Att ha träffat vänner och Alva

 

I söndags träffade vi Alva.

En ljusbrun liten häst med fläta i pannan i ett stall vid en ridskola i Norrköping.

 

Vännerna Wilma och Nellie går nämligen där på ridskola och eftersom vi skulle spendera dagen tillsammans med dom så hade vi bokat en plats även till Julia, som älskar att rida.

 

Barnen blev tilldelade hästar som dom fick vara med att göra klart, välja ut säkerhetsväst och hade man ingen hjälm fick man låna.

 

När alla var klara fick hästarna ledas till ridhuset

 

Där det skrittadesm sträcktes, kickade, drogs och där mungiporma på Julia var så breda och lyckan så stor.

 

Dom fick tom trava dom små parvlarna

 

Nellie och Daniel

 

Men hon är nog ett år för liten att få börja på riktigt hos en ridskola nära oss.

Hon får låna våra vänners hästar istället för det var svårt det där att vara koncentrerad och fokuserad och samtidigt som man skulle sträcka på sig och dra jämt i tyglarna, hålla sig fast och kicka med fötterna, allt det där på samma gång, det var svårt.

 

Men nu har hon gjort det och lycklig var hon och när allt var avslutat och hästen Alva klappad åkte hela det hästdoftande gänget hem till Daniel och Jenny där jag ställde mig och gjorde stuvade makaroner och stekt falukorv så alla magar blev stinna och skulle klara hemresan.

 

Men hemresan var jobbig.

Regnet föll mest hela tiden.

Trötta barn efter hektisk helg och lång resväg på så kort tid och det var ett fasligt underhållande den här gången med att leta nappar, ge böcker, hålla dom pigga och glada...

Nu får det dröja innan vi far den vägen igen, det tar för mycket kraft på alla.

 

Kram Maja

Att ha farit på kalas

 

Toddelo denna tisdags förmiddag, lika grå som en vättes mössa....

I lördags for vi till Norrköping för kalas för kusin som fyllde två, hon som önskat sig alla dessa bakverk jag satt och sydde....

och så den här snyggelisnygga kockmössan.

 

 

En väldigt matt Alice...

För så här är det nog.

Alice är åksjuk.

Vi hade packat in oss i bilen med kalaskläder och övernattningsväskor och skulle åka dom 30 milen för att vara framme till lunch.

När vi kommer en bit på väg genom kringelikrokiga skogen så kräks hon ner hela sig.

Hela hela sig.

Jacka, bilstol, klänning och tröja, ända in på bara undertröjan.

Så vi vänder och åker hem för att tvätta av och byta kläder.

Det är det humanaste, att vi kom 40 minuter för sent fick tålas, vi kommer aldrig försent, men nu gjorde vi det....

Stackars Alice.

 

Väl framme dukades det upp lunchpajer och fikabord, sjöngs och delades ut paket.

 

Barnen lekte och höll igång

 

och när vi tyckte att vi kalasat klart och barnen var trötta och behövde pyjamas-klädas så for vi till farfar och Gunilla där vi skulle sova över natten.

 

Vi passade ju även på att sniffa lite på nya kusintillskottet Walter, som öven han fick lite paket av oss att gosa med, en snuttefilt från Laban.

 

Kram Maja

Att göra en upptäckt

 

Nej men vet ni vad?!

Rätt som det är upptäckte vi något konstigt i vårt kök.

Ett knallrosa snöre runt Julias matstol....

 

.....som fortsatte ner för trappan....

 

Och höll man i snöret så ledde det oss rakt ner på bottenplan och in mot tvättstugan...

 

och tillbaka mot stora entren igen..

- Mamma! Jag tror att snöret fortsätter utomhus....

 

Och ja, det gjorde det...på med skor och ut och följa snöre....

Som ledde oss bakom garaget och runt och in igen...

Väldigt märkligt.....

 

Upp för trappan igen....

 

och där, där väntade en överaskning inne i vårt sovrum.

Täcke och kuddar att bulsa upp sig mot...

 

och en fikabricka med nylånade Bamseboken väntade där på oss....

 

Gissa om vi hade det mysigt där vi halvlåg och mumsade bullar och läste sagor.

 

Ja, svårare än så är det ju inte att bryta en liten vardagslunk där lekkamraterna uteblev pga sjukdom.

Nu fångar vi fredagen med mys pyssel och fredagsdans till Bamses visor.

/Maja

Att äntligen rensa ur lådan

Varje dag samma visa.
Vilka är hela, vilka hör ihop och vilka är tillräckligt tjocka?
Vad pratar jag om?
Något som de flesta kvinnor har.
Strumpbyxor i en salig röra i en låda.
Nu när hösten kommit med stormsteg och undertecknad tillbringar nästan varje dag i kjol eller klänning så behöver man ju ha koll, sa man slipper stå där och gräva när man har två leksugna barn som springer runt benen och drar i kläderna varje morgon.
Igår rensades det och veks och checkades av.
Köpte några nya tjockare och la i.
Nu klarar vi hösten!
En annan dag tar jag tag i garderoberna...
En annan dag, för idag känner jag p mig att det väntar ett äventyr runt hörnet...
Jag känner på mig det...
Undrar om jag ska rigga det här uppe eller där nere bara..
Spännande, återkommer....
/ Maja

Att knappt se ut

 

Vi ser knappt ut just nu.

Regnet skapar gigantiska pölar och det bara smätter mot rutorna.

- Nej vet du vad mamma, idag vill jag faktikst inte gå ut, jag tycker vi pysslar istället.

Så, det har vi gjort.

Bamse Yatxy, Vilda valpar och bokläsning.

Druckit Dunderhonung har vi också gjort.

Jojjo minsann.

Uttryck som annars kommer från stora damens mun är artiga fraser som.

- Självklart kan jag det, ingen orsak mamma.

När jag bett henne om hjälp med något.

Men det har också smugit sig in ett nytt.

- Nej, jag tror faktikst inte att jag kan det, inte nu mamma.

 

Den lilla damen pratar på.

Hon förstår precis vad jag menar när jag säger något.

Hon visar vart hon gömt sina tofflor, eller vart hon lagt sina saker.

Hon älskar att duka bordet men får hon inte hakklappen samtiidgt som sin tallrik att lägga fram ställer hon sig och pekar:

- Akpla!!

Hon älskar katter och utbrister högt så fort hon ser dom.

Dagarna går fort tycker jag...lite för fort.

Och hösten är här....lite för fort.

/Maja

Att kunna frossa i bakverk

 

Välkomna på kafferep allihopa!

 

Frosselifrossa i mjukaste godaste prinsesstårtan kanske?

 

 

Med spritsad gräddkant och pudrad med florsocker, på toppen pryds den utav en snirklig marsipanros

 

Eller man kanske hellre skulle ta sig en liten dammsugare....

Grön eller rosa, svårt val...

 

Finns det plast i magen sedan kan vi fresta med kanelbullar

 

och små delikata blåbärsbakelser, även dom med florsocker och marispanros.

 

Ja, nu är dom klara.

Och Julia har uttryclt sin önskan.

- Vet du mamma, jag har en ide....

Jag skulle jättegärna vilja ha sånna här kakor också...

Så det ska jag önska mig tänkte jag.

 

Och jag förstår henne.

Dom är sydda i fantastiskt mjuk och härlig velour och färgerna är jättehärliga.

Blåbärsbakelserna var lite otippade men det är Julia som valt vad jag skulle sy till Kusinens födelsedagskalas dit vi ska på lördag.

 

/Maja

Att ha varit dagmamma

Vilken härlig onsdag trots det dåliga vädret.

Sofia kom in strax före lunch och hade väldigt svårt att vilja gå hem sen när klockan närmade sig åtta.

 

 

 

Hur som helst, när Alice stod där ute och sov varmt nerpackad i åkpåse och mössa, ja jag vet, galet så det förslår men det är kallt när man står still och hösten är här med besked just nu...

Så singlade det ner vitt florsocker.

Inte grå aska som om någon eldat utan just, kritvitt florsocker.

Torrt torrt konstigt.

Enda sättet att sedan få bort det från vagnen var med våt trasa så jag undrar verkligen vad det var....

 

 

Nåväl, med lite extra barn i huset blev det lite mer markservice, Sofia hoppar på kryckor så att föreslå en skogsutflykt med fika var liksom uteslutet även om jag skulle velat så efter lunchen lekte tjejerna med smålego, lycka för Julia, ha Sofia för sig själv och när det var klart och innan mellanmålet serveradesmed nybakat sirapsbröd så fick dom mysa till det till Disneyfilm.

 

 

Sen stängde dom in sig på Julias rum dom där två och lekte och lekte, med dockor, med affären, med köket, med att dom diskade, var mammor, bäddade ner dockor och så läste dom.

Till middagen var det fullt runt bordet vilket var himmelens härligt och det pratades massor, om skolan, om betyg som kommer, om ämnen som var tråkiga och roliga och om hur länge dom egentligen får vara uppe och hur länge dom egenligen är uppe....

Skillnad det där :-)

 

När jag varit inne och natta Alice och innan det var dags för Julias pyjamas, som igår blev lite senare för Sofia satt och hade högläsning ur Bamseboken för Julia medan vi fixade köket.

Det var trevlig omväxling, att göra kvällsfint i köket medan man får en saga :-)

Jonas tyckte jag skulle anamma det, läsa högt för honom när han diskar, haha..

 

/Maja

Att ha gjort tisdag

 

Tisdagen spenderades mestadels tillsammans med tjejerna nere i hobbyrummet.

Julia pysslade och pärlade och målade en masssssa tavlor på både canvas och kartong vid sitt fina staffli.

Jag klippte och förberedda för att sy alla bakverk i plysch inför helgens kalas och Alice pillade med det hon hittade blandat med lite pussel och bokläsning.

Jisses vad den ungen älskar böcker och jisses vad glad jag blir!

När vi väl dristade oss upp till ovanplan för lunch och mellanmål och allt där emellan så slog vi ner oss i Alice rum och plöjde igenom dom flesta utav alla nya biblioteksböcker vi lånade i måndags.

 

Idag tog tjejerna sovmorgon och det förstår jag, det har varit mycket vaket inatt.

Mycket.

Men, nu är alla påklädda badade och i den fina kitchenAiden står en sirapsbröd-deg och pöser och jäser sig som den värsta lilla gubbe.

Idag är jag nämligen fyra barns.....mamma.

Jag har grannbarnen Jesper och Sofia som "dagbarn" till sena sena kvällen.

Så ikväll blir det fullt kring middagsbordet och Julia ser verkligen fram emot det.

Det och att Sofia snart kommer in och pysslar med oss.

 

Hasta Hasta.

kram Maja

Att pösmunka sig lite

Från min vy i schäslongen ser jag på kvällens skräpteve.
Finns massor av saker jag borde göra men jag har valt att pösmunka mig lite.

Idag har varit en dag med full rulle men en skön fullrulledag tillsammans med mina dagliga följeslagare, skatterna, mina.

Idag var även dagen när vi skulle till biblioteket och hämta ut Julias första och alldeles egna lånekort som man får när man fyllt fyra, plus den bok man får då, Julia valde mellan fyra och tackade ljudligt och glatt för Petter och hans fyra getter..

Det var även dagen när Julias nya höstskor i plommonlila från Kavat kunde hämtad ut på posten, som hon sedan stolt spatserade omkring i och berättade för åtminstone tre bibliotekarier att japp, det här var hennes nya, och på sulan under finns en älg, bara det är ju värt att hoppa jämnfota för.

Det var också idag som vi bestämt eftermiddagslek och fika hemma hos Knytte-Knopp kompisarna My och Maja och deras mamma Julia.
Ja tänk er själva förvirringen bland alla inblandade när namn kastas ut och ropas och frågas och ja, ni kan ju tänka er.
Det var hur som haver fantastiskt roligt, lättlekt, lättomtyckt och o-lätt att få med sig båda barnen hem strax före sex.

Idag var alltså en dag full av alla möjliga faktorer.
Det var sovmorgon på tjejerna som vaknade strax efter åtta.
Det var även första dagen någonsin som Alice inte vaknat en endaste gång under natten.
Inte en endaste.
Den rollen tog Julia över.
Hon vaknade och kom smygande tre gånger.
Det var en fantastiskt bra dag.
En sån dag man kommer ihåg och ler så där lite fånigt ni vet.
När man tänker på alla bra förklaringar och berättelser och lösningar och frågor som storasyster bidragit med och alla danssteg skratt huvudskakningar och nickanden och detta ständiga hämtande utav böcker, som lillasyster bidragit med.
En bra dag.
Då får man pösmunka sig lite.
Kram Maja

Att göra söndag

 

En söndag full av höst.

Gröngula blad och plaskiga pölar överallt.

Tog Alice i vagnen och gick en promenad för att gå till stället där Julia och Jonas skulle gå för att fiska...

 

Vi bor för himmelns vackert här uppe med sjön alldeles alldeles nära.

 

När jag närmade mig fiskestället såg jag de där lilla knallrosa krabaten stå där med sina såpbubblor...

Pappa J hade glömt flytvästen och fick i all hast springa hem och hämta den, när det regnat så mycket som det gjort är bryggorna hala..

 

Julia och jag passade på att blåsa mera bubblor och fånga dom igen

 

En stolt madam som lyckas gång efter annan

 

 

 

Sen kom äntligen pappa J med både flytväst och lite förmiddags smörgåsar och kaffe..

 

- Pappa, ta nu och fånga gammelgäddan men du måste lova att släppa henne direkt....

 

Ja, djurvän och omhändertagande det är hon.

 

Och ett riktigt tacksamt matsäcks-utomhus-fika-monster :-)

Om hon fick välja skulle alla måltider vara utomhus, oavsett väder vind och andra onödigheter.

- Mamma, mat smakar faktikst allra allra bäst utomhus, det bara är så.

 

 

På kvällen efter middag och innan nattningen tycker pappa J för omväxlingsskull att Julia ska lägga honom, borsta tänder och läsa saga.

- Jaaaaa, vilken bra ide, det kan jag göra.

- Men pappa, du har ju ingen pyjamas! (eller han har en fin blå som han vägrar använda)

- Mamma har pyjamas (jag har pyjamas året om..) jag har pyjamas och Alice har pyjamas.

- Men jag sover ju helst inte i pyjamas, det blir så varmt.

- App app app pappa, på kvällen blir det kallt förstår du, säger då Julia på en så fantastiskt klingande liten melodi-ton att vi bara nästan dog här vid köksbordet.

Bara det där uttrycket hon har:

- App app app..och så låter hon som en gammal skolfräken lärarinna som verkligen inte tycker om elevernas små uppstudsiga små bus.

- App app app..

 

Helgen kom, helgen gick.

Imorgon startar vi veckan med härliga nya vänner.

Kram Maja

Att Knytte-Knoppa sig en lördag

 

Lördag och Julias och min ensamtid med bara varandra....

 

..och en hel hög med ungar och vuxna i Knytte-Knopp skogen såklart!

 

För dagen fullt munderade då det var risk för regn så smarta Stina hade tom bundit upp en pressenning som tak över våran samlingsplats

 

Där vi pratar, sjunger sånger, (massor) gör ramsor, får besök av pratade mjukdjur och där det samlas mellan varje övning och äventyr

 

Sen vi drog igång det här för ett år sedan, då bara Stina jag och Therese så har det ju vuxit enormt och fler vill vara med än det finns plats för.

Fyra gruper bara i vårt område plus en alldeles nystartad i Kungälv så dom slapp åka hit.

Är inte det bra så säg?

 

 

I vår grupp har det tillkommit tre nya barn (tror jag det var) så nu är det många namn och många föräldrar men åh så himmelens roligt vi har det på dom där två timmarna.

 

 

Det samspelas och letas och upptäcks och blir geggigt och blött och lerigt och mans kaffar sig nya lekkamrater, både stor som liten och ja, det är helt enkelt bara helt fantastiskt.

 

Ny lekkamrat till Julia som vi träffa snart.

Härliga My.

 

 

Liksom Julia och Alice så har My och hennes lillasyster Maja den stora lyckan att få vara hemma på heltid med sina föräldrar.

Och dom bor nära och Julia tycker jättemycket om dom här två tjejerna.

Vet ni vaad mamman heter?

Julia....fnisselifniss.

 

Lördagen försvann liksom i ett moln av regnklädesmundering och gummistövlar och sen eftermiddagsdusch för att få upp värmen efter skogen och snabbt besök på tygaffären för att köpa velourtyger för att stressa som f-n med helgens stundande kalaspresent som kommit helt i skymundan av alla utflykter lekdater och vardagsrumsfix och mamma-barn-mys men det ska nog hinnas med...

 

Kram Maja

Att Ikea sig lite

 

Jahadå, fredag och bilburna och klockan på väckning för modern för att gå in och mysa med barn och väcka dom under lugna former.

Julia som varit uppe två gånger inatt.

Först med camperande av Pricken och Snutten och ingosad vid min hals och när hon tyckte det blev för varmt och trångt och ville bli inburen i sin säng så tog det en timma innan hon kom igen, knackande på axeln.

- Vill du sova hos mig igen?

- Nä, jag vill bara att du ska bära mig tillbaka, det är mysigt..

 

Iallafall...

Med några minuters felmarginal mötte vi upp Stina och Albin strax efter tio för slutmål:

Ikea.

Lite rutchkana och lite köttbullelunch och lite shoppng, med betoning på lite.

Det primära var tyg till fåtöljen.

Check.

 

Nu är det ju då som så, att någon kartläsare har jag ju aldrig varit och kommer heller aldrig att bli.

Och ja, missar man en avfart, eller mera....åker av förtidigt så får man ju inprovisera lite.

Två glada barn i bilen och googlemaps tog oss på rätt köl igen, om än 20 minuter över tiden.

Men hey, vi fick åka Angeredsbron!

Stort! (ironi, bäst jag påpekar det, ironi alltså...)

 

När lite tittning var klart och lite klämmande och kännande och lite öppna skåp och lådor och en massa -Åh och -Jaaa och lyriska blickar över all denna o-r-d-n-i-n-g man skulle kunna ha i sina garderober om man bara hade Ikeas garderobslösningar och stort walk-on-closet med stora runda mattor och avhängsningsytor och skoställ....S-k-o-s-t-ä-l-l där dom bara liksom briljerar alla mina skor och lite suktande ännu mera...

Så tog vi oss till Restaurangen där det slank ner både köttbullar Kyckling och chokladdelikatesser för som Julia säger.

- Fredag, då är det chokladdagen!

 

Vissa av oss höll sig ju dock till den mer sunda linjen alá Anna Skipper och Du är vad du äter och knaprade äpplen medan vi andra gick all-in.

 

När vi efter några timmar, si så där 4 minst, begav oss hemåt i ösregnet och jag visste att hem kan jag åtminstone inte köra fel så kommer mitt talesätt från frukosten tillbaka som ett eko från unga fröken J.

 

- Stina: -Ja den blev ju några timmar ändå.

- Mmm, fast vi ska kasnke dra bort min felkörning i tid.

Julia: - Ja men några timmar på Ikea är bättre än inga timmar alls!

 

Så här:

Frukost.

Jag: - Kommer du ihåg att du sov hos mig inatt.

- Ja, fast bara en liten stund.

- Ja, fast en liten stund är ju bättre än ingen stund alls....

 

Touché!

/Maja