fredag 1 november 2013

FRILUFTSFRÄMJANDET - ATT VARA EN AV ALLA BLÅ


Man ska vara stolt över det man gör.
Det man bidrar med.
Det man åstakommer.
Det sociala engagemanget.
Det där att vara en del av något stort.
Långt större än man kan förstå när man sliter energin ur sig ibland i en lokalavdelning.

Men man måste få sträcka lite på sig också.
Räta ut ryggen och höja huvudet, klappa sig på axeln och säga att du gör det bra det där du gör, det där du är med och skapar och utvecklar och för framåt lite annorlundare än det är vant vid.

Man får det.
Sträcka på sig.
För detta.
För att egentligen skulle jag velat ligga med huvudet bakom en stor fluffig skämskudde över den där reklaminspelningen i marknadsföringssyfte jag fick spela in efter bara två veckor på min post som sektionsledare för Barnsektionen i komunen.
Men när jag kikar fram lite bakom den där stora skämskudden så känner jag att det är ju stort.
Det är ju fasen enormt.
Och en ära.

I ett nyhetsbrev som gått ut till nästan 10.000.
T-i-o-t-u-s-e-n
Ledare, Funktionärer, Riksstyrelsen, Regionsstyrelserna, Rikskansli, Regionskansli, Lokalavdelningar, Kanslier, Spindlar, Skogsmulle Stiftelse, I Ur och Skur AB, I Ur och Skur styrelse



 
Mitt där i brevet, där satt jag.
Och ja, jag får lov att vara stolt.
Inte över den där förbaskat dåliga inspelningen jag verkligen önskar och hoppas att ingen lyssnar på.
Där jag skrattade så mycket hela tiden och alla fasansfullt fula ord jag kan på kroatiska, verkligen kom ut genom munnen och jag tjoade -Bryt hela tiden åt stackarn som spelade in, han med större tålamod än landet är långt.
Så, jag är inte stolt över den där inspelningen, verkligen inte, utan för att vi är så många,
så många i detta stora.
Och för att jag, bland alla dessa många tiotusen av ideella krafter, valts ut.
Jag.
Här.
Stolt.
Ja det får jag bannemig kosta på mig att vara.
Men, viktigt är, att jag är inte ensam.
Vi har ca 100.000 medlemmar över hela sverige och vi är ca 10.000 ideella som kämpar, i medvind, motvind och slask.
 
Så det är stort.
Och något att vara förbannat stolt över.
Att vara en av alla de där blå.
 
 
Maja

Inga kommentarer: