Söndagen utlovade, enligt den där tillförlitliga appen, att det skulle vara 6 grader varmt och solstrålar.
Två fel av två möjliga konstaterade vi när vi vaknade men skam den som ger sig och låter en opålitlig väderapp bestämma dagens aktiviteter så hopp i varma underställ och skogståliga kläder, packa ryggsäck med goda saker och ved och så off we go.
Vi tog de korta och långa benen till Ristjärn, men tillskillnad mot när Kärleken och jag går dit på egen hand så valde vi att ta bilen en bit, våran lilla mini-människa alice kan förvisso vara kavat och påstridig i sin envishet men när orken tryter så tryter den och då vill man ju inte stå där och ha fem kilometer hem...
När jag och Kärleken var där för en vecka sedan var isen så där frostigt vacker, stenhård och solen värmde kinden. Det ska vi inte anklaga den för den här söndagen.
Allt det där vattnet som låg på isen hamnade faktiskt tillslut i våra skor, men det är en annan historia.
Kärleken hade iallafall isvetts-undervisning, vilket Julia glatt älskar. All typ av undervisning är som att sätta henne i en godisaffär. Det är som om huvudet aldrig blir fullt.
Och just isvett hade dom haft lektion om på skolan så det var check på allt.
Glada barn som gör det glada barn oftast gör i skogen.
- Längtar efter matsäcken och godsakerna mamma har packat ner.
Of course.
Denna dagen inget undantag.
Varför servera tråkigt när man kan servera roligt och glammigt guldigt.
(termos från Vinga of sweden)
Matsäcksmackor som avslutades med sockerkaka och chokladbitar.
Nästan så man kan ana vilka som var till barnen och vilka som var till oss vuxna.
Dagens romantiska ögonblick, förutom all kärlek som mannen öser över mig, kom från Mini-Me och innehöll orden.
- Du och jag för alltid mamma, du och jag.
Och så vi.
Du och jag för alltid.
Livet del två kan ingen ta ifrån oss, hur mycket man än försöker och försökt.
Jag kommer aldrig, aldrig, ångra den dagen jag träffade Kärleken.
Aldrig.
Och jag kommer heller aldrig aldrig aldrig be om ursäkt för att jag gjorde det.
Skämmes dom som kräver detta.
Skämmes.
Tre glada barn med mat i magen och ispik i handen.
(Och ja, jag ser också att dom är utan hjälmar men jag glömde, jag glömde hjälmar eftersom vi inte packade ner skridskor då alla utan mannen ville åka på fötterna)
En fantastiskt härlig, men geggamojjig dag vid Ristjärn.
Det gäller att ta tillvara på våra helger tillsammans, då veckorna bara rusar fram.
Så på helgerna vill vi vara utan schemalagda aktiviteter just pga den anledningen, att VI ska kunna göra saker tillsammans, Som familj. Som man och fru och barnaskaran.
Och det tog vi verkligen tillvara på denna helgen.
Kärlek
Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar