DEN DÄR ASTRID, VILKEN KVINNA!

Hemma efter två dagar i Astrid Lindgrens underbara värld.

Så jag återkommer.

Har över 200 fantastiska foton.

Jag lovar att ni inte ska behöva se allihopa även om jag skulle vilja visa.

Alla underbara karaktärer.

Prussiluskan, Kling och Klang är mina klara favoriter, samma skådespelare som förra året och deras samspel, kroppsspråk och snabba vitsar är fantastiska och jag skulle kunna spendera hela dagar med just bara dom tre.

Idag tar vi lekdag med Emma som Alice saknat massor.

Så jag återkommer med fantastiska Astrid.

Lovar.

Ha en fantastisk tisdag vänner.

Kram

Maja

DEN VITA CHOKLADMOUSSE TÅRTAN

Den där tårtan vänner.

Herregud så god att jag smäller av en smula.

Så med facit i hand är jag hemskt glad att den tänkta Hallon Cheesecaken med chokladtryffel inte blev som den skulle så ny dessert fick framkallas med Ulrikas goda hjälp.

Tack och Lov för det!

För den var enkel och kan göras flera dagar i förväg.

Perfekt för en sån där planerande planerare som jag som avskyr att göra saker i sista stund när det vaknas fina gäster ute vid entrén.

Okej.

Redo?

Här kommer receptet.

Varning dock för att man mer än villigt står där och slickar bunken ren från moussen...

VIT CHOKLADMOUSSE TÅRTA

Pajskalet:

2 dl vetemjöl

1 dl havregryn

1 dl råsocker

1 krm salt

100 gram smält smör

Blanda till en pajdej.

Tryck ut i springform 

(gärna upp på kanterna, det blir snyggt sedan med den stelnade moussen)

 på ca 25 cm diameter

Grädda i ugnen på 200 grader ca tio minuter

Moussen:

3 dl grädde som vispas lätt

100 gram vit choklad som smälts över vattenbad

Rivet skal av en lime plus lite utav saften

1 gelatinblad

2 äggulor

Lägg i det blöta gelatinbladet i den varma chokladen så den smälter.

Rör ner lite av den smälta chokladen i den lätt vispade grädden.

RÖR, vispa inte.

Ta i resten.

Ner med limeskal och limesaft

Rör ner en gula i taget.

Klart.

Ner med den härliga moussen i det svalnade pajskalet.

In i frysen.

Ta fram och dekorera 15 minuter innan ni ska skära upp den.

Då slipper man gå på med förskäraren som jag fick.

Jag valde ju syrenblad och rosa rosor från grannens trädgård.

Och Hallon.

Har man ingen granne som blommor så tar man vad man haver.

Otroligt god och inte söt eftersom limen väger upp den söta chokladen.

Maja

EN NY LEKKAMRAT

Sommarlovet betyder olika saker för stora och små.

Stora vill åka iväg och göra en massa saker för att utnyttja semestern till max

Dom små tycker att sommarlovet är maxat om man dygnet runt får leka med sina kompisar.

Speciellt dom där nya man bara hittar av en slump.

Den där tisdagskvällen när vi gick ut på kvällspromenad jag Julia och Ebba för att suga in det sista av kvällsvärmen, hitta lite blommor som Ebba ville ge till pappa Ronnie.

På vår gata lite längre ner, ligger ett hus.

Ett hus vi passerar varje dag.

Det brukar strömma härlig dansmusik utifrån det.

Så även denna tisdagskväll.

Jag får dans i benen och flickorna framför mig börjar gunga i takt med danstonerna.

Ut från den höga häcken kommer då en liten tjej.

Som berättar vad hon heter och att hon vill vara med och leka.

Så med oss på promenaden fick vi en Johanna.

Lika gammal som Julia.

Som är särbo-barn i det gula huset, som varit det länge men vi har aldrig setts.

Vi bjöds in på bubbelpool och rosé i glasen, det visade sig att vi hade en historia ihop.

Att dom liksom jag dansat för densamma klubb.

Att vi kände samma människor.

Att dom liksom jag tar buggande steg i köket när jag får chansen.

Så satt jag där till kvällen blev närmare midnatt och tre små tjejer hade funnit varann och badade bubbel i färgat ljussken och skratten bara klingande i trädgården.

Jag älskar det där.

Tillfälligheterna som gör det.

När man vågar säga mer än ett snabbt hej.

När man bjuder in och bjuder upp.

När man öppnar upp för nya vänner.

All in eller skitsamma.

Ni vet ju det.

Så i dagarna fem nu har Julia och Johanna varit oskiljaktiga.

Tidig morgon till sena kvällen.
Hela hela tiden.
Dom går mellan husen lite som dom vill. Hämtar dockvagnar och leksaker.

För att överhuvudtaget få dom i säng insåg jag torsdags att dom måste sova hos varann så inatt hade vi Johanna här som låg skavfötters med Julia.

Sommarlovet.

För barn innebär det att leka med kompisar.

Och när man dessutom hittar en ny som man inte kan skiljas från, bara några hus bort, då finns det väldigt lite som slår det.

Kram

Maja

Ps, bilderna är tagna i morgonstassen när tjejerna gav sig ut på smådjurs-jakt.

Fast beslutna att hitta modiga, listiga och flygdugliga små kryp att skriva upp på stora lappen dom bar med sig.

TRIBUTE TILL MINA 40 I LIVET

Jag ville minnas Min Dag.

Och eftersom jag alltid, nästan och hela tiden bara står bakom kameran ville jag åtminstone den här dagen stå framför den.

Men ni vet ju hur det gick när P skulle ta foton och den ena skrattsalvan efter den andra bara forsade ur kroppen att det inte gick så där väldigt bra.

Så när kvällen blivit lite mera kväll och ljuset var perfekt tog Emelie tog fatt i kameran och regisserade mig som om hon aldrig gjort annat där bakom huset upp mot skogen.

Kinden hit, sträck på dig, skorna där, stå här, vrid på dig, titta på mig...

Och jag är så glad för hennes brinnande lust över viljan att föreviga.

Hon är lika mycket All in som undertecknad.

Och så gapflabbet.

Det sista gapflabbet som studsade mellan björkar och tallar och husväggar när hon gastade

- Släng av dig bh'n!

Och viftade lyrisk med armarna.

Japp.

Detaljöga för det lilla och tyckte inte alls att den skulle synas där bak på ryggen.

Tacksam är jag över synen.

Så här i efterhand kan jag ångra valet av klänning, men det var ju inte lätt att veta då.

Inte heller vilka fantastiska regissörs egenskaper fröken hade.

Ni skulle hört henne vid tårtskärningen.

Handen där, höften där, leendet hit och tårtspaden dit.

Jag är glad för den brinnande iver hon visade.

Och allt det sockervaddsluddiga jag fick runt hjärtat.

Outfiten:

Klänningen: Oasis

Skor: Gamla från Guess

Håret: Eget plus hårmunk från Glitter

Örhängen: Åhlens

Fotograf: Emelie

Kram

Maja

DET DÄR BUBBLET

När man fyller jämt och jubilerar ska man ta kort tyckte jag och ryckte tag i fotografen.

Men det där med att bli fotograferad med en skratt-salva färsk i kroppen det gick bara inte.

Ni vet det där bubblet.

Av rosé och sol och fantastiska vänner.

Av skratt och kom ihåg och lustigheter.

Det där fnisset jag försökte kväva som inte alls är fniss eftersom jag inte är känd för att vara just en fnissare utan mera en som skrattar rakt ut, direkt från hjärtat, så håret fladdrar och nacken knycks bakåt.

Så det gick bara inte just då.

Men jag bjuder på dom.

För mitt i allt gapskratt så är dom så mycket jag och jag tycker om dom.

Trots att klänningen korvat på sne och inget blev som det skulle.

När skrattet bara bubblar upp och vill ut.

Det här är jag.

Mitt i skrattsalvor med stackars Per bakom kameran.

Stackarn.

KRAM

Maja

EN DAG I NOLHAGAPARKEN

Vi hade en härlig dag i Nolhagaparken igår.

Jag och Alice spenderade halva dagen där med Per, Emma och Natalie.

Eller Natt-nattlie som Alice säger.

- Mim Natt-nattlie.

Alice som även blev stucken av en geting i klätterställningen.

Snabla dom.

På med kräm och smörja.

Dom har gjort om hela lekparken nu så den är helt fantastisk för att spendera just en hel-halv dag på tillsammans med bästa kompisen Emma.

Och så djuren.

Alldeles intill.

En hel uppsjö av djur.

Klapp-vänliga och mysiga men ändå lite lite läskiga för barnen som inte riktigt visste om dom skulle våga eller inte, så jag offrade min hand först, om dom nu fick för sig att vilja naffsa, vilket inte skedde eftersom djuren är så vana vid barn att dom bara låg kvar i skuggan...

Så där spenderade vi dagen till det blev kväll.

Klappade djur, blev lite rädda för största grisen, som ju faktiskt såg lite aningen ilsk ut, trots allt, fikade kaffe och glass på Slottet som Alice sa, och fäktades med nyfikna getingar.

Och sprang runt på lekplatsen.

Överallt.

Jag gillar lekplatser.

Speciellt Nolhaga.

Bustrollen.

Som hade show inne i röret.

Låg och pratade och skrattade och sjöng.

Det värmer gott det där.

All den där leken.

Och det ger en aning ångest över att vi till höststarten av förskolan faktiskt drar bort Alice från Emma.

Emma och Alice, trollen.

Älskade trollen.

Den bistra uppsynen på Emma och den något bestämda på Alice var resultatet av att dom minsann ville bo i ett eget hus, dom två.

Bara dom.

Och där skulle vi minsann i-n-t-e få bo.

Där skulle bara dom få bo och bestämma.

Inte en endaste vuxen skulle minsann få sätta foten över den tröskeln och när jag då lite vuxet (och trist) berättar att dom är lite för små för det så kom dom där minerna.

Dom var minsann visst jätte stora och klarade sig själva. (helva)

Älskade lilla liven.

- Hallååååååå ä de nån dääärrrrr?

Och så låg dom där.

Dom där små.

Som tycker om varann så mycket.

Som frågar efter varann och som leker på sitt sätt.

Som kan bli arga på varann, men stunden efter skratta och kramas.

Dom är trygga i det.

Att alla treåringskänslor får finnas.

Dom är bästa kompisar ändå.

Där låg dom.

Härliga ungar.

Tills jag och Natalie fick ta över den där sköna gungan.

Få lite fart och sen bara

ligga där och filosofera om lite ditt och datt och gungas fram och tillbaka.

En soon-to-be-åttaåring har många tankar att reda ut.

Det var en fantastisk dag i strålande solsken på härliga nya lekplatsen och vi tankade så mycket tillsammanslek vi bara kunde eftersom dom nu åker bort i några dagar.

Och det kommer bli tomt.

Alice som redan frågar efter Emma och familjen D har inte ens lämnat landet ännu.

Kan bli tuffa dagar :-)

KRAM

Maja