Att få hit vänner

 

Mamman vaknade med samma ömmande hals och energinivå på noll pga lika mycket krokighet i hälsan som av vakna timmar under natten.

Men vi inväntade vännerna Maja My och Julia för några timmars lek.

Under flera timmar så lekte dom Dora, efter lite diskussion om vem som skulle vara Dora och vem som skulle vara Boots så enades dom om enhälligt att dom båda kunde vara Dora.

Storasyster Dora och lillasyster Dora.

Dom letade Gömma Nyckeln som i dettta fallet var virkade ägg och bakelser, det ritades skattkartor och byggdes med både smålegot och stor legot.

Vi fikade på måndagens bakade bullar och mamma Mu gräddade våfflor till den sena lunchen.

Mamma Julia gav sig den på att få ihop lill-Julias alla duplo-set, utan bilder.

Och det är många hon har, Sjukhuset, Zooaffären, campingfamiljen, Nalle Puh, ondgården, Cirkusen och villan...

Det lästes sagor med samlad tropp inne i soffan och Alice ville mysa nära med lilla Maja.

Gosa panna mot panna med nakenfisen.

Det är fint det där.

Trots att dom inte alltid är överens så enas dom, och hjälps åt, och är väldigt trygga med varandra.

Dom där fyra små pluttarna.

Och kaninen..jodå, den tillbringade den mesta tiden i lilla Majas famn, igår med.

 

Kram Maja

Att vara Alice

 

Att vara Alice är lätt.

Vi förstår ju vad hon säger och menar med sina ord, läten, grymtande och kroppsspråk.

Hon förstår dessutom det mesta vi säger och ber henne om.

Hon kan peka ut dom flesta kroppsdelar.

Hon kan hur dom vanligaste bondgårdsdjuren låter och vilka dom är.

Hon kramas med dom mest fantastiska armarna runt halsen och älskar, älskar att borsta tänderna och bada.

Jag är lite nervös över nästa veckas besök hos tandläkaren med Julia.

Alice kommer löpa amok när hon ser alla tandborstar.

Grymta så där och springa runt och steppa med fötterna.

Vara så där Alice.

Så där innerlig.

 

Idag har Alice levt rövare i schäslongen.

Eller rövare.

Hon lekte nog mer herren på täppan och skulle kolla modighetsgraden på sig själv.

Den var hög.

Ja schäslongen också.

Hon damp ner och tog emot sig med huvudet innan jag med Lucky Looks hastighet fick fatt i henne.

Herregud vad den ungen är snabb.

Stor bula men annars inget.

Sjukvårdsupplysningen påpekade dock att vi ska hålla koll på henne varje halvtimma inatt.

Helst väcka henne.

Varje halvtimma.

För att se.

Gissa vem som kommer vara krokig imorgon.

Misch.

Älskade Unge.

Glada fis.

Och när hon skrattar vänner, ja då känns det i hela kroppen.

Den där Tore Skogman gluggen liksom bara kluckar och guppar.

Och det, det är kärlek rakt igenom.

 

/Maja

 

Att ha en lugn dag

 

Påfyllt med härliga tyger i massor....

Det finns alltid lite ideer i huvudet på mamma Maja..

 

Åh vi ställde faktiskt in dagens lekdate med My Maja och Julia.

Jag somnade krokig och hals-värkig och vaknade etter värre.

Så efter lite ombokningar av Bvc vaccin som skulle tagits imorgon på Alice, som också är snorig och då inte ska ta, så kommer dom hit imorgon istället..

Så hade vi en lugn dag idag.

 

Det har under en veckas tid lite drygt konstruerats mönster så hjärnan började ryka och klipps mönsterdelar och nålats så det bara, ja just det, baaaaarrrrraaa ska vara att sy ihop och köra finliret sedan....

Det har inte orkats idag.

Men det som ligger i den där högen är en hiskelig massa tights, trikå volangklänningar, fyra pyjamasar och lite till....ganska mycket till.

 

Det som orkades idag var att hålla Julia sällskap där nere medan Alice sov.

Julia ville limma klistra och vi drog fram klistermärken, limstift, gamla tygblommor, sprattelgubbar och papper...

Det får gärna bli lite kaos, det är ju det fina med vårt hobbyrum, vi kan gå ifrån....

 

Förutom siffror och bokstäver (som hon kan massor!!) så är pussel bra hjärngymnastik och ibland vill hon ha lätta men idag tog vi det svåra.

Massa massa små små bitar, med mycket färger och bilden är lite otydlig och liten där man ser hur det ska se ut.

 

Ibland vill hon ha hjälp men oftast vill hon bara att jag ska vara sällskap.

 

Den här fröken som förutom dockhus på önskelistan har: Hund.

Japp, hon önskar sig en hund.

 

Hon har lärt sig skriva

Ha en hund.

Och det är det hon vill.

I en pekbok sedan bebistiden har hon hittat en hundsida.

Den berättar och pratar hon om.

Och att hunden hon vill ha ska heta Orvar.

 

- Mamma, det här önskar jag mig av tomten.

1: (jo hon säger så) Dockhus

2: En hund

3: Saker till hunden

4: Trä-grönsaker som man kan dela och sen sätta ihop, sånna som Adam har

5: En riktig kanin, som kan hoppa och vifta på öronen, som Ines kusin har....

Ja, fem saker önskar jag mig, det får vi komma ihåg mamma.

1,2,3,4 och 5, fem saker, bara det.

 

Jahopp....

Rena djurfarmen.

På min fråga varför just en hund blev det självklara svaret att hundens päls var mjuk.

Att Simons päls var lika mjuk spelade ingen roll.

Vart vi skulle göra av Simon om vi istället blev med hund hade hon också svar på.

- Mamma, vi sätter ut han på Blocket! Jaaaa, vilken bra ide jag hade!

 

Ja, många bra ideer har hon.

Och frågor.

Som den om varför bebisarna kommer ut från mammornas snippor och inte där bak.

Jaha....ska man redan börja svara på det alltså.

Försikommen, ja det är hon.

Underbar och älskad, ja det är hon.

 

Ikväll har hon och Jonas dessutom varit på gymnastiken.

Medan Alice strax före dom kom hem satt vi grinden och frågade

- Jijjia?

- Julia kommer snart.

Då nickade hon och viftade på fötterna lite.

- Väntar du på Julia Alice?

- Mmmmm....

Stor Lycka när hon äntligen öppnade dörren kan jag lova.

Syskonkärlek.

 

/Maja

Att få sig en färgschock

 

Nytt i hobbygarderoben.

Chockfärgade målarbrallor kom Jonas hem med i lördags.

Jättefina.

Mina vita blev helt förstörda när jag vaxade tjejernas rum...

Nu kan jag fortsätta med alla mina projekt här hemma med stil.

/Maja

 

Att bullbaka med barn

 

Måndagen och regnet for ner över oss.

Som sällskap under härliga timmar fick vi då Ines, Elias och mamma Jenny som kom och bakade bullar med oss.

Degen hade dock blivit missöde vid brasan och jäst sig för varm men barnen kavlade och smörade och hjälptes åt eller tjoade om hjälp, åt bulldeg och kladdade med socker och kardemumma.

Precis som alla bullbak ska vara.

Mera deg i magarna än i formarna.

Och medan det jästes under handdukar och väntade på att barnen skulle pensla med ägg och strö pärlsocker lekte dom mamma pappa barn, byggde med små lego, lekte lite hit och dit.

Jag älskar ju sånt här.

Hela huset fullt.

När det låter och pratas och skrattas och far runt.

Och Elias som hade gjort en leksak åt Simon som dom också for runt med.

Härligt.

Härlig måndag.

Och bullar blev det.

Även om dom mest smakade kardemumma kaka som mamma Jenny sa.

Eller som Julia sa.

- Ines mamma, kan du hjälpa mig?

Hon glömde namnet hela tiden trots att dom träffats massor under sommaren.

Och brasan.

Joho då.

Den höll jag vid liv.

Till kvällen.

Och när mörket nästan kommit var det dags för dom att gå hem.

Det där var roligt tyckte Julia.

Det där med vänner är roligt.

 

/Maja

 

Suddiga bilder verkar ha mer med missöde bakom knapparna..

Misch Misstake alltså.

Att få fart på brasan

 

Det stormar och regnar idag.

Och kallt när vi gick upp strax efter åtta.

Vi inväntar bak-sällskap idag.

Grannen Ines och bror Elias med sin mamma Jenny kommer och ska baka bullar på den degen som just nu står och jäser sig stor vid brasan.

Joho då.

Ni läste rätt.

Brasan.

Den har jag tänt och lyckats hålla vid liv inte mindre än tre timmar nu.

Tataaaaam!

När jag satt där och tände fyr som Julia säger så tittade hon på Dora.

Alice gick runt och läste böcker.

Som Skalman.

Rätt som det är, utan att vi riktigt sett eller förstått satt hon uppflugen hos Julia och myste.

Pekade på täcket och drog.

Johodå.

Filt ska man ha när man myser.

Sen satt dom där.

Julia ville pussas, det ville inte Alice.

Alice ville gosa, då såg inte Julia teven.

Sen kramades dom.

Då var det inte bara brasan som värmde det där sentimentala mamma hjärtat.

Syskonkärlek, fint som smör.

 

/Maja

Att ha en mamma Julia dag

 

Igår hade jag och Julia en alldeles alldeles egen liten dag halva dagen.

Och vi gick på bio, Lilla Stadens alldeles egna lilla mini SF och såg.

Tingeling och Vingarnas hemlighet

 

Åh den var fin den tyckte Liten och Stor.

Svenska rösterna med Shirley och Sarah och deras sång gjorde att vi satt som ihopkurade ljus och mös i nästan 1,5 timma.

 

Dagens val.

Varmt klädda.

Minus grader och jag körde bil.

Yeajh!

 

På bio får man dricka festis (och kissa före...)

 

....och äta en hel drös med chokladlinser som är Julias absoluta favorit.

(Smarties)

 

Det var mysigt det där.

Att gå på bio bara så där.

Hon och jag.

Hon gick där och höll min hand och fick mig att hela tiden lova att inte släppa.

- Mammor måste faktikst hålla sina barn i handen!

 

Sen satt vi där i biomörkret och ungen är helt betagen i allt som sker framme på den stora duken.

Så kommer den där lilla handen krypande och vill hålla.

Sen kommer huvudet.

- Mamma, nu fick Tingeling en syster.....det har jag med!

- Mamma, jag älskar dig....det här gör vi om.

 

Sen bion var slut och vi lagt tillbaka den där smarta sittkudden som mini-barn kan sitta på för att se bättre så gick vi en liten tur på Lilla Stadens mini centrum och vidare mot ica.

Vi hade en bra dag vi..

Det hade nog pappa J och Alice hemma med, fast hon hade visst saknat oss och stått och ropat

på oss vid grinden det lilla livet.

Hon säger Julia så här:

Jijjia.

 

Det var svårt att somna igår för Tingeling-tittande fröken.

Tror det var massor av intryck som inte ville landa i ro.

Så jag låg hos henne tills hon somnade.

Så fick hon ventilera sig lite.

Om Älvor, Snöugglor och gnistrande vingar.

 

Gå och se den.

/Maja

 

Att tapetsera

 

Vad har vi?

Två diskade Oboy burkar från Ica

Styvbit tapet

Tapetklister

Pensel

Sax

Linjal

 

Vi har även en extremt klister sugen unge

 

Som penslade och penslade

 

Och penslade

Sen hjälptes vi åt att klistra, och stryka dit den remsa vi måttat och klippt ut.

 

Och detta fick vi.

Två praktiska pennburkar som tar mindre plats i skåpen och som dessutom är lite snyggelisnygga.

 

/ Maja

Att få fullpott i hjärtan

 

Märkte ni vad kallt det var igår.

Vi pälsade på oss fullt och tillbringade en stund ute.

 

- Mamma, mamma, ropade Julia.

- Jag har hittat ett ishjärta!!

Och vilket fint hjärta det var, helt format i en spade under natten...

 

Det där hjärtat begravdes under gruset så det inte skulle smälta...

 

Vårt stora uppdrag ute var ju att få upp dom kastanjehjärtarna som Julia gjorde häromdagen.

 

Vi spikade, Julia klippte snören och knöt och höll tumstock och var den som bestämde vart dom skulle sitta.

 

Det var inte jordens lättaste kan jag lova, för den som vill föröska själv.

Jag tror, så här i efterhand, att vi skulle trätt kastanjerna på trippla ståltrådar för lite mera styrsel, för det var svårt och trixigt att få dom hjärtformade.

Men, nu hänger dom där, inte snyggelisnygga men gjorda med så mycket kärlek.

Och, som Julia säger, nu vet alla som kommer hit att vi älskar dom.

Det ni.

 

Även köksfönstret fick sig lite kärlek, den gjordes mindre och var lättare att hålla styr på när vi satte fast den på en blompinne..

 

Men, efter den där stunden ute, där vi även gick ett besök till grannhuset, så var det fruset ända in till märgen och då var ju kroppen sugen på varm choklad.

- Mamma....jag tycker vi ska ta sån där biscotti också, det säger iallafall min kropp.

:-)

 

Kallt ute, värme inne.

Utombords och inombords.

Kluriga frågor ställdes som önskade svar.

Ords betydelse och vad saker är.

Det ryms mycket frågor i en fyra åring.

 

Kram Maja