onsdag 14 november 2012

Att göra City och besöka vänner

 
Kusin Jens i allvarlig pose...eller så blev han bara trött av energiska Alice :-)
 
Toddelo denna onsdag!
Imåndags for ju jag och tjejerna med bussen til stora staden och mötte upp pappa J för bankmöte efter att jag Julia och Alice passade på att fynda upp mitt presentkort på ZARA jag fick av dom på morsdag.
Mina tjejer är fantastiska, men det har jag sagt förr.
Dom sitter i vagnen, trots att Julia är lite lång nu är det tryggast att inne i stan ha henne där när vi ska passera spårvagnsspår och bussar som korsar varandra i en salig röra.
Tror hon tyckte detsamma även om hon fick sitta på eget säte på bussen.
Inne i affärer kommer fröken med "Goda råd" och säger att allt är så fint, att skyltdockorna är söta men konstiga och att det finns såååååå mycket att titta på.
På banken satt Julia som ett tyst litet ljus och spelade alfabetståget på min telefon och Alice åt kex och gick runt och spanade in vad våran bankman Andreas hade i stt rum för roliga saker man kan dra i....

 
Efter bankmötet var vi bjudna på fika på min kusin Jens, och hans Emma, företag som ligger i city.
Dom hade även sina två hundar på kontoret..
Alice löpte helt amok.
Himmel vadhon lubbade runt, och pekade på hundarna så att alla, alla skulle förstå att dom fanns, och så skulle hon undersöka allt och så en sväng till hundarna igen och mer eller mindre vrålade ut sin lycka att få se hundar och klappa dom.
 

 
Så här stilla satt hon i si så där fem sekunder....

 
Att få en skrap bild på dom där två var näst intill en omöjlighet

 
Rara Emma hade ju ordnat med kritor och block och tejpade stora pappers ark på golvet så dom kunde rita stort!

 
Så av Julia såg vi inte så mycket mer än en rygg och ibland lite mer när hon satt en kort stund för fika innan hon ville måla igen..

 
Emma, smart krit och block fixare

 
Alice var nästan lika mycket på golvet som på väggarna och i taket denna kväll.
Kanske kompenserade upp allt sitt lung hon visat i några timmar före.

 
Det mesta vi såg av Julia....
När klockan var strax efter sju var det dags att tänka på hemåkningen och Alice, genomsvett och högröd i ansiktet, och trött Julia slocknade efter fem minuters körning :-)
 
Det var härligt att träffa kusin och Emma igen, det var ett tag sedan sist men snart blir det träff igen....och igen :-)
 
kram Maja

måndag 12 november 2012

Att vara på väg

Jodå vi kom med bussen, vi sitter på den nu men det höll på att gå lite galet minsann.
Lilla bussen från oss var försenad med fem minuter vilket drog ner våran marginal till nästa buss vi skulle med till två minuter.
Ombord på vår lilla buss frågar jag snällt om chauffören kan ringa den stora bussen vi måste med och be honom vänta någon minut på oss.
Det ville han inte.
Vi skulle hinna.
Han skulle köra på tre minuter.
Konstigt då turen alltid tar ca sju...
Det gjorde den även idag och när vi går av börjar stora bussen vi ska med åka.
Jag kan inte springa så fort med dubbelvagn och Julia i handen men jag börjar vinka och veva och ropa stopp och jodå två av resenärerna på bussen uppfattar det men väljer att göra noll, trots att vi springer, viftar och ropar.
En dam förbarmar sig och mer eller mindre ställer sig mitt i vägen framför bussen så chauffören uppmärksammar oss.
Det var snällt och han stannar och släppte ombord oss och jag ropar TACK TACK!!! Och ler brett.
Så, tack vare en gammal tant är vi ombord.
Inte tack vare ohjälpsamma människor som såg oss men valde att inget göra..
Visar inte det lite av hur samhället är idag.
Se saker men välja att vända bort blicken.
Vid tangenterna/ lite surkartskärring

Att ha haft helg









 
Helgen blev helt olik vad som tänkts.
Det planerades in att Norrköpingsfamiljen skulle komma på lördagen istället men då kom dom i magsjuka och fick stanna kvar på sin plats i Göteborg.
Båda tjejerna var piggelinare och smaskade vispad grädde från visparna eftersom den där kladdkakan Julia bakade inte kunde gå till spillo, såklart.
vem låter en god dumle kladdkaka gå till spillo?
Ingen.
Men utan Östgötska toner blev vi ju inte som tur var för farfar, Gunilla och en drös med kompisar till dom hade tillbringat natten på Hotell Post i göteborg och gjorde visit hos oss allihopa.
Det var roligt!
Fars dag var det visst också....
Jaha, så var den helgen till ända och jag hade ännu mera Alice och Julia kramar i kroppen.
 
Julia, våran stora ordentliga tjej som vid frukosten förmanade pappa J.
- App app app, pappa, kata så du inte skär dig med kniven, du vet hur det gick förra gången.
och så "hötte" hon med pekfingret i luften åt honom.
- Förra gången?
- Mmmmm, då fick du ta plåster, kommer du inte ihåg det?
Ännu en förmanade blick...
- Menar du när pappa sågade sig i fingret Julia?
- Just det.
 
- Varför säger man att man är i himlen när man är död, det är man ju inte, heller hur?
Man är ju nergrävd i jorden, eller hur?
Det är ju bara skinnet som åker upp till himlen, men inte skellettet, och i skellettet sitter ju tänderna, så dom är ju också nergrävda i jorden.
- Ja, men man brukar ju säga att själen och det man har i hjärtat bukar åka upp till himlen när man är död och nergrävd.
- Jaaa, men inte kroppen, för den är nergrävd, så är det ju.
 
Mmmm, många funderingar i Julia-hjärnan...
Kram Maja

Att ha en sjukdag






 
Det är inte ofta det händer att Julia har feber men när hon har det så är den ofta hög.
Så också i fredags.
39 grader och slö efter torsdagskvällen kräk informerades Norrköpingsfamiljen som skulle komma och bo här och besöket avstyrdes.
Julia tillbringade nästan hela dagen nerbäddad antingen i min säng eller i soffan framför Tingeling och Ringaren i Notredam som plockades fram ur "överaskningslådan".
Alice påverkades lite av Julias trötthet och ville mest vara i famnen hela dagen eller bli buren, vilket Julia också ville när hon väl var uppe ur liggande position.
Lite mat kunde jag truga i henne men inte ens fika ville hon ha när jag dukade upp inne i vardagsrummet...
En väldigt udda fredag måste jag säga.
Men på kvällen mådde hon lite bättre, då var det mamma Mu som kände av frusenhet och halsont.
 
Fredagen avslutades med godispåse och hyrfilm och nerbäddad under pläden i schäslongen :-)
Kram Maja

fredag 9 november 2012

Att utnyttja dom små stunderna då och då

 
För några veckor sedan botaniserade jag ju hos Yvonne i Tygaffären i mina gamla krokar
Och efter att jag mätt båda barnen ur alla vinklar och vrår, där Julia var mer behjälplig och Alice mera av den iväg-springade sorten så blev det till slut lite sytt.

 
Så när jag har kunnat ta fem minuter hit och dit har jag konstruerat mönster, klippt, nålat och tänkt så hjärnan brunnit upp.
Jag vill göra singoalla modell på pyjamasjackorna och då med raglanärm, något jag aldrig ritat och att kontruera raglanärm efter intruktioner var tusan tidskrävande.
Nu kan jag det.
Och tjejerna passar båda jätte jätte bra i just raglan-modeller.

 
Så det blev två härligt lila pyjamasar åt dom båda, med puffärm vid ärmsluten och bensluten.
Jag la inte ner en massa tid på att sy dekorsömmar vid ärmslut och halsmudd, det får bli på klänningarna sedan.

 
Tyget, milda himmel, vilken kvalite!
Jag är kräsen.
Jättekräsen med tyg.
Alla dess tyger köpte jag hos Yvonne
Jag köpte det lila och det cerisa.
Kraftig kvalitetstrikå som tål alla dom tvättar jag kräver på pyjamasar.

 
Av det stickade svartvita blev det värmande tights åt dom båda som använts massor.
Lite synd så noppade sig tyget efter första tvätten men som underställstights är dom perfekta och Julia älskar sina "zebra-tights".

 
Till alla tjejernas tights jag syr (många!) har jag gjort mönstret efter några som sitter bra av köpe-tightsen.

 
Alice fick ett par nya av detta tyget vi köpte förra året och som jag hade en stuvbit kvar av bland hyllorna....
Lilla Elsa har ju fått Alice urväxta :-)


 
Av det cerisa blev det som sagt två likadana singoalla pyjamasar till dom med mycket rörelsevidd.
Kunde nog justerat det lite men dom växer ju :-)

 
Så man kan klappa händerna till Bamse

 
Och stuffa i soffan

 
Eller bli lite lite ängslig när Stora draken kom...

 
En febrig Julia som hittils idag mest tillbringat dagen nerbäddad i min säng, eller nerbäddad i schäslongen framför film.

 
Men först det obligatoriska syskonmyset

 
Som ibland går lite överstyr..
En vill kramas, en vill pussas...
 
Jag har högar med tillklippta mönsterdelar där nere, tom något åt mig själv, men det tar sin tid ibland.
 
Vid symaskinen / Maja

Att ha gjort torsdag

 
Att ha gjort torsdag.
Och vad gjorde vi?






 
Vi städade och tillbringade timmar i hobbyrummet och sydde klart pyjamasar, pärlade plattor, ritade, limmade, målade och lekte med ladugårdsdjuren som snart förvandlas till guldguld.
Vi bakade kladdkaka med dumle inför dagens ankommande gästers dessert och vi gjorde slut på sköljsmedel pga åtta maskiners tvätt...
 
Vi passade också på att torka köksgolvet då Julia strax före kvällsmaten kräktes ut allt hon ätit under torsdagen och sen var som en mjuk spagetti i kroppen pch begynnande feber.
 
Inatt sov hon i min säng, det händer oftast bara när hon är lite orolig i kroppen.
Hon sa att hon frös när vi vaknade, Julia fryser väldigt sällan, nästan aldrig.
Så tända brasa och tempen visade på nästan 39.
Dagens ankommande gäster informerades och nu är det inställt.
Här står jag i köket, med en väldig massa nötfärs som ska bli pannbiff alá maja..
Och en varm unge med konstiga utslag i ansiktet och på ryggen..
Måste googla...
En klocka plingar om scharlakansfeber....hur ser det ut?
Google google...
 
Idag tar vi fredag och jag ska visa lite av vad som blev av alla tyger..
kram Maja

torsdag 8 november 2012

Att skaffat nytt drömhus

 
Välkomna!
 
Nytt drömhus?
Ja, men inte åt oss utan detta är Tomtens klapp till Julia.
Ett helt fantastiskt dockhus i tre våningar.
Det är gigantiskt kan jag lova och underbart fint.
Jag budade hem det på Tradera för ex antal hundralappar och vi hämtade det i Borås.
 
 
Det finns en sidobyggnad som har en takterass

 
Framsidan är öppningsbar vilken hjälper mot klåfingriga Alice fingrar.

 
Taket kan man också vika upp och där inne rymms två rum till..

 
Skalan är 1:12 så möblerna från mitt gamla dockhus är något minimala men jag har fyndat och letat några som passar till huset....

 
Just nu göms dockhuset under täcken inne i gillestugan...och vi kommer få möblera om inne i Julias rum för att få plats men vad gör väl det, hon kommer älska det!
 
/Maja