Vilket väder!
Solen gassar och vi har förflyttat våra rumpor till baksidans altan där vi redan både sparkat boll och lekt i sandlådan, ätit förmiddagsbanan och ammat Alice.
Man märker dock nu att det finns fart i små ben.
Då syftar jag på Julia.
Hon lämnas aldrig utan uppsikt.
Jag är en nojjig bommullsmamma, jag erkänner, skulle jag kunna skulle jag glatt vaddera mina barn i både bomull och vadd och några lager omhuldande tjocka täcken för att lindra dom från allt ont som kan hända.
Nu kan jag inte det...
Nåväl, Julia lämnades på altanen med sin boll medan jag gick in och hämtade skrikande jag-vill-ha-mat-nu-och-den-kommer-inte-fort-nog Alice....
Det tog ganska exakt 30 sekunder.
Julia var försvunnen.
Hon var på framsidan...
Puls 397 på mamma.
Vi har nämligen inget staket.
Gräsmattan slutar där vägen tar vid.
En väg där bilarna, trots skyltar, inte kör i 30.
Och ungen har en boll...
Nåja, en naken Alice i famnen med filt, och en arg (rädd) mamma får ungen tillbaka till baksidan igen...
Det var dagens hjärtattack, nu vill jag inte ha fler.
Nu ligger iallafall Julia och vilar i sin vagn där ute, jag ska slå ner ruman och dricka kaffe och läsa min nya bok som Jonas fick av Markus och Lotta men som jag knyckte.
Njut av dagen!
Återkommer nog ikväll med bilder från dagen för idag är det verkligen kamera-väder :-)
kramar Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar