StorBror på besök och en röd liten gubbe.

En jordig liten hand.

Igår måndag och pappa Jonas var hemma från jobbet, eller han kom hem på fm, han var lite dålig.

Vädret var lite växlande men vi höll oss ute när vi kunde och busade inne när det blev för kallt.

Julia hittade sin första röda lilla gubbe...

Faktikst så fanns de för någon dag sedan en dubbelt så stor alldeles intill men helt plötsligt var den borta och det var ingen av oss, äter fåglar jordgubbar?

Hon vattnade våra dahlior som verkar växa och bli superfina, jag som inte trodde att dom skulle ta sig.

Framåt kvällen kom min StorBror Ricky på visit och skulle grilla.

Julia hade stått och spanat länge efter honom när han kom.

Satte upp handen mot pannan och när bilen dök upp tjoade hon:

- Nu kommej han, nu kommej Jicky!

Så fin i sin nya hatt!

Min ena Balkan-Bror :-)

Kvällens grill bjöd på hemmagjorda cévappe, vitlöksdressing och grönsallad med feta.

Det var tydligen uppskattat :-)

Kram Maja

Konsten att fånga ett leende.

Kram Maja

Slappt och skönt

Finaste Lilla Julia.

Kram Maja

Liten Bror och hans arm.

Liten Bror har titan i armen nu...

Äntligen är han hemma igen hos sin lilla Lotta efter åtta dagar på Skövde Lasarett.

Stackarn.

Hade vi haft lite mer okoplicerat att ta oss dit jag och tjejerna hade vi defenitivt dykt upp där med hemmakokat kaffe och nybakade kakor, som sig bör.

Nu fick vi istället "besöka" han via telefonsamtal.

Vad hände med LitenBror då?

Han skulle tävlia racing.

Supermoto SM på Örebro Motorstadion.

Ja jag vet, båda brorarna håller på, det sägs att vi syskon har tunga gasfötter men i brödernas fall är det nog reglaget på styret som alltid ska i bott...

Hur som haver, nu ska vi se om jag får detta rätt...

Han hann köra fyra träningsrundor, innan loppet och skulle fresta med ett hopp.

(Han kör alltså ingen landsvägshoj)

- Varför skulle du ta hoppet? undrade jag.

- Jamen, det fanns ju där, då måste man ju prova...

Hoppet tog han, men landade fel, fick med sig hojjen en bit och slängdes sedan av och inrullandes i en skyddsvall.

Hojjen hel, LitenBror trasig.

Hua!

Skiter väl i hojjen!

Ambulans och sjukvårdare framme supersnabbt, Bror tillbaka till Skövde.

Armen av i komplicerat brott.

Vid biceps.

Skinnstället fick klippas av.

I fredags, alltså 6 dagar senare fick han äntligen operation och den tog 3,5 timma.

När jag ringde han i lördagsmorse var han hög på morfin :-)

Först idag måndag blev han utskriven runt lunchtid och fick äntligen komma hem!

Nu har han ett helt litet skrotupplag av titanplattor och skruvar i armen men jag får väl hålla med om hans något bissarra uttalande:

- Håll med om att det smäller högre att jag bröt armen under racing än om jag snubblat i källartrappen.

Benägen att hålla med men jag säger som jag alltid gjort till båda bröderna.

-Jag vill inte veta när ni åker iväg och kör, men hör gärna av er när ni kommer hem igen.

(Båda kör på bana)

Och vad gäller LitenBror, som jag sa, jag är ohyggligt glad att det var han själv, och inte någon annan, som ringde mig från sjukhusbädden i söndags, och att det "bara" var armen som gått av...

Eller som Julia sa när jag berättade att morbrors arm brutits men att doktorn kunde laga den.

- Äsch mamma, de äj inga pjobjem, de jöj inget...ska vi hoppa stussmatta?

Barn har en förmåga att se lätt på tillvaron.

Kram Maja

Olyvkan varit framme....

Är glad för alla skydd han kör med!!

En benbrott...ett ganska brutalt sådant.

En väldig massa skrot i armen.

Nyopererad och tydligen har man inte gips när man blir skruvad.

Men armen är ju ett enda stort blåmärke och svullen.

Bilderna är tagna av Bror, Lotta och Dick.

Snodda av mig.

/Maja

-Lilla Ungen

Morgonmys idag.

Julia säger Lilla Ungen till Alice.

- Jijja Ungen.

- Jiggej du häj jijja ungen.

- åh så söt hon äj jijja ungen.

Kram Maja

Trädgårdsmästaren Julia

Såklart man hjälper pappa Jonas med att klippa gräset...

Speciellt kring träd där det är lite trixigt.

- Hm, fasen, kan man flytta på trädet så jag kommer intill tro..?

- Hm, trixigt värre...

- Attans, nu har den stannat oxå.

/Julia

Sommarens Första Dopp i Sjön

-Äj den kjaj nu...Ja äj jedo!

Söndag.

Vi trodde att det skulle vara lite mer vindstilla och varmare när vi gjorde Sommarens första Dopp i sjön men har man lovat så har man och Julia ville testa nya baddräkten.

Badring hade vi men förra årets armringar hade vi kastat och glömt köpa nya men grannen Cia hade sagt att hon hade flera stycken sedan Jesper och Sofia och med kavata steg trippade Julia över dit där Cia stod i trädgården.

- Haj du sånna ajmjingaj tijj mig Cia?

Åh som hon längtat efter detta!!

Att bada i sjön nere vid stranden.

Små barnsben tål hur kalla bad som helst.

Pappa Jonas var den som fick agera badvakt och sällskap igår då jag satt på stranden och småfrös och ammade den lilla...

Julia var överlycklig för hon simmade, något hon tjoade över hela stranden.

Men sen, efter en kvart i vattnet var hon blå och stelfrusen och darrade som ett asplöv och det krävdes tre handdukar och en bulle, att få upp värmen på henne.

Torka Torka...

Och lite axel massage.

Efter sjödoppet tog vi oss på en promenad bland villaområdet ovanför oss för att få lite inspiration till våra blomsterbänkar framför altanen där jag fick dra upp dom fina murgrönor vi köpte fina och dyra förra året.

Dom har varken klarat vinterkylan eller råddjuren.

Ett stopp på lekparken blev det såklart.

Pappa Jonas

Och gunga i stora gungan, sen fick hon sätta fart på både Jonas och mig.

Trötta efter badoch lekplats och lite fler blomsterideér i huvudet så gick vi hem och fixade lätt lunch.

Kram Maja

Utomhus

Här ligger jag och små-filurar lite i syrrans gamla klänning i mjukaste plysch...

Men herreguuuuud så tröttsamt det är att vara ute i friska luften hela dagarna.

Små pyttefötter, och tårna pekar rakt upp, så gjorde Julia också :-)

Julia ska promt ta på sig sina skor själv...

- Va, vadå?

Superduktig på att få i dom där smala remmarna i den lilla lilla öglan.

/Maja

Leende

Ja, hon ler.
Alice ler.
Vi misstänkte det för dryga veckan sedan men tänkte det var magknip.
Men nu finns inga tvivel.
Hon ler när man pratar med henne, när man pussar henne i halsgropen och när man "plingar" hennes bagnleksak getingen...
Hon är nu 5,5 vecka, är det tidigt för en massa leenden?
Fast, utvecklingsmässigt kan hon vara 7,5, jag säger inte att hon är det, jag säger att det kan vara så om vi ska lyssna på Bvc personalen.
Undrar när Julia log.....får kolla upp det.
Det är tur att bloggen är väldokumenterad för jag kan avslöja att vi ofta själva letar upp saker för att veta när var och hur.

Hur som haver, våran lilla tjej ler mot oss och det får hela hjärtat att smälta till en degklump full av villkorslös kärlek.

Volim Te
/Maja

Uppskattning

Jag stod ute och målade förvaringsbänken.
Julia stod som en peppande support intill.
- Så undejbajt de bjij näj du måjaj mamma. Åh så undejbajt!

/Maja

Så har det skett.

Geting Ursling!

Så har det skett.

Julia har fått sitt första getingstick, i foten.

Någon gång ska det ju ske men död åt den som skadar mina barn!

Maja

När solen skiner är vi alltid ute

Så kom den till slt.

Den härliga solen igår.

Och ut gick vi fort som ögat.

Julia skulle ta på sig sina skor själv som alltid, hon brukar fråga:

- Äj de häj jätt?

Ang vilken fot...

Igår var det inte rätt så jag sa att testa att ta skorna på den andra foten.

Tydligen orkade hon inte det för jag fick svaret:

- Nä, de häj ÄJ jätt, de bjij pejfekt ejje huj?

- Självklart, tycker du det så...

Ni ser, man anar att det är clownfötter, en åt var håll...

Vi hoppade massa studsmatta och blåste bubblor, det var superroligt för vi fick iväg så många hela tiden att hela himmlen blev full.

Detta med att vilja döda alla småkryp har dock inte minskat.

Igår hittade hon en halvdöd fluga på sitt vita bord.

Och med något lystet i blicken fick hon fart i benen.

- Måtte hämta fjujsmäjjan...

Och så sprang hon och hämtade den.

- Måte dööööööda fjugan!

Och så slog hon.

- Ha, däj fick ja dij!!

- Schas sa ja, schas!

Jag lovar, jag är aldrig så barbarisk i mitt flugfä-dödande och inte inför barnen men tydligen snappas det upp iallafall.

Vattenpölar är skojsigt, det vet vi...

Det tyckte ju jag med och det tycker jag säkert ännu om jag hade testat.

Det blev en stor vattenpöl när jag torkade av borden på altanen och vipps var Fröken Plask Barfota framme.

- Pjassssk mamma. Vet du mamma, dä äj supej svåt att jåta bji att pjaska i pöjajna.

- Ja tyckej de äj så jojit!

Pappa Jonas kom hem och då smet jag en timma efter att ha tankat Alice full, till Kvantum för veckohandlingen men det var tydligen fler som tänkt samma sak.

Ovan ser ni den nya baddräkt jag köpte åt Julia.

Rena Fyndet för 51 kronor.

Fin färg, bra kvalite och inte prinsessig eller Hello Kittig någonstans.

Den ska hon få i paket idag, mycket roligare, tillsammans med gatukritor så hon kan måla lite på våran stenmur medan jag målar en bänk som Jonas snickrat.

(ni minns den L-formade jag beställde...)

Jonas står ju just nu och monterar bänkskivor och konsoller i mitt och barnens hobbyrum, jag har rumsterat om i blomlådor och dragit ogräs och barnen, ja dom sover...

Kram Maja

Torsdag i regnet.

Vilket trist väder vi hade hos oss igår, men vi bjöd in rara grannen Cia på fika på eftermddagen så vi fick lite roligt sällskap.
Alice sov som en stock i hennes famn medan Julia stojjade runt och busade som sig bör efter att ha tryckt i sig fyra stycken chokladkex.
Sova ute kunde hon iallafall göra på vilan, fick stå under tak i vagnen och somnade gott medan medan regnet smattrade mot regnskyddet.
När Cia gick smet busungen ut barfota och hoppade i alla vattenpölar och på studsmattan så håret krullade sig och hon var både lerig och lycklig :-)
Härlig kombo som gjorde att hon bars direkt in i badbaljan för värme och skrubb.

Nattningen mol allena utan Jonas hemma gick över förväntan.
Julia fick tyvär utstå att vi blev avbrutna i sagoberättandet två gånger då Alice, som jag ändå tankat full i förebyggande syfte, just för att "slippa" bli avbrutna, för Julias skull, men hon tappade istället nappen och tyckte inte alls om läget.
Till slut kunde jag avsluta sagoläsandet och omstoppandet så Julia fick mig för sig själv lite.
Dock kom hon smygande två gånger så jag fick bära tillbaka henne men klockan åtta hade hon somnat och nu med nattens facit i hand kan jag meddela att nej, hon har inte vaknat en enda gång.
Eller, hon vaknade när jag gick in kl tre och la på henne det tjockare täcket men somnade om efter lite vaggsång....
Sen kom hon smygande vid sju och fick komma och lägga sig i min säng.
- Mamma, ja äjskaj dig, kan vi kjamas jite?
Och så låg jag där med hennes knubbiga armar om halsen, ihoptryckt med pricken och snutten tills hon tröttnade på att snooza och ville vi skulle göra frukost.

Fredag och ännu verkar inte vädret ha bestämt sig för om det ska regna eller om molnen ska skingras så vi får väl se om det blir geggamojja-hopp eller solskenshopp i eftermiddag.

Kram Maja