Så var det dags för det årliga pepparkaksbaket!
Eller årliga och årliga, kan ju inte påstå att jag gjorde det förra året men nytt hus, nya traditioner, hej och hå.
På med förkläden och fram med plåtar och kakmått och kavlar.
Julia är snabb med observationsförmågan och härmade bara jag visade. Det är hon själv som kavlat/slagit ut sin lilla degplätt, jag bara mjukade upp den, sen trycktes det i både en och två kakmått, oftast på samma ställe men hey, det är så hon lär sig.
Vi gjorde bara katter, kaniner och ulliga får, dom hon valt själv i butiken när vi köpte nya kakmått, och det blev 56 stycken.
Tyvär tyckte fröken att degen smakade förträffligt bra men alla vet att pepparkaksdeg gör ont i magen så därav nappen, för att eliminera mammas goda natt sömn för att sitta uppe och klappa onda magen på Julia.
Kramar Mamma
-Hm , deg, undrar om det är gott..
- Det var det :-)
- Och så skulle man trycka ner dom i degen sa mamma..?
- Och så skulle man använda den här..visst mamma?
- Det fårbli en kanin tror jag.
...och så kavla...
- Och så tryckte mamma in nappen för jag åt degen..och så ta ett kakmått..
- och så kavla lite till..
Alla våra 56 kaniner, katter och ulliga får :-)
Bagarna i egen hör person, och ja, det är mjöl i håret det där grå *host*
- Ska jag kolla in hääääär mamma??
- Herreguuuud vad du ska kramas hela tiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar