torsdag 15 september 2011

Mina nya med rosett


Julia ville visa sina nya strumpor för dom har små rosetter på sidan
(Tack farmor!)


-Kojja mamma, josettej.



Tunikan är ny den också, från affären som håller på att gå i konkurs i lilla staden så dom säljer ut allt.
Egentligen är det en klänning köpt till Alice för lite längre fram men Julia fick fatt på den och då fick det bli en tröja till henne så länge till Alice växt :-)

Med barn får man vara flexibel.
Kram Maja

Bilburna på en torsdag

Hm...
Idag har vi bil för Jonas är iväg med jobbet ikväll på avtackningsmiddag för Peter.
Sååå....vad göra som vi inte kan göra annars utan bil.
Hm...
Vi kan ju göra allt annars även utan bil fast det är smidigare ibland med.
Så...
Jag frågade Julia vadhon helst ville göra eller om hon ville träffa någon.
Planen var att ta den 12 mils lilla resan hem till Linda och hennes Olle och Petter men Linda jobbade och vi var ute i sista stund och frågade...
Alla andra som Julia tycker om är ju idag på dagis idag men vi ska se om vi tar ett stopp hemma hos Kajsa och Alva sen när dom kommit från dagis.
Men hennes önskan var Lekplats.
Så, först sticker vi en kortis till skopumkten och köper nya gymnastiskskor, sen drar vi till en lekplats.
Ska fundera, beroende på hur vädret svänger, om vi åker till Alingsås eller Lerum, picknickväskan är iallafall redan packad med äggsnörgåsar (hur länge sen var inte det?!?), varm oboy, yougurt, frukst, muffins och lite choklad.
Varna kläder och galonisar behövs och sen får vi se vart skutan tar oss.
Skutan, det är pappa Jonas V70 det.
Nu bär det av, skepp ohoy!
/Maja

onsdag 14 september 2011

Öppna Förskolan - Pysselcafet.

För ordningens skull är det bäst jag skriver att vi idag tog pick och pack och åkte ner till ÖP- pysselcafet.
Och solen sken...eller nja.....men det regnade iallafall inte.
Förens vi skulle gå till bussen.
Då öppnade sig himlen.
Men bussen kom, och chaufören sänkte den :-)
Så inga svordommar idag.
På ÖP var det idag ca 25 barn och 20 vuxna och flera barn i Julias ålder.
Det märks att det finns ett behov.
Tänk om komunen kunde inse det också.
Lite nya ansikten var det men många av dom "vanliga".
Några tillskott som mest verkade ha för avsikt att ge varandra dåligt samvete.
- Men guuuud, har han inte fått smaka mat..ÄNNU?!?
- Men duuu....sitter hon inte än??!!??
Ibland får man spader som observerare på vissa mammor som bildat grupp i gruppen.
Kan dom inte bara vara rara mot varandra?
Kram Maja

Våra Fina.


-Kan du ta kott på oss mamma?
Frågade Julia och la sig bredvid Alice på filten i köket...Och så fick det bli, en hel serie bjuder vi på idag.
Varsågoda, våra fina!



-Men ajice, du ska titta på mamma...





- Mamma, hon haj djeggjat på ajmen, jijja djeggejunge däj!


- Titta Ajice, däj äj mamma!
(Herregud, barnet ser minst sagt förskräckt ut...)




Men sen blev hon glad :-)

/Maja

Så här börjar alla dagar...


Med ett skumbad!


Efter frukost, vaaaarje dag badar hon.


Kräver en massa massa skum...


Och alla baddockorna ska bada, tvätta håret och så där kan hon sitta.
I allt från tio minuter till hela dagen om hon skulle få bestämma.

Mera skumbad åt folket!
/Maja

Höst

Kännetecken för hösten.
30 skylten nere vid badplatsen är borta.
Jag tar på mig strumpor i skorna.
Regnskyddet på vagnen är mer regel än undantag,
/ Maja

Små grytor har störst öron.

Vi satt vid middagsbordet och Julia frågar Jonas.
- Pappa, va betydej Sänka buss jävej?
- ??? Vad menar du?
- Va betydej de, kan du säga?
- Vem har sagt det?
- De haj mamma!
:-)
- När då?
- Åt den bjå bussen. Vad betydej de?
Ahaaaaaaaaaaaaaaaaaa tänkte jag, jädrars.
Så här var det.
Julia och jag åker buss ofta. Busschauförerna är informerade och utbildade (??) i alla när man som barnvagnsburen, rullstolsburen eller har rollator och ska upp på bussen så ska dom köra nära kanten och sänka bussen..
Detsamma när man är på bussen och ska av.
Trycker man på den specieltl avsedda knappen, i vårt fall oftast blå med barnvagnssymbol på, så ska dom köranära kanten och sänka bussen.
Vi har noll rimlig chans att annars komma av.
Glappet mellan buss och trottoarkant blir för stor och glappet mellan marknivå och bussens kant blir skyhög, speciellt med en tung duo vagn som vi har.
Dom brukar sköta detta riktigt riktigt bra men i onsdags var det en chauför, av härkomst jag ej nämner men som vi aldrig förut sett eller åkt med och han sänkte aldrig bussen, varken när vi skulle på eller gå av.
Trots blå knapp.
Så, jag trodde läget var lugnt, Julia hade bett om att få lutas bakåt för att vila så jag fräser fram mellan mina kroatiska tänder:
- Sänk bussjäveln för h-vete!

End of story, små grytor har också öron fick vi alltid höra när vi var små.
I vårt fall har dom små grytorna störst öron av alla.

Historien skulle kunnat vara slut där men imorse satt vi och lyssnade på Emil vid frukosten.
Emils pappa Antons uttryck - Förgrömmade Unge, ekade i köket.
Julia utbrister.
- Men mamma, föjgjömmade unge, de fåj man inte säga, de äj ett fujt ojd, pjecis som buss jävej!

/Kram Maja

Gymnastik


Gympa redo.

Första gången för Gymnastik med ledaren Annika och gruppen för 3-4 åringar for vi iväg på igår jag Julia och Alice.


I sin ryggsäck hade hon själv packat ner vattenflaska, gymnastikskor, och en liten svett handduk.


Det var blandad grupp med både tjejer och killar men alla var 3-4 år. Annika hälsade alla välkomna i dörren och det var svårt att inte redan där tycka om denna fantastiska människa som nu har dessa pass, tio gånger, helt idiellt för hon vill att barn ska röra på sig.


Tiden var 1730-1815 vilket passar perfekt men då alla var en kvart tidiga så fick alla barnen springa runt med bollar som hon lagt ut på golvet.


Annika samlade sedan ihop alla att sitta i en ring där det var upprop.
- Har vi Julia här?
- Jaaaaaaaa.

Efter upprop blev det uppvärming. För alla nya berättade hon att vi springer till musiken på dom svarta strecken, runt runt....
Och det gjorde dom i säkert fyra minuter.
Men som ni ser på bilden ovan tog Julia ibland en avstickare :-)
Jag kunde då inte springa runt med henne eftersom jag hade Alice i famnen men Annika tog då fatt i hennes lilla hand för att leda henne rätt.


-Alla barn Samling vid väggen, tjoade Annika och alla sprang lydigt, mer eller mindre, och satte sig.
Nu skulle det bli hinderbana...som vi föräldrar byggde upp.


Så Alice fick förpassa till ett hörn där hon inte satt i vägen eller kunde tippa och så bar vi bänkar, plintar, mattor, vevade ner ringar från taket, la ut rockringar mm, mm.


Jag måste säga att det var en något avancerad hinderbana för denna åldersgruppen men dom klarade det.
Vi föräldrar hjälpte ju till och höll i hand på balansgång och vid ringar, första varvet var trixigt, det trixigaste var att förklara för Julia att man måste ta det i tur och ordning.
Hon som älskar att hoppa ville stanna vid plintarna hela tiden, och ringarna...
Fyra varv körde vi, eller fem.
Svettiga var dom allihopa.


- Samling vid väggen, ropade Annika igen och förklarade för alla barnen, medan vi föräldrar plcoakde bort hinderbanan, att nu skulle dom leka Ställa-sig-på-sträcken.


- Alla barn ställer sig på....RÖÖÖÖD!
Och jisses vad dom sprang.


Alla barn beredda för ny färg...
- Alla barn ställer sig på.....BLÅÅÅÅÅÅ!
Och så sprang dom.
Trodde inte det fanns så mycket spring i alla dom där små benen men tji fick jag, och många med mig.

Efter en timma var det slut och Annika samlade alla i en grupp och tackade för idag.
Nästa tisdag bär det av igen men antingen så åker bara jag och Julia och lämnar Alice hemma eller så åker Jonas och Julia.
Jag är iallafall imponerad av Fialotta som grejjade det, det var lite svårt att ta in allt tror jag, och hon tittade lite på hur dom andra barnen gjorde, men hon satt still när dom skulle och sprang när dom skulle och gjorde sitt allra bästa bästa.
Framför allt tyckte hon att gymnastik var roligt.
På vägen hem hade vi dock ett litet napp-utbrott som var mindre roligt då hon var så hiskeligt trött och blev galen för att jag inte hade nappen med mig, vilket resulterade i krokodiltårar, skrik och elände.

På det stora hela var det en bra dag, trots många utbrott och hyss från fröken som fick mammas hår att kröka sig på huvudet, men bara vi sitter ner och läser böcker, eller bakar som vi gjorde igår så är allt bra...

Kram Maja

tisdag 13 september 2011

Tradera

För er som undrat.
På Tradera kan man hitta mig om man söker här.
Och skriver Chleeo i rutan där man söker specifik säljare.
Just nu ligger det massor där.
Och mer kommer.
Sätter ut pö om pö...när jag hinner.
Välkommna.
/ Maja

Hela huset fullt.


Igår kom mamma Elin förbi för pannkakslunch med Linn, lova och lilla Leo.


Lova i sin fina paljettklänning.


Dom byggde och byggde och lekte följa john förklarade Julia.



Under tiden satt jag och mamma Elin i köket med dom andra små och drack kaffe :-)
Man måste få sitta på rumpan ibland.


Lilla leo som nu blivit 8 månader.
Den där leksaken tycker alla ungar om som kommer hit. Den fick Julia av morbror Markus och hans Lotta när hon var väldigt ny och den still going strong.


Julia och Alice fick en så himla fint present av barnaskaran familjen L, en swing-gunga från Jabadabado.
Tills gungstälning är byggd sätter vi upp den i köket och är helt oberoende av väder och vind.

Tack för en härlig dag!

Kram Maja

Vad Goa ni är!

Tack snälla alla rara för pusch, pepp och insikt i hur ni har det med era små's nattliga rutiner.
Det värmde och stärkte och hjälpte.
Jag trodde nog någonstans i min mammahjärna att klarar hon sig så ofantligt duktigt på dagarna så är det nog samma på natten. Att det går hand i hand.
Nu förstår jag ju att det inte alls hör ihop.
Inatt införde vi blöja igen, och jag tror någonstans att hon tyckte det var helt oki för hon protesterade inte.
Imorse när vi vaknade och blöjan var plastvåt så förklarade jag att det är svårt att känna på natten när snippan är kissnödig och att det är skillnad på natt och dag.
Då säger stackarn ledsen:
- Mamma ja baja kissaj i bjöjan, ja mäjkej inte näj ja sovej.
Fick berätta och förklara och försäkra att det gör verkligen ingenting.
Det bara blir så, att man får öva lite men att vi väntar med det.
Att det absolut inte är någon fara.

Kram Maja

måndag 12 september 2011

Veckans Komplimang...?

Jonas, med len stämma: - Du är vacker i skymningsljus....Ja-a, fast du är fin i städbelysning också...

/Maja

Bakslag

Jag tror aldrig jag tvättat så mycket sängkläder som nu.
Täcken, kuddar, påslakan, lakan, snuttefilt och pricken.
Det är bakslag i sova-utan-blöja.
Hon vaknar inte.
Första natten gick strålande.
Andra natten fick jag byta sängmundering, nattlinne och tvätta Julia kl 23.
Sen gjorde jag henne antagligen en stor björntjänst när jag tre gånger samma natt bar henne till badrummet och pottan för att undvika säng-blött.
I genäld fick jag och Alice sovmorgon igår och vaknade 09 när frukosten stod framme men det känns i ryggen att jag burit barn på natten....och varit uppe och ammat det andra.

Inatt ännu bakslag.
kl 23 var det blött igen.
Hon vaknar inte.
Inte ens av det blöta.
Samma visa igen.
Byta byta, försäkra henne om att det är ingen fara.
Att det torkar, att jag kan tvätta.
Sen gjorde jag något som gav mig extremt dåligt samvete.
Jag satte på henne en blöja....
- Jag tror att vi tar en liten blöja iallafall, så slipper du vara orolig, men känner du att du blir kissnödig så kom och säg till så tar vi av blöjan och går på pottan...
- Ja vijj nog inte ha bjöja mamma, ja kjajaj de nog., de tjoj ja...
Jordens sämsta mamma kände jag mig som, för blöjan åkte ju på.
Ett svek.
Som att mina löften och försäkringar till henne inte gällde.
Att det jag sagt om att det är ingen fara att det blir kiss i sängen, att det inte var sant.
Men jag bara inte orkade.
Jag kände det, att jag orkar inte ännu en natt av ständigt vaknande, att återigen gå upp och byta allt i sängen inkl allt på henne, och hålla på och bära henne fram och tillbaka till pottan och hoppas hon inte vaknar för mycket i den svaga nattlampans sken.
För det är ju inte bara Julia, det är ju Alice också.
Som sover, men stundtals lätt, och då flaxar hon som en väderkvarn och nappen far ut som en katapult, jag vaknar av det, av flaxandet, igår flaxade hon så täcken hamnade över ansiktet, då är det tur att jag vaknar lätt...sen sover man ju ännu mer light variant och rycker till vid minsta andetag hon gör.
Så nej, jag kände det i hela kroppen att jag orkar inte ännu engång hålla på en nat och bära henne, eller byta allt....
Men så fort vi vaknade idag åkte blöjan av och den var ju full...

Har jag gjort henne en björntjänst genom att bära henne till pottan då jag varit "orolig" för att hon inte ska vakna själv...vilket hon uppenbart inte gör.
Är hon kanske inte redo än för att vara blöjfri på natten?
Dagarna går fantastiskt bra.
Hon går själv när vi är hemma och är vi borta eller på stan så säger hon till i god tid så vi hinner leta upp en toalett, men på natten..Hon märker det inte.

Hur gör ni?
Ska jag låta henne ha blöja några nätter till....eller låta henne kissa på sig och ha det största tvättberget ever av sängkläder och täcken....
Ska jag väcka henne på natten så hon får gå på pottan eller låta henne vakna själv...med resultatet att hon då troligen kissar ner sig?
Hur många sängklädes-bytar-nätter hade ni där ute när ni hade nattlig pottträning med era små?
Råd?

/Maja

Husmorstips...njaeeee

Söndag och Jonas satte på sig munderingen av en skogshuggare och gick ut och dels högg upp dryga 2 kubik prima björkved som legat sedan trädfällningen i våras och dels byggde han veden ett litet torkhus..
Jag drog med båda tjejena till Ica för matinköp, något jag verkligen uppskattar att göra med dom.
Alice i liggvagnen och Julia med egen kundvagn.
Hon styr och ställer och eftersom hon alltid varit en van och flitig besökare i butiker vet hon hur man uppför sig.
Håller i vagnen, springer inte, kör inte på folk och så lägger man i sakerna försiktigt. Dumt att tomaterna splachas av ett mjölkpaket :-)
och hon hälsar på folk, till höger och vänster och frågar högt och tydligt varför dom gör si och så och hur och när och ja, ni vet.


När vi kom hem och lunchen hade ätits upp fick jag fram veckans hus och hem och gnodde ner mig i deras lilla tipssida och tänkte att nu jädrar i min lilla låda ska här ugnen bli skinande ren.
Saken var ju den, att när vi flyttade till huset tror jag inte att dom forna ägarna någonsin ägnat ungen en tanke, plåtarna var nya och skinande och ugnen som tagen ur ett hemma-hos reportage.


Men nu, ni kan ju tänka er, två år av flitigt bakande....plåtarna har verkligen sett sina bästa dagar.
Tipset var att ta vanlig såpa, blanda me dlite vatten, spraya på, detsamma i ugnen, på i 100 grader, jag tog 160, inne 20 minuter, jag hade ugnen på säkert en timma, sen svalna, sen bara att torka av med fuktig svamp.
In my ass heller.



Troligen är reportagets författare och mina referenser heeeelt olika för mitt "ingrodd smuts" är verkligen ingrott, i plåtarna, jag bakar ju så himmelens mycket så det är oundvikligt, om jag nu inte ska skura dom efter varje gång, men vem gör det??

Resultat då.
Nej och åter nej,
Plåtarna doftar förvisso väldigt fint av såpa, ugnen likaså men renare?
Nix.


Ett annat tips var att man skulle fräscha upp diskbönken med vitvinsvinäger och sen bara torka av.
Funkade inte heller.
Den är lika flammig som innan...

Det trejde tipset jag testade på var att lägga besticken i en form som jag lagt aluminiumfolie i.
Sen kokade jag upp en liteer vatten med 500 gram salt.
På med den kokande lösningen (alla barn på betryggande avstånd!!)
och så ska det verka någon minut.
Det här funkade faktikst ganska oki, även på rostfria bestick som jag hade..

Så, våran söndag var lite trix, fix och så byggde vi en koja i arbetsrummet, den får stå kvar ett tag, det rummet har ju numera namnet Rummet som gud glömde...det ska dock bli Alice rum.

/Maja


söndag 11 september 2011

Fröken Glader.


Den här tjejen är aldrig ledsen.
Hon vaknar och skrattar, hon gurglar och sultar på händerna.
I bilen har hon börjat med den faschionabla konsten att vilja sätta sig upp när hon sitter fast i bältet.





/Maja

Det är i småstaden det händer


Oooh så mycket folk!

Lördag och regn i luften men nere på city i Lilla staden var det utlovat folkfest med musik, café på torget, barndbilar, fiskdamm, Mulle Meck och klappa får så var ska sleven vara om inte där.
Alltså tog vi oss dit.


Det första vi mötte var denna Lilla Staden bamsebjörnen som gav barnen kramar och klubbor.

Brandförsvaret höll lite allmän utbildning om vad man ska, och inte ska, göra vid olika situationer, visade brandfilt och Heimlich.
Undertecknade har ju alla tänkbara brandskydd man kan tänka.
Vi har rökdetektorer uppe och nere kopplade till villa-larmet, vi har barndsläckare på varje våningsplan och brandfilt. Att bli lite påmind om funktionerna skadar aldrig!


Lilla stadens näste brandman...kvinna?


Bonden med lammen var i stan, men eftersom regne hängde i luften så höll dom sig på betryggande avstånd.


Det mysiga cafét Kaffedoppet hade ett tält på torget alldeles intill "artisterna" så där slog vi oss ner och fikade tre stora bullar, en chokladboll, en festis och två kaffe med påtår för 40 (!!) ja 40 riksdaler.


Pappa Jonas visade sin mest fotochenicka sida och läser brandkillarnas tidning om Flammy för Julia.


Det fanns också information om "Hitta Vilse" dit jag anmälde oss.
Desssa kurser genomförs i dom flesta fall på förskolan men eftersom Julia inte går där får man ju söka sig till det på annat sätt.
Barnen lär sig vad dom ska göra om dom kommer bort, kommer vilse, om det blir strömavbrott hemma osv osv....


Vid Mulle Mecks tält var det dags för båtbyggeri-kunskaperna.


Det filades, hamrades, borrades men när flaggan skulle göras blev det platt fall.


Tyg och trälim är faktorer som inte matchar så tygflaggan får vi göra här hemma där mamma Moi har all tänkbar tyg-utrustning på plats.

När regnet till slut blev lite för övermäktigt drog vi oss hemåt men hade några härliga timmar där på torget där vi även hann med fiskdammen där Julia fiskade upp en bok, dessutom fick vi lite info från Föräldraföreningen FILK där jag tänker anmäla oss för medlemsskap för man kan ju inte bara sitta på sin kammare och ha en massa åsikter och tro att man kan påverka politiker vad det gäller skola och förskola, man får ju vara med där man kan påverka.


När vi äntligen letat oss fram till bilen tog det inte många sekunder förens stora fröken sov som en stock...

Vad lilla fröken gjorde kommer i ett eget inlägg snart..

/Maja