Ni vet ju hur jag blir med kameran i skogen.
Det där pekfingret som kan knäppa av hundra bilder på nästan samma rosaklädda figurer bara dom rört sig en millimeter mellan grenar och granbarr.
Hur det i kameran blir så himmelens vackert med allt det där gröna och det lite kalla ljuset.
I tre dagar hade vi kusinerna Agnes och Walter här med sin mamma och pappa.
Och när lördagen kom och vädret visade på uppehåll, även om dom utlovade tio graderna och sol inte riktigt infann sig så packade vi ryggsäckar fulla med kaffetermosar och varm nyponsoppa, barnens hembakade bullar och chokladsnitt och så förstås en väldig massa korv och bröd och allt som hör till.
Så gick vi till våran mulle glänta och passerade stora stocken och trollgången och omkullvälta trollstenen och så var vi ju då äntligen framme.
Den dät gläntan är fantastisk och den där kojan som Julia och bonus-Dennis började på för nästan ett år sedan hade nu fått granbeklätt tak och mossa som skydd.
Ni kan ju tro att det pratades och fantiserades om troll och skogsälvor och annat mystiskt som kanske var dom som sovit i kojan.
Jag älskar att dra ut barnen i skogen så här.
Fixa grillpinnar och tända elden.
Dricka kaffe med varm mjölk med rumpan på ett sittunderlägg.
Och barnen letade pinnar att tälja till grillspett men överlät sedan ändå täljandet till vuxna händer.
Den där helgen gick ju i ett rasande snabbt tempo och lördagskvällen som planerats för Melodifestivalkoll och barnamys fick sig en drastisk vändning när svägerskan fick ta sig till akuten för lunginflammation och spenderade en massa timmar där.
Vi fick i gengäld ha en liten kusin Agnes alldeles för oss själva och fick mysa med tre små tjejer, som efter pyjamasfix och lördagsgodis mys med Nicke Nyfiken konverserade sig igenom middagen.
Herregud så tre tjejer kan babbla.
Och inte så där rakt och enkelt och lite halvtrist som vi vuxna utan verkligen prata.
Ska det förklaras så förklarar dom ordentligt och noga om det så bara handlar om hur en chokladlins ser ut och känns i munnen eller vilken sagobok vi ska läsa och vilken säng Agnes skulle värma upp tills mamma och pappa kom hem igen.
Vi kan kort och gott summera helgen som tjej-mys-helg numero ono och en helg som innehöll väldigt mycket Dora prat och önskningar och en väldigt, väldigt dålig melodifestival.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar