Att göra sig en älg

 

Vi gick lös med pennor och papper, ritade av händer, klippte fel, fick göra om, ritade av foten, det blev ju huvudet, klistrade, klistrade lite till, och så började pyntet.

Trots överdåd av kritor, färger, tusch och glitterpennor (som inte ville funka dock) så ville fröken ha en enkel älg med inte så mycket utsmyckning.

Men en silverstjärna på varje horn fick han iallafall.

Lätt roligt pynt.

 

/Maja

 

Att ha näst sista Skogsknytte

 

Åh vi hade ju Skogsknytte igår.

Den näst sista...

Sen får vi frestyla och gå ut ändå såklart.

Regnet drippade ner men vi klarade oss utan den stora skuren och trots Röd dag en lördag så kom det nio barn med föräldrar och letade nyckelpigebarn, hittade fotspår bland löven och sedan deras bon och sedan själva djuret...

Björn, Älg, Igelkott och Ekorre.

Ja...nu var det ju inte det riktiga djuret utan smarta Stina hade såklart printat ut fotspåren, laminerat, och lagt ut så alla fick följa....

Och så sång och mera sång och ännu mera lek och bus och fika under tältet och prat och skratt och lite kylande fötter och geggamojjiga ben och allt det där som härliga Skogsmulle är och ska vara.

Och Julias fina vänner Adam, My och Maja var ju såklart där, My lilla My som tycker så mycket om Julia säger hon, som tycker att Julia är hennes bästa bästa vän och den där oskyldiga kärleken dom där två emellan är så ömsesidig och så charmen lilla Maja...

Dom där ögonen som bara tittar och rufset :-)

Adam....Julias kärlek.

Dom håller hand, och Julia fick en fin smart förstoringsburk med skruvlock utav honom för han hade två och så gav dom varandra pussar där på stigen när vi gick mot bilarna.

Sött det där.

 

Sen for vi hem och klev ur underställen och duschade av oss skogen och klädde oss för Allhelgona lördag och film myste och lagade middag och sen satt jag med kalendern i ena handen och mobilen i den andra med Julia, My och Majas mamma, på sms för att planera in lekdater och det min själ var inte det lättaste med upptagna dagar och denna veckans planer som gör att först på torsdag kan vi andas ut en smula och ladda in för helgens övernattningsbesök som kommer på fredag.

Man ska känna att man lever!

Men två lekdagar fick vi till

och bilderna, dom har jag ärligt knyckt från Julia :-)

 

kram Maja

Att faschineras utav siffror och bokstäver

 

Det rullar många tankar i huvudet på vår fyraåring.

Och en massa siffror.

Allt tänks i siffror.

Hon räknar på fingrarna, lägger till, drar ifrån och räknar igen.

Hon frågar och resonerar.

Nu är det mycket om hur gamla vi är.

Att Alice är ett och ett halvt, att hon är fyra men sen blir hon fem sex och sju och sen blir hon lika stor som mig, 38 och sen lika stor som pappa som är 33, för i Julias värld är pappa J större än mig i siffror.

Och det blir svårt det där att förklara på hennes återkommande fråga.

Vem kommer först.

- Kom pappa först eller du mamma?

- Ja, jag kom ju före pappa för jag är äldre än pappa men pappa kommer ju före mamma när du menar med siffran för 33 är mindre än 38..

- Så pappa kom ut först då?

- Näää......

Och så frågar hon samma saker igen och igen.

Ålder siffror och vägskyltar.

Vad olika kombinationer blir.

Och bokstäver.

Vill veta vad det står och varför.

Och hon kan uppskattningsvis skriva halva alfabetet men kan säga vilka bokstäver de flesta är men har svårt att få till formen.

Så då får man förklara.

- D...ett rakt streck neråt och en tjock mage.

- G....G kan jag inte mamma...fast....det är ju som ett C med ett litet streck uppåt väl?

 

Idag har fantastin flödat på henne och jag skulle vilja skriva ner varenda ord, stavelse och uttryck som hon gör, säger eller visar, men det är så mycket och jag skulle behöva en diktafon.

 

Nu tar jag natt...imorgon tar jag båda barnen till badhuset.

Yeah!

/Maja

Att vara mammas flicka

- mamma jag har fixat fika till oss dom vi kan ha i hobbyrummet, säger Julia.
Jag tog tallrikar som matchar, den stora gula med den lilla gula, den är till dig, för du får tomat, salami, paprika och bönor, för du tycker om det...
Min stora tallrik med blått hör ju ihop med den här lilla lilla och jag tog svamp och ananas för du gillar ju inte svamp...
Så där ja, då kan vi gå ner men du går bära tror jag och du måste lova att gå försiktigt i trappan...

Ja, min dotter är det, matchar tallrikar och allt...
/ Maja

Att värma hjärtat med kärlek

Julia och jag smyger ensamma i köket med frukosten denna ruggiga lördags morgon.
Vi ska till Skogsknytte och rusa runt i skogen.
- mamma, jag älskar dig... Om jag pussar i din hand och så lägger du den handen på ditt hjärta, då blir det kärlek där som hamnar i hela hela kroppen och då blir det alldeles varmt av kärlek..

Hon är klok mitt lilla hjärta, och morgonvarm gosig..
Kram Maja

Att ha lite älvor omkring sig

 

Älvavingarna låg kvar i vardagsrummet under kvällen.

Och vi myste där inne och Alice gick och plockade upp vingarna och stretade med dom ett tag, kom fram och visade med tydliga anvisningar och läten att dom där vingarna, dom ville hon prova.

Och så gick hon där, flaxade med trollspöet och sprang omkring, snurrade runt, ramlade av yrsel, dansade runt, armarna i luften och vift vift med spöet.

En liten liten Älva medan mörkret gick från dovt till knallsvart och vi gick runt och tände upp lampor i huset och la in mer ved på brasan och förberedde för en kväll utan pappa J som var på möte.

Murriga burriga torsdag.

 

Maja

 

Att lära sig

 

Hon vill äta själv nu, våran lilla Thore Skogman kopia.

- Ska jag hjälpa dig Alice?

Det följs alltid av ett bestämt -Nä!

Och så äter hon själv, oftast med bestick, men även med händerna, beroende på val av mat.

 

Men hon är glad den där Alice.

Väldans glad.

Och busig.

Och testar.

Om jag tillrättavisar henne tittar hon på mig med glittrande ögon och bestämd mun.

- Nä..

Och så springer hon, på snabba små ben som trumpinnar mot golven.

Och så har hon börjar nynna.

Hon kan sitta och nynna, eller ligga och nynna, lite för sig själv.

Lite na-na-na-na och så lite hummande.

Och på Imse Vimse hänger hon med med armar och händer och ugglan i trädsången han Hoar och Hoar..

Men vill hon inte sjunga, då går hon fram och håller för munnen på vederbörande.

Japp, man kan förmedla sitt budskap även utan ord.

 

Maja

Att njuta godsaker från Östgötta-trakten

 

Åh jag har ju glömt.

När Therese och Oskar var här hade dom ju med sig en stor påse full med godsaker åt oss.

Sådana där läckerheter, närproducerat från Brunneby.

Alldeles nära min gamla barndomshåla.

Vi brukade cykla dit..

Nu kom hon alltså med en påse full av Rabarbersaft och mouserad fläder och sån där ypperligt god apelsinmarmelad i konsistens som jag kan äta direkt ur burken...

Hallonsylt till åannkakor och goda goda små knäckebröd.

Dessutom smaksatt honung.

Åh om ni visste vilken sucker för honung jag är.

Helst ska den vara så där stenhård så jag måste karva med en sked för att få mig en tugga, och jag har det i te, eller äter det ur burken...

Och den här var smaksatt med citron och hjälp vad det var gott.

Och igår så bakade jag biscotti med detta som smaktillsats.

Mummelimumma.

 

/Maja

Att upptäcka en överaskning

 

Elden sprakar även denna ruggiga torsdag och halsen tjocknar vidare på mamman.

Så idag väntande något spännande för Julia...

Redan vid frukosten hade vi pratat om det, att det kändes i luften, att något mystiskt skulle ske...

 

Det mystiska riggades utav mamman när Alice vilade och Julia pysslade med dockorna i sitt rum...

 

Men sen....vi var tvugna att ta på oss våra älv-vingar och trollspön...

 

Och snurra runt i piruetter och snirkla runt med spöna.

Flaxa runt i alla rum för att se om något mystiskt hade skett just där...

 

Och jo, även mammam fick ha älva-vingar och piruetta sig runt där i köket.

 

Och när vi kommit så långt som till vardagsrummet, så skedde det.

Där, där stod ju något som inte brukar stå där..

 

....och därilåg något inslaget

 

och ganska stort så man fick öppna taket

 

ett paket...Från?

 

På lappen stod det:

Kramar från Tingeling

 

Tingeling tingeling....

I paketet låg filmen, om när Tingeling föddes.

 

 

Inte nog med att Tingeling flugit runt här och pysslat med spännande paket och mystiska föremål så stod det en bricka full med godsaker och varm choklad där och väntade..

 

En betagen Julia som knappt var kontaktbar när filmen visades

 

Och filmen, ja den var lika bra som den vi såg på bion.

Så där så man blir lite rysig i själen för den är fin och bra och spännande och finurlig och snäll och rar och familjemysig på en och samma gång.

 

- Mamma, tänk att Tingeling har varit här, sa Julia.

Tänk att hon visste att jag önskade det.

Såg du henne mamma?

 

Och det gjorde jag ju inte...

Ibland får ju mammor Tingelinga sig lite.

Kram Maja

 

Ps, för släktens vetskap så är alla Tingeling filmerna inköpta och ligger nu väl gömda i presentlådan för ruggiga dagar eller bara när man behöver det som bäst..eller som julklapp eller kalaspresent.

Och en present är ju inte bara en present, en present blir ju bättre om den följs av lite spänning och mystiskt letande...

Dom uppskattas oftast mer då.

Att få hit vänner

 

Mamman vaknade med samma ömmande hals och energinivå på noll pga lika mycket krokighet i hälsan som av vakna timmar under natten.

Men vi inväntade vännerna Maja My och Julia för några timmars lek.

Under flera timmar så lekte dom Dora, efter lite diskussion om vem som skulle vara Dora och vem som skulle vara Boots så enades dom om enhälligt att dom båda kunde vara Dora.

Storasyster Dora och lillasyster Dora.

Dom letade Gömma Nyckeln som i dettta fallet var virkade ägg och bakelser, det ritades skattkartor och byggdes med både smålegot och stor legot.

Vi fikade på måndagens bakade bullar och mamma Mu gräddade våfflor till den sena lunchen.

Mamma Julia gav sig den på att få ihop lill-Julias alla duplo-set, utan bilder.

Och det är många hon har, Sjukhuset, Zooaffären, campingfamiljen, Nalle Puh, ondgården, Cirkusen och villan...

Det lästes sagor med samlad tropp inne i soffan och Alice ville mysa nära med lilla Maja.

Gosa panna mot panna med nakenfisen.

Det är fint det där.

Trots att dom inte alltid är överens så enas dom, och hjälps åt, och är väldigt trygga med varandra.

Dom där fyra små pluttarna.

Och kaninen..jodå, den tillbringade den mesta tiden i lilla Majas famn, igår med.

 

Kram Maja

Att vara Alice

 

Att vara Alice är lätt.

Vi förstår ju vad hon säger och menar med sina ord, läten, grymtande och kroppsspråk.

Hon förstår dessutom det mesta vi säger och ber henne om.

Hon kan peka ut dom flesta kroppsdelar.

Hon kan hur dom vanligaste bondgårdsdjuren låter och vilka dom är.

Hon kramas med dom mest fantastiska armarna runt halsen och älskar, älskar att borsta tänderna och bada.

Jag är lite nervös över nästa veckas besök hos tandläkaren med Julia.

Alice kommer löpa amok när hon ser alla tandborstar.

Grymta så där och springa runt och steppa med fötterna.

Vara så där Alice.

Så där innerlig.

 

Idag har Alice levt rövare i schäslongen.

Eller rövare.

Hon lekte nog mer herren på täppan och skulle kolla modighetsgraden på sig själv.

Den var hög.

Ja schäslongen också.

Hon damp ner och tog emot sig med huvudet innan jag med Lucky Looks hastighet fick fatt i henne.

Herregud vad den ungen är snabb.

Stor bula men annars inget.

Sjukvårdsupplysningen påpekade dock att vi ska hålla koll på henne varje halvtimma inatt.

Helst väcka henne.

Varje halvtimma.

För att se.

Gissa vem som kommer vara krokig imorgon.

Misch.

Älskade Unge.

Glada fis.

Och när hon skrattar vänner, ja då känns det i hela kroppen.

Den där Tore Skogman gluggen liksom bara kluckar och guppar.

Och det, det är kärlek rakt igenom.

 

/Maja