Morgonmys har guld i munnen.
Det är då man lätt glömmer hur natten varit, den som just passerat fast man inte fått mer ån några minuters sammanhängande sömn för att lilla Julia är inne i en period av mycket vaknande stunder och det enda som får henne att somna igen är bröstet. Hon gråter inte, hon bara far runt som en tumlare i havet.
Det är under dom här guld värda morgonstunderna man glömmer hur ryggen värker efter uppesittande ammningar, hur trött man är i hela huvudet, i hela kroppen och i hela sinnet efter noll sömn på nätterna och ingen vilopaus på dagarna, då är jag ju inte trött, dvs , jag kan inte vila.
När hon ligger där klarvaken och kl är 8 på morgonen, hon trycker sin lilla panna mot din och leker med dina fingrar där armen ligger slappt på hennes mage sedan säkert flera timmar eftersom du i sömnen vill känna att hon andas, gud vad man glömmer sin egen trötthet och sina egna behov....tror inte ens jag kommer ihåg vilka mina egna behov är..sömn? Ja men då är det kört.
När hon ler med hela ansiktet och gurglar fram det där morgonskrattet och bara vill att man ska sjunga "Godmorgon Godmorgon till Julia idag"..om och om igen, ja gud vad man glömmer jobbiga nätter, kräkiga kläder, dreggel i håret och att man inte fått duscha längre än 3 minuter på lika många månader.
Man glömmer för att man älskar, älskar så in i bengen!
Den här ungen, den här ljuvliga ungen, snälla flytta aldrg hemifrån!
Puss Mamma
1 kommentar:
Så sant så!
Skicka en kommentar