NÄR MAN BLIR LITE STÖRRE

I halva munderingen av det som låg i dom rosa fina paketen....

(klänningen jag köpt måste bytas till större storlek, annars hade vi haft en komplett Elsa här idag kan jag intyga)

Det har längtats efter den här dagen när hon skulle bli lite större.

Lite större och närmare storasyster och start i skolan.

Att bli fyra.

Inte riktigt en hel hand men nästan.

Men att bli fyra medförde lite andra tankar hos Alice,

Tankar om det där som alla tjatar om.

Det där om att när man blir fyra måste man sluta med napp.

Så idag har fröken ihärdigt sultat och snuttat.

Som att det var livets sista dag men den där snutte-pluppen.

Trots att jag lovat och bedyrat att jag tvingar henne inte.

Oavsett vad andra säger och tycker så tvingar jag henne inte att sluta.

Det blir sällan bra.

Och jag har aldrig sett en sju åring med napp så någongång kommer hon sluta av sig själv.

När hon är mogen.

Så, som Elsa har hon lekt idag.

Med handskar och Krona och det magiska spöet.

Hon fick ett par blå ballerina skor jag hittade i gömmorna då hon med trunpem min förklarade att hennes fötter minsann inte kunde göra is när hon stampade i marken som Elsa gör.

Hon måste, m-å-s-t-e har ett par blåa skor.

Måste.

Vilken tur att det fanns i gömmorna...

Alice dag.

Fina hjärtat.

Som vi sjungit för även idag.

Och som uttryckte sig som bara Alice kan, när vi satt i solen och åt den där fina lilla rosa prinsesstårtan.

- Mamma, tack för en härlig födelsedag.

Den härligaste dagen. 

Tack mamma...jag älskar dig, du är min bästa vän.

Om jag inte dött sockervadssdöden innan så gör jag det varje gång hon yttrar sig så där.

Det där fantastiska mjuka och allt igenom snälla och tacksamma.

När dom där små mjuka hönderna läggs runt mina kinder och hon pussar mig med mjuka smack på munnen så dör jag en smula varje gång.

Varje gång.

Det var viktigt att dagen blev bra för henne.

Och jag gjorde allt jag kunde för att den skulle bli det.

Den var viktig.

Hon har längtat så länge.

Även om dagen var förenad med skräck och tron om att nappen försvinner.

Älskade Alice.

Sluta aldrig vara Alice.

Kärlek

Mamma

DÅ ALICE FICK SIN FRUKOSTBRICKA

För fyra år sedan, kl 0824 föddes äntligen Alice.

Hon visade redan då tendenser till att vara den där bestämda orubbliga fröken bara hon kan vara efterson hon då rakt inte tänkte födas när vi andra hade tänkt utan stannade promt kvar i 13 dagar extra.

Hej och Hå sa mamman och så fick läkarna bryta nyckelbenet på henne för att hon överhuvudtaget skulle ha en chans att till slut komma ut efter flera timmars försök.

Så ja.

Jag borde vetat redan då att denna fantastiska unge skulle bli bestämd.

Och så full av kärlek att det svämmar över.

Igår före läggningen berättade jag att inatt är din sista natt som treåring.

Imorgon varknar du och är fyra.

Det tyckte hon var fantastiskt men undrade sen lite oroligt om det skulle göra ont.

Jag lovade att det gör det inte.

Det bara sker.

Då blev hon lugn men ville somna med min hand i sin.

Imorse, nästan samma tid som hon föddes då för fyra år sedan, tog vi frukostbricka och presenter och sjöng Ja Må Hon Leva...

- Åh det här är min härligaste dag mamma, min fina födelsedag!

Det var idel Frost saker i paketen och ingen var lyckligare än Alice.

(som större delen idag haft handskar på sig och stampat fram is med foten, precis som Elsa)

När man fyller år får man pannkaka och jordgubbar på sängen och man får äta lite som man vill...

Det anammar gärna Alice som blev en smula trött av allt firande.

Men sen måste man ju få prova sitt nya kit...

Och posera som den prinsessa hon är...

Jag vet du rakt inget barn som är så tacksam som Alice är.

Jag satt med henne i rummet och monterade hennes nya sparkcykel och där ligger hon och stilstudien på henne gjorde mig både varm och fnissig på samma gång.

Älskade unge...

Men ni vet...

Att fylla fyra tar på krafterna. Idel spänningar släppte och vi drog ner rullgardinen igen.

- Jag blev så trött så trött...

Det här var en härlig födelsdag men nu vill jag vila...

Alice min fina Alice.

Du gör livet rikare varje dag.

Vareviga dag och jag älskar dig högt och låg och ända upp i rymden.

Allt jag ger får jag dubbelt tillbaka.

Du är den kärleksfullaste lilla varelse jag vet.

Älskar dig hjärtat.

Mamma

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Så var det tisdag och förskolan slog upp portarna för att bjuda in föräldrar och syskon i vårsolen.

Fika och spring i benen på den nya gården.

Barnen har haft tema "Frost" under mars. Vad det är kan knappast ha undgått någon, inte heller oss.

Själv så älskar jag, ä-l-s-k-a-r jag filmen och vet inte hur många gånger vi sett den.

Skulle jag avslöja skulle det kanske bli en smula pinsamt men ändå.

Barnen har gjort isslottet i mjölkkartonger och skapat vackra kronor i guldpapper och paljetter och lärt sig fyra sånger.

Bara det gör mig imponerad.

Det är en sak att läsa sig en sång med komplicerad text ala Disney men fyra?

Och allt fanns på film som visades.

Uppställda barn prydligt på trappan som sjunger och gör rörelser.

Kan ju få även det klenaste mammahjärtat att bli sockervaddsmjukt och fluffigt.

Under helgen pågick desutom lite upprustning och ombyggnad utav både förskolans gård och skolans.

Förskolan drog nog vinstlotten med alla fina förbättringar som åstakoms med 200 arbetstimmar totti.

Tro nu inte att alla föräldrar står där med spade och såg och ett käckt leende på läpparna och verkligen vill hjälpa till för att deras barn ska få det bättre.

Så är det då rakt inte.

Det är ta mig tusan ett jäkla jobb att få föräldrar att ställa upp.

Varför?

Nåväl.

Vad fick dom då?

En rutschkana som Alice längtat efter länge kan jag intyga och som jag tror sliter ut byxorna i baken på nolltid, vilket är ett mindre bekymmer.

Hon får slita ut hur mycket kläder hon vill och behöver bara hon har roligt så skrattet klingar över bygden.

En hobbithåla fick dom också. Det där gröna fina där en pappa stod och nitade konstgräs runt plaströret i jag vet inte hur länge..

Och Trädkojan. Som dock dottern hade skarpa åsikter om att den var på tok för liten.

Pelle Kanins trådkoja var minsann mycket mycket större och han är mycket mycket mindre än tom dom minsta barnen på Småstjärnorna så det var ju en smula orättvist tyckte hon.

Kan man ju förstå...

Fina Fröken Jennie

Och Helen

Och pappa J var där...

Och nyaste fina tillskottet fröken Malin..som Alice avslöjar har fantatsisk goa kramar i armarna.

Vilket är underbart att höra.

För ni som känner Alice vet att den ungen , hon kan mysa.

Och gosa.

Och gör det gärna.

Så när jag på kvällen lägger näsan mot hjässan på henne och känner fröken-parfym ligga kvar lite lätt så blir jag så varm och lugn.

För då har hon gosat. Och suttit nära. Och tyckt om.

Det här fick dom ju också.

Förutom en hinderbana med massa träd som kördes dit och stubbar som fixades.

En nergrävd kanot!

Fantastisk roligt även om ni inte tror det.

Man kan ju åka vart som helst.

Paddla sig till Indien eller Borås.

Alice tyckte dock att åror vore på sin plats.

Julia skolhus som ligger nästgårds med Alice...

Där skymtar scenen längs väggen, den byggdes också i helgen...

Och det byggdes amfiteater framför linbanan man skymtar..

Och så den mest efterlängtade i mannaminne:

Klätterställningen.

Som barnen via elevrådet har önskat och önskat och som köpts in tillsammans med ett volträcke för knävecks-konster och annat, som tyvär inne kom på plats under helgen men som ligger på beting under veckan.

Tisdag alltså.

Vilken härlig dag.

Fantastisk möte i Kinna som gav skratt och kråksparkar runt ögonen och så avslutar vi med fika och utav barnen bakade chokladmuffins, på solig förskolegård med barn med spring i benen.

Älskart.

Kramar

Maja

SOBER ELEGANS FÖR JULIA

Hej Måndag

Det är ju det där med rummet.

Rummet till Julia.

Rummet som skall gå från lite flickigt prinsessigt och passande både J och A till att förvandlas till ett rum för Julia.

Bara Julia och det hon önskar.

Och jag letar inspiration i tidningar, på nätet, på bloggar, i butiker, 

Dom mest fantastiska visioner visar sig och jag vet ända in i märgen att det kommer bli så otroligt bra.

Bort med tapet och på med färg.

Dova färger.

Dusty.

Mjuka ljusa pasteller och milda toner.

Ett rum att vila i och att få lugn och ro.

Ett avstressande rum efter timmar på skola och fritids.

Med fina förvaringar.

Hon har ju sitt klädskåp och jag kommer ordna sänglådor för att dölja det hon inte leker med så ofta men som hon ändå vill ha.

Rummet är ju en stor hemlighet men hon är delaktig i vissa beslut.

Tillsammans sitter vi med ipaden och tittar på bilder.

Jag frågar vad hon tycker och hon svarar.

Hon säger: Ååååååå och Jaaaaaa.

Och Så vill jag ha det och mamma det där var vackert...

Jag har köpt detaljer, ni minns askarna.

Överkast och fina kuddar i lila taft.

Sänghimmlen finns och ljusbollar ska köpas.

Detaljerna som är det roliga,

Skrivbordet. 

Lampor.

Den lilla haren i brun keramik hon hittade i affären och blev förälskad i.

Inom kort får jag hem färgkartor som hon får vara med och välja bland.

Men kontentan är att rummet ska andas sober elegans men ändå vara flickigt och redo för en sjuåring.

Sängen behåller hon, den kommer se helt annorlunda ut i nya rummet.

Och tro nu inte att Alice kommer gå lottlös.

Av bara farten får ju även hon ett nytt rum.

Också det kommer målas i samma färg.

Enhet.

Trots vägg emellan.

Dock lite mer "Barn-anpassat" i hennes rum men ändå med den där rogivande känslan.

Så.

Hennes nya rum har påbörjats.

Där den är som viktigast just nu,

I tanken

Att leta ideer och inspiration

Det ska bli så ohyggligt spännande domd är dagaranm hon inte kommer tillåtas att gå in i det stängda.

När jag mlar och fixar när hon inte ser.

Dagarna hon kommer få sova hos oss eller tillsammans med Alice i lekrummet.

Dagarna med stängd dörr och hemligheter bakom.

Åh den där dagen när hon får öppna dörren.

Den viktiga dagen.

Kramar

Maja

FÅR JAG FRESTA MED SOCKERKRINGLOR ALA EMMA

Joho då. 

Det har bakats sockerkringlor minsann.

Sockerkringlor som torde klassas som den mest jästa degen ever då jag satte den kl 10 när barnen gick på upptäcksfärd , sen kom ju en vidunderlig massa saker emellan som tvätt och städ och fix och mellanmål och den där våffellunchen på altanen och bäddning av sängar och fix med kläder och ja, ni vet ju hur det kan bli...

Och så for jag upp till skolan med barnen för att se hur bygget fortgick och där...kl halv fyra kom jag på:

Degen!

Så, den var väljäst minsann.

Men, eftersom jag vågar påstå att det är jordens godaste bullar, och enklaste, så bara måste jag, återigen, klistra in receptet från ett gammalt inlägg här på bloggen.

Det får ni ha förståelse för.

Att vissa saker sker i repris.

Så, varsågoda!

Det blir ca 40 stycken och med risk för att låta lite överentusiastisk så föreslår jag nästan att baka dubbla satser, risk finns att man äter upp alla i ren förvåning.

Innan man förstod vad som hände.

Nåväl:

50 gram jäst, ett paket alltså. 

200 gram smör

4 dl mjölk (standard)

1 ägg

1 dl socker

Lite salt

12 dl vetemjöl

Pensling och garnering:

Smält smör

1 dl socker

1 msk vaniljsocker

Smula jäst.

Smält smör och blanda med mjölken 

i över jästen

rör

I med allt annat

Låt maskinen stå och jobba i säkert 10 minuter.

Individuellt.

En del kanske har en stark man vid sin sida som kan stå där och veva, en del kör kitchenAid som jag, låt det då gå tio min, om ni föredrar mannen som var stark så kör 20 min.

Låt jäsa 30 min under bakduk i bunken

Dela degen i 40 bitar och rulla korvar som ni gör kringlor av.

Låt jäsa på plåt i 30 minuter

Sen ska dom in och gräddas.

Varmluft 250 grader i ca 8-10 minuter.

Under tiden har ni gjort sockret till garneringen, dvs blanda dom båda sockersortena och smält smör.

När bullarna är klara så pensla med det smälta smöret och doppa i sockerblandningen.

Obs, bara så många du ska äta.

Det kan ju bli en hel del.

Om ni frågar mig så på tok för många.

Det finns liksom ingen hejd på hur mycket kroppen älskar sockerkringlor.

Resten, som ni inte äter upp.

Om det blir några kvar alltså.

Dom fryser ni in och tar fram när ni behagar och då penslar man ju bara med smält smör och doppar i socker igen och så där håller man på till frysen är tom.

Ha en härlig måndag!

Kramar

Maja

NÄR VI FICK EN NATTGÄST

Hej Söndagskväll.

För en vecka sedan bjöd Julia in Adam för lördgsfilm med mys och godis och allt vad det innebär så klockan fyra kom våran gäst.

Och han blev liksom kvar.

Alice viskade i örat på mig och frågade om inte Adam kunde få sova över och vi kan väl enas om att barnen var eniga i frågan så det var bara för mamma Karin att spatsera dom hundra metrarna mellan våra hus för att lämna en väska med pyjamas och gose för här skulle det sovas över.

Jag trodde nog inte att dom skulle ta sådan lång sovmorgon som dom faktikst gjorde men tacksam var jag en smula när dom fem i nio bestämde sig för att vakna och vilja se på morgonteve medan jag förberedde den önskande frukosten bestående av Kokt ägg, färska jordgubbar, oboy och det där vanliga yougurt och smörgås.

- Det här var en mycket bra frukost Maja, sa Adam.

Solen tittade fram bakom molnen till och från idag men det låg kyla i luften men ut på upptäcksfärd gick dom och skrev upp allt spånnande dom såg i sina böcker.

Det var mördarsniglar och husspindlar och myror.

Dom har haft en härlig dag dom där gosarna.

Med förmiddagsfrukt på altanen där dom pratade om allt dom tänkte på.

Och lunchen som vi gjorde utomhus.

Gräddade våfflor i solen och åt med vispad grädde och jordgubbar.

Där solen värmde nästippen men där kroppen behövde vindskydd.

Pappa J har ju varit uppe på barnens skola tillsammans med flera andra.

Dom har byggt och gjort om både förskolans gård och skolans,.

Byggt amfiteater och en scen, monterat den nyinköpta klätterställningen och byggt trädkoja på en stubbe, grävt ner en kanot, byggt en hobbithåla och monterat den nya rutschkanan.

Lagt ut grus och gjort fint.

Ska visa er bilder.

Det blir så otroligt fint.

Men jag.

Jag njöt med barnen.

Av kramar och prat och vispad grädde.

Det där som ger energi inför kommande veckan.

En maniskt kaosartad vecka.

Kortvecka, budget slut på det, Dropin på förskolan, Alice födelsedag och kalas till helgen och övernattande gäster, baka och förbereda och jag som åker på tjänsteresa nästan hela nästa vecka.

Tack och lov har jag köpt hennes presenter så det är klart.

Jag är utmattad innan veckan ens har börjat.

Men jag har fantastiska möten som väntar.

Imorgon ska jag träffa en vacker fransyska som ska öppna webshop med klänningar där eventuell flödet kommer gå med oss.

Ni ser ju, 

Fantastisk vecka.

Underbar söndag.

Kramar

Maja