Jodå vi kom med bussen, vi sitter på den nu men det höll på att gå lite galet minsann.
Lilla bussen från oss var försenad med fem minuter vilket drog ner våran marginal till nästa buss vi skulle med till två minuter.
Ombord på vår lilla buss frågar jag snällt om chauffören kan ringa den stora bussen vi måste med och be honom vänta någon minut på oss.
Det ville han inte.
Vi skulle hinna.
Han skulle köra på tre minuter.
Konstigt då turen alltid tar ca sju...
Det gjorde den även idag och när vi går av börjar stora bussen vi ska med åka.
Jag kan inte springa så fort med dubbelvagn och Julia i handen men jag börjar vinka och veva och ropa stopp och jodå två av resenärerna på bussen uppfattar det men väljer att göra noll, trots att vi springer, viftar och ropar.
En dam förbarmar sig och mer eller mindre ställer sig mitt i vägen framför bussen så chauffören uppmärksammar oss.
Det var snällt och han stannar och släppte ombord oss och jag ropar TACK TACK!!! Och ler brett.
Så, tack vare en gammal tant är vi ombord.
Inte tack vare ohjälpsamma människor som såg oss men valde att inget göra..
Visar inte det lite av hur samhället är idag.
Se saker men välja att vända bort blicken.
Vid tangenterna/ lite surkartskärring
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar