i samma rum så ska hon upprepa det vi säger, till varandra.
Så här.
Vi sitter vid middagsbordet, Jonas och jag mitt emot varandra, Julia på kortänden.
Vi har alltså ca 1 meter mellan oss Jonas och jag.
Jonas har pratat med farfar.
Och jag undrade hur det var med dom.
Maja: - Hur var det med farfar och Gunilla?
Jonas: - Dom var på väg hem nu, dom hade stannat i Ullared.
Julia: (tittar på mig med huvudet på sne) - Det vaj bja me fajfaj, dom hade handjat på Ujjajed.
Maja: - Jaha...vad tror du dom hade handlat då Julia?
Julia: - Hm, ja vet faktiskt inte....va hade fajfaj handjaj på Ujjajed pappa?
Jonas: - Jag vet inte.
Julia: - Mamma, pappa vet inte...

Och så där håller det på.
Ett ständigt Eko, men ett härligt.
Och hon har roll-lekar, eller mer...Hon har fantasi.
Jonas och hon byggde en affär av duplot, på övervåningen sov en kille hon döpte till Bosse.
Bosse gjorde dumheter (jag brukar säga åt julia att hon gör dumheter när jag tycker hon ärt olydig) och han fick då sitta i sin skorsten (en lego-kloss)
Jag tar det som likamed tecken till hennes skämshörna.
Att hon faktikst kan överföra det hon upplever, det hon känner, på andra, och annat.
Vilket är väldigt bra för att vara tre år.
Sen är det inte sagt att man blir mindre galen för de på hennes olika bus och hyss men hon gör dom inte av elakhet eller med flit känns det som.
För när jag säger:
- Nu gjorde du dumheter Julia.
- Vad jode ja då mamma? Säger hon och ser konfunderad ut.
Och så får man ju tala om vad det var man tyckte som var dumt. Kasta någon leksak eller strula vid maten.
- Föjåt mamma, vaj de dumhetej?

Vi har jordens raraste treåring, som just nu testar lite olika gränser, men mest bara förvissar sg om att vi ser henne, trots att lillasyster pockar på uppmärksamheten i och med att hon nu är med oss på ett helt annat sätt.
Så man måste vara noga med att hela tiden säga att, Ja jag ser dig Julia, du behöver inte hitta på bus för att jag ska veta att du är här, jag vet ju att du är här, och jag ser dig, hela tiden, och Alice vill ju att du ska vara här...
Och det är helt sant, Alice älskar när Julia kommer.
Hon skiner upp och börjar gurgla och flaxa med armarna och imorse, då fick vi nytta av våran 240 breda säng, för där låg vi allihopa, Julia skulle absolut ligga bredvid Alice.
- Ajice jijja pjutten. Små pytteföttej haj du. Haj du sovit gott Ajice?
och Alice, hon bara spottar ut nappen och skiner upp.

Våra tjejer, våra finaste tjejer.
Trots skämshörnor, tillsägselser och trotsperiod så är det verkligen våra finaste tjejer.
För det där, det hör liksom till. Det går över, som Julia brukar säga.
Kan man ha det bättre?
kramar Maja

Kökets Makeover

Taa-daaa!

Nu kommer bildbeviset:

Kökets makeover.

I en vecka har jag, driftiga kvinna, målat väggar, målat lister, målat dörrar, fönster, sidstycken på skåpen, suttit och duttat med en liten pensel i små pyttehörn, målat trösklarna svarta och lackat och resultatet är toppen.

Vitt och fräscht.

Eller som Jonas säger:

Krispigt!

Vårt osexiga fula kök före....

Den där ekmöbeln gör ju inte saken bättre...

Lågt i tak och bara så....mörkt  och o-hemtrevligt.

Så, jag slant med en pensel och hepps ville jag måla om och då blir det så.

Eftersom målarhinken var lite smal gick inte en vanlig väggroller i så jag har målat hela köket med en roller av elementstorlek. Ca 12 cm bred.

Ska man så ska man.

Maskeringstejp och stora rollers är för amatörer :-)

Skoja bara, jag var lat helt enkelt.

Orkade inte använda tråg, så himmelens omständigt.

Julia har hjälpt till lite, men mest har jag målat när hon och Alice har sovit, eller så har Julia målat med vattenfärger vid bordet och jag har målat väggar.

Allt är möjligt.

Även med barn kring benen.

Dålig bild men vitt är det.

Varenda liten list-bit är nymålad, hela köket känns som nytt, så nu kan jag stå ut något år till innan vi helt byter ut det.

Sittkuddarna jag hängt i lodrät rad är toppen.

Dels är dom sittkuddar till den nya L-formade förvarings/sitt-möbel jag beställt till altanen av Jonas, och dels använder jag dom till matsalsstolarna ibland.

Sedan bilden togs har stereon kommit upp på väggen där under tidskrifterna mellan fönstret och dörren...

Den där datahörnan vi installerade i köket då jag håller på att tömma arbetsrummet för att ge plats för att det ska fixas till Alice rum...den är jag inte riktigt nöjd med.

Laptop bordet är för modernt, så Jonas ska fixa till det gamla gamla bordet vi har i källaren, för att det ska smälta in...

Och anslagstavlans plats är ju inte den optimala men det enda stället den funkade på och ja, anslagstavla behövs för alla Kom-i-Håg och lappar.

Taa-Daa, ny bänkskiva alá svart!

När jag ändå var igång och slant med penslarna så ville jag ha en ny bänkskiva.

Det fick jag...

Nu är den gamla ekskivan ett minne blott.

Målad med Pekingsvart nr 321 Beckers inomhus väggfärg, lackad med interiörlack glans 10 för bänkskivor.

Blev såååååå bra!!

Nu blev köket ännu vitare och krispigare,...

Så, när jag ändå var på Colorama idag...

Då passade jag på att fråga hur matsalsmöbeln kan bli vitt så i förrådet står nu en liter Panelgrund.

:-)

Inget förarbete krävdes, i Panelgrund-färgen finns naturligt kvistlack så eken inte ska "blöda" igenom.

Sen är det bara tvätta, grunda och slutlacka med högglans vit.

vad trodde ni?

Att jag kunde låta bli den när allt allt annat fått en uppfräschning?

Jonas säger jag är missbrukare...Färgmissbrukare :-)

Ja just ja, jag målade om Julias stol också, uppfräschning, när jag ändå var i farten, den är nu också vit-vit-vit,

Så, det är vad jag har sysslat med i en vecka, förutom att vi även slängt in lite bad, lek, bull och kakbak och massa annat.

Nu kliar det i fingrarna att måla matmöblen men jag tror att det får vänta till efter semestern...

Kanske...

Kram Maja

Cooling

Coolingen Anton på besök.

Puh vilken värme. Herreguuuud vilken värme!

Sent i säng pga ett nytt projekt...

Efter lite förmiddagsbesök i färgaffären för mig och Alice så fick vi celebert herrbesök, och för all del dambesök, utan unge Herr Anton och hans mamma Maria.

Vi parkerade oss på baksidans altan med golfparaplyer som parasoll, intog veckans bakade bullar och godiskakor och kall melon.

Lilla Alice hon sov sig igenom besöket...

och Julia fick ta på sig ännu mera kläder, trots värmen, för trots all solkräm så bränner solen extremt idag.

Nu ska jag ta tag i hemmet och tvättmaskinerna.

kram Maja

Konversationer

Julia har ett nytt uttryck som kommer lite när som helst och jag blir lika full i skratt jämt.
- Ä du gajen ejjej??  (galen eller)

Igår när vi höll på att baka en massa goda godiskakor här hemma och allt var klart, då ville hon ha tillbaka sin napp som jag tagit.
- Vat äj min napp mamma?
- Den behöver inte du på dagarna.
- Joho du, ja behövej den i tusen veckej!

Oj då, tusen veckor, det är ju flera år.... :-)

Alice och jag var ju som ni vet hos sjukgymnasten igår, eller för att mera precicera det, hos Anna som är PhD Specialist Pediatrisk sjukgymnastik.
Nu få får ju Alice bara ligga på ena sidan av huvudet, ska skippa den spanska kudden som gjorde ingenting och fått gå tillbaka till kil-kudden, som hon inte alls uppskattar.
(Ni kan ju tänka er hur min natt har varit, hon har i-n-t-e uppskattat att ligga i den där "formen"...)

Hur som haver, Alice ligger på täcke på köksgolvet, i sin kil, och fäktar med armen så nappen far ut hela tiden...
J: - Mamma, sägej hennes doktoj att hon inte fåj jigga på jygg?
M: - Ja annars blir inte hennes huvud bra.
J: - Nähä...vajfö då?
M: - Om hon ligger fel kommer hennes huvud att växa olika.
J: - Men mammaaaaaa, hon jiggej ju inte stijj sej du väj, hon baja spottaj ut nappen.
M: - Det skulle ju du aldrig göra, säger jag med glimten i ögat. Spotta ut nappen , det gör ju inte du.
J: - Ibjand på natten göj ja de, då gömmej den sig heja tiden undej täcket, då hittaj ja den inte, då bjukaj du komma och hitta den åt mig mamma och så bjij de bja.


Julia har svårt att somna på kvällarna.
Det är värmen.
Vi har extremt varmt här uppe.
Vet inte om det är ett "sutteräng-hus" fel eller vad det beror på.
Med tanke på det nästintill obefintligt isolerade hus vi har är det konstigt att det blir som en kokugn här uppe på ovanplan, där alla sovrum ligger..
Hur som haver.
Igår var en sån kväll, när det varit åskvärme hela dagen och trots korsdrag hela dagen får vi inte ut den kvava luften.
Julia klättrar upp och ner i sin säng, kan inte komma till ro.
Lyssnar på godnattvisor och ber om sång.
Efter flera gånger av Här kommer Lilla Ludde, så tror jag hon ska somna.
Jonas och jag går i skyttetrafik och lägger henne i sängen igen, med bara ett svalt lakan som täcke.
Efter ca en timmas trafik mellan hennes sovrum och köket, där jag står och målar, och i vardagsrummet där Jonas läser, så säger J åt henne att:
- Du måste ha lite tålamod och ligga ner en stund så kommer du somna om en liten stund..
Det tar tre minuter, sen hör man tassande steg och hon hade sagt till Jonas.
- Pappa, ja hade visst inge tåjamod...
Han lägger henne.
Vi ligger och tittar på teve, klockan är halv tio.
Tassande steg.
Jag går.
- Julia, pappa sa ju att du måste ha lite tålamod, viskar jag och bär henne till sängen.
Då stryker hon mig över håret och säger.
- Men du mamma, de vaj så tjåkit att ha tåjamod, ja haj nog inte de....vijket fint håj du haj mamma, ja kan kjappa ditt håj om du vijj?
Till slut somnade hon, när jag lovade att ha dörren helt öppen och komma och titta till henne med jämna mellanrum så hon "slipper" hoppa ur sängen.....Då var klockan nästan tio.

Hon är rolig att prata med lilla Julia.
Det kommer kloka förklaringar, inte alltid helt logiska, men fullt rimliga.
Hon är så söt när Alice vaknar, då springer hon till spjälsängen och så hör man därinnefrån.
- Åh äj du vaken jijja Ajice, jijja du, haj du sovit gott.
Sen ropar hon:
- Mamma Ajice haj bjivit stöjje, då kan hon nog hoppa studsmaatta me mig, tjoj du de?

Att ha en treåring hemma är en upplevelse. På många sätt. Jag önskar att fler tog sig den tiden att faktikst vara det. Alla kan. Kan vi, kan dom flesta.
Denna tiden, dessa tre år, som nu kommer bli fler, är ingenting, absolut ingenting, jag ångrar eller vill byta mot något annat. Visst hade jag velat ha en ny soffa, kanske en egen liten bil, fått gården fixad och köket bytt.
Men herregud, jag har istället fått det bästa man kan få.
Tid med sina barn.
Tid att se dom växa upp, att utvecklas, att bli trygga och få kärlek.
Våran kärlek.
Alltid!
Älskar!

Kram Maja

BadFis

Hej!

Liten pluttkorv Alice nybadad på blanka eftermiddagen.

- Jag råkade fylla blöjan lite mycket, då fick det bli ett bad sa mamma.

- Fast det var ganska skönt.

- Men den där manicken du hela tiden kör upp i ansiktet på mig, vad är det?

/Alice

Rulla

Hej

Idag har mamma och jag varit hos sjukgymnast och specialisten Anna på sjukhuset.

Min nacke har blivit bättre men mitt huvud sämre.

SÅ nu gäller hårda tag oavsett hur mycket jag protesterar mot att bara ligga på ena sidan.

Eller så kunde mamma få låta mig somna på rygg eller mage och sen, utan att jag hinner tänka, får vända mig på sidan och lägga mig i kilen...

Ha, som om jag skulle gå på den lätta..haha.

Hur som haver, där ligger jag på magen i godan ro hos Anna och hon tittar och klämmer och antecknar och hepps, så har jag rullat runt.

Ja, jag blev lika förvånad själv som mamma blev.

Så, idag, 8 veckor och en dag så rullade jag runt, från mage till rygg.

Andra hållet är värre men känner jag mamam rätt så kommer vi nu ööööööva.

Kram, Alice

Skogstrollen

Igår eftermiddag efter målning och annat gav vi oss av i skogen för att leta skogens guld (jonas) och skogstroll. (jag och Julia)

Det här är ett litet skogstroll vi hittade :-)

Vi såg igelkottar (kottar) små små små pyttegrodor i mängder, en massa pinnar som blev trollspön och fick en förklaring varför vi inte såg några skogstroll, mer än Jonas.

Skogstrollen var hos sin mamma, och sov, sen åt dom frukost, och då åt dom ägg och nypnsoppa.

Ni ser stenen i marken där...

Hon hoppar höjdhopp.

Med spring i benen tar vi oss framåt.

- Men mamma...kom kojja häj, en massa myjoj.

Sen tog vi oss in på den lite förbjudna vägen upp mot en förfallen scoutstuga.

En enslig och förfallen är en underdrift.

Men det fanns en fin utomhusgrillplats och allemansrätt gäller väl?

En härlig utflykt som fick avsluta dagen och Jonas, jodå, han hittade faktikst en liten påse kantareller.

kram Maja